Vad gör retorikeliten hela dagarna?

Debatt: Har medlemmar av ”den akademiska retorikeliten” en skyldighet att dela med sig av sin kunskap? Mitt svar är JA. Men varför gör de det inte?

Vad gör retorikeliten hela dagarna?

Dan W Boter, student vid Uppsala universitet och redaktör för radioprogrammet Dialogoss, i Uppsala studentradio.

I en värld där kunskap blir allt viktigare spelar medvetenhet, förståelse och kritiskt tänkande en central roll för handhavandet och tillämpningen av den samlade kunskapsbanken. Har medlemmar av ”den akademiska retorikeliten” en skyldighet att dela med sig av sin kunskap?


Bakgrunden till detta debattinlägg är min läsning av RetorikMagasinets 27 första nummer. Jag har läst de flesta nummer med stor behållning och det är glädjande att ta del av välskrivna bidrag från såväl ung, som gammal, de som inte läst retorik på något högre lärosäte och lärda retorikprofessorer. Men tanken som slår mig är: hur kommer det sig att så få texter är skrivna av lärare och forskare verksamma vid de tre största retoriklärosätena i Sverige; Södertörns högskola, Uppsala universitet och Örebro universitet?


I retorikkretsar, inte enbart akademiska sådana, är Södertörns högskola (SH) ett aktat namn. I huvudsak konkurrerar SH med Uppsala universitet (UU) och Örebro universitet (ÖU), om den inofficiella titeln som Sveriges bästa högskola/universitet för retorikstudier på A-Dnivå.


När man talar med framstående akademiker inom retorikämnet beskrivs SH inte sällan som det lärosäte som ligger i frontlinjen av utvecklandet av retorik som akademiskt ämne i Sverige.


En genomgång av RetorikMagasinet nummer 1-27 ger vid handen att tre artiklar är undertecknade av lärare, vid publiceringstillfället verksamma vid SH. Tre artiklar, av sammanlagt 153, ger en procentandel på 1,96%. Motsvarande statistik för UU är en artikel (0,65%) och för ÖU tre artiklar (1,96%). Totalt handlar det alltså om sju artiklar, det vill säga 4,58%.
Detta att jämföra med exempelvis Göteborgs universitets tio artiklar, det vill säga 6,54%.

Annonce


Nu kan det finnas tusen och en olika förklaringar till ett sådant faktum, men säger inte detta en hel del om retorikämnets tillstånd på det nationella planet, inte minst ur ett akademiskt perspektiv?
Och vems är i första hand ansvaret att främja retorikämnet, om inte den akademiska retorikelitens? Oavsett hur man förklarar lärarna och forskarna vid ”de tre stora” och dess svaga publiceringssiffror (exempelvis med hänvisning till inblandade aktörers ointresse, hög arbetsbelastning eller ”åfan, finns det ett Retorikmagasin?!”) bör en förändring komma till stånd – för retorikens bästa!


Som retorikintresserad bör RetorikMagasinet vara ett självklart val, såväl för läsare, som skribenter. Som retorikstuderande vid Umeå universitet och SH (här var jag också studentrepresentant) har jag fått en inblick i det hårda arbete som lärarna vid dessa lärosäten lägger ned. Men bland horderna av studenter och högarna av examinationsuppgifter, verkar många lärare inte värdesätta den utökade kunskapsspridning publicering i RetorikMagasinet ger. Jag betvivlar på intet sätt de framstående aktörerna, när det kommer till deras goda och ovillkorliga kärlekskänslor för den verksamhet de bedriver.


Det kan mycket väl vara så att lärare och forskare bär på fundamentala element som intresse och vilja, men där skiljelinjen istället går mellan dessa och en annan primär kraft – handlingskraften!


Egenvärdet med att få sina texter publicerade är försumbart ringa, men mervärdet med att sprida och nå ut med såväl kunskap som budskap, för både författare och läsare bör inte underskattas.


Retorik som akademiskt ämne har ett oförtjänt dåligt rykte. Eller…, hur är det med den saken egentligen? Kanske har retorik som akademiskt ämne, i likhet med den missförståddhet den många gånger bemöts med bland allmänheten, precis det rykte den förtjänar? Betraktas RetorikMagasinet som den i tiden ledande skriften, som vänder sig till ett mer brett folklager än den mer forskningsinriktade Rhetorica Scandinavica, inses betydelsen av att ”den svenska akademiska retorikeliten” mer frekvent börjar publicera sig i RetorikMagasinet. Den akademiska retorikeliten bör förstå att ett vanhelgat ämnesrykte inte gynnar någon. Och att en förbättringsprocess bör ta sin början i en bildning av vad retorik är, kan vara och bör vara.


Vad bör retorik vara? I denna kontext bör retorik, förmedlat av dess akademiska elit, speglas utifrån en långsiktig vision om vad retoriken skall ha för roll och status i framtidens samhälle. Kanske bör den akademiska retorikeliten inte enbart se sin egen näsa innan den betraktar omvärlden genom sina arbetsrumsfönster, utan också öppna dessa fönster. För att sedan, om inte själv ta klivet ut till denna omvärld, så åtminstone låta några pappersark spridas med vinden. Likväl som samhället och dess beståndsdelar bör bli en större del av retorik, bör retorik bli en större del av samhället och dess aktörer. Det sista retorikämnet behöver är ett gäng ”formula 1-wannabes”, som sitter bakom forskningsbilens ratt och kör (?) på tomgång!


Det bör inte glömmas bort att retorik i grund och botten är en kodifierad praxis.
Ger inte lärare och forskare uttryck för gjorda landvinningar inom retorikens domäner på allmänna, lättillgängliga platser, såsom RetorikMagasinet, riskerar alltfler lärare och forskare fastna i samma fälla som många studenter. Den som gör gällande att den retoriska förmågan, det retoriska tänkandet, begränsas till akademiska forum, av akademisk betydelse.


Betraktar man retorik som ett verktyg för personlig utveckling i termer av medvetenhet, förståelse och kritiskt tänkande för språkets makt och ordens vanmakt, vore en sådan begränsning en rejäl tillbakagång.


Så, har medlemmar av ”den akademiska retorikeliten” en skyldighet att dela med sig av sin kunskap? Mitt svar är JA!
Det må vara en skyldighet av moralisk karaktär, där inte minst retorikens värdefulla kunskapsbud bör spridas, men motsätter sig någon ur den akademiska retorikeliten värdet av att publicera sig i RetorikMagasinet, devalverar denna på samma gång värdet av sin ackumulerade kunskapsbank!

Läs mer om RetorikMagasinet 28.


Author profile

Lämna ett svar