Vilka hörs på Twitter?

Lennart Hast och Marie Grusell

Vilka hörs på Twitter?

Det är en myt att Average Joe syns och hörs på sociala medier. Det är samma elit som hörs i gamla och nya medier: forskning visar att utbildning, yrke och olika former av socialt kapital ger fördelar och underlättar för genomslag på sociala medier som Twitter.

25057 twitter1På kort tid har sociala medier blivit en etablerad arena för samtal. Nästan halva Sveriges befolkning använder sociala medier en vanlig dag. På många sätt har sociala medier sänkt inträdeströskeln till det offentliga rummet. Den populära föreställningen om sociala medier, att vem som helst kan få genomslag för sina idéer känns därför tilltalande. I traditionella medier har eliten en speciell position; dels i form av att vara avsändare, dels också som källor. Och det är inte ovanligt med aktörer som representerar någon form av politisk-, ekonomisk-, kulturell- eller idrottslig elit. Men hur är det på mikrobloggen Twitter; vilka hörs där?

Kunskap om medielogik viktigt för att kunna höras

De sociala arenorna blir allt fler. Man pratar ofta om sociala medier som en enhetlig massa, men det blir allt tydligare att de har olika karaktär och målgrupper. Likaså har olika personer olika nyhets­flöden; beroende på vem du är ser flödet annorlunda ut. Det är dock svårare än man tror att få sin röst hörd i det digitala mediebruset. Forskning visar att de traditionella legitimitetsgrunderna fortfarande råder för att få genomslag. Utbildning, yrke och ­olika former av socialt kapital  (jfr. Bourdieu) ger fördelar och underlättar för genomslag på sociala medier. Det krävs samtidigt kunskap om mediernas logik, något som de flesta människor saknar.

En arena som allt tydligare interagerar med ­traditionella medier är mikrobloggen Twitter. En amerikansk studie gjord 2010 av Cha m.fl. granskade 54 miljoner twittrare. De fann tre mått på twitterinflytande; antalet följare (läsare) en twittrare har, antalet retweets (vidareskickade twitter­meddelanden) en twittrare får, samt slutligen an­talet twittermeddelanden där twittrarens namn finns med. Men vad som gör att en twittrare får inflytande är att denne har en aktiv publik som retweetar eller nämner twittraren. En annan studie av Naveed m.fl. från 2011, visar att sannolikheten att meddelandet retweetas beror på hur tweeten skickas ut, antalet följare och vilka som twittraren följer samt antalet tweets. Att tweeten inkluderar en länk eller hashtag (sökbart ord), påverkar re­tweetandet positivt. Twittrande som väcker posi­tiva eller negativa känslor har en större sannolikhet att retweeetas.

Annons

Enligt kartläggningen från Twittercensus 2015 – en återkommande genomlysning av det svenskspråkiga Twitter – finns det idag närmare 650 000 konton i Sverige. Av dessa kan ca 60 000 konton beskrivas som mycket aktiva, vilket innebär minst en statusuppdatering per dag. Att undersöka twittrare och deras inflytande kan göras på många sätt och hur det görs har diskuterats ur flera perspektiv och på flera arenor. Medieakademins Twitterbarometer har utgått från antalet svenska följare ett svenskt konto har, hur många svenska följare kontohavarens följare har samt antalet retweets ett konto fått. Sammanslaget kan detta ses som ett mått på hur inflytelserikt ett konto är.

 

Värdet av att ge och vara en nyhet

Hur ser det då ut på Twitter i Sverige – vilka grupper är mest aktiva? Det vi inledningsvis kan se är att de ämnen som är vanligast är teknik, sociala medier, kultur, politik och media. Topplistan över inflytelserika twittrare som vi presenterar här i Medieakademins Twitterbarometer 2016 domineras av eliter inom media, kultur och politik. Att dessa eliter tar plats kan bero på att de har tillgång till intressant information, men också för att de kan beskrivas som intressanta källor. Att ha socialt eller kulturellt kapital underlättar för att kommunicera på olika arenor. Denna observation ligger också i linje med Hargittai och Litts amerikanska twitterstudie från 2009 i forskningstidskriften New Media & Society, där de fann att kändisar och nyheter är bland de bland de populäraste twitterämnena.

25057 twitter2I Sverige toppas listan av Soran Ismail, Jonas Gardell och Carl Bildt. De är per­soner som både kan bidra med nyheter och vara ny­heter i sig själva; kort sagt ha nyhetsvärde. Kännetecknande för de inflytelserika twittrarna är att det är offentliga personer som har tillgång till förstahandsinformation som kan vara intressant för många, samt också som i fallet med Ismail, Gardell och Bildt att det ofta finns ett allmänintresse för dem som personer.

Samspelet mellan traditionella medier och sociala medier blir allt tydligare. Tittar vi på listan över de mest inflytelserika journalisterna på Twitter toppas den av journalister kopplade till olika traditionella mediehus. Att vara kopplad till traditionella medier verkar således underlätta genomslag på sociala medier, i detta fall på Twitter. DN:s chef­redaktör Peter Wolodarski och Expressens Niklas Svensson toppar listan och är båda aktiva twittrare som använder kanalen i symbios med traditionella kanaler.

Politiker som kommer högt i Medieakademins Twitterbarometer 2016 kan beskrivas vara färg­starka politiker med nyhetsvärde.  Politiker som Carl Bildt, Annie Lööf och Göran Hägglund har en god förståelse för medielogiken och förstår att utnyttja den.

Summa summarum – personer som toppar de olika Twitterlistorna är personer som även har tillgång till ett utrymme i traditionella medier. Helt klart finns en samverkan, för att inte säga symbios, mellan olika medieformer. De olika mediekanalerna kan beskrivas som integrerade med varandra.

Gamla och nya medier i symbios

25057 twitter3Men vem påverkar vem i samspelet mellan sociala medier och traditionella medier? En populär föreställning vad gäller bloggar är att traditionella medier antingen påverkar vad som skrivs i bloggarna eller att bloggarna påverkar medierna. Forskning visade dock redan under det amerikanska presidentvalet 2004 att bloggare och medier lever i symbios och att de i snabb hastighet påverkar varandra i båda riktningarna. Denna ömsesidiga påverkan kvarstår och resultat i twitterundersökningar från svenska riksdagsvalet 2014 visar att twitterinteraktionen ökar vid olika medieaktiviteter, som debatter och dueller i media, samt att partier och partiledare ofta länkar till traditionella mediers artiklar och vice versa.

Eliterna starka även på Twitter

Vi kan även se att eliterna från traditionella medier rutat in de sociala medierna. Att ”Svensson” inte har så stort genomslag på mikrobloggen Twitter bör därför inte vara så förvånade. I en amerikansk studie gjord av Hindman 2009, över vilka politiska bloggare som hade genomslag i form av många läsare (The Myth of Digital Democracy 2009), visade det sig att ”the Average Joe Blogger” inte har så stort genomslag, trots upprepade medieinslag om motsatsen. Tvärtemot den populära föreställningen visade det sig att de politiska bloggarna var en elit både i termer av utbildning och sysselsättning. Många bloggare hade skrivande som yrke. De var journalister, PR-konsulter, jurister, lobbyister och professorer. Att denna elit såg sig som representant för ”the Average Joe” blev missvisande. Hindmans forskning om politiska bloggare i USA visar att den nya tekniken inte avskaffat eliternas inflytande på opinionsbildningen. Forskningen visar också att källan värderas olika beroende på om den är en journalist knuten till en etablerad nyhets­organisation eller om källan är fristående.

Så vilka hörs på Twitter? Flertalet studier och kartläggningar visar att personer som har kunskap om medielogik och kan bidra med nyheter eller själva vara nyheter har något av en gräddfil. Så helt klart finns det en twitterelit och den har mycket gemensamt med den traditionella eliten. ❧


LennartHastFörfattareMarieGrusell: Lennart Hast och Marie Grusell är verksamma vid Högskolan i Halmstad respektive Göteborgs universitet. De är aktuella med kapitlet “Sociala medier – ett forum för politisk kommunikation?” i antologin Vinklade budskap – perspektiv på politisk kommunikation, 2015.


25057Artikeln finns i RetorikMagasinet 57, s 19-22.


Läs mer:

Cha M., Haddadi, H., Benevento, F & K P Gummadi (2010) “Measuring User Influence in Twitter: The Million Follower Fallacy.” Proceedings of the Fourth International AAAI Conference on Weblogs and Social Media. George Washington University, May 23, 2010- May 26, 2010.
Hargittai, E & Litt (2011) “The tweet smell of celebrity success: Explaining variation in Twitter adoption among a diverse group of young adults.” New Media & Society. Vol 13 (5), sid. 824-842.
Hast L, Grusell, M. (2015) “Sociala medier – ett forum för politisk kommunikation?” I Bengtsson, H (red) Vinklade budskap – perspektiv på politisk kommunikation, Halmstad university press 2015.
Hindman, M (2009) The Myth of Digital Democracy. Princeton, NJ: Princeton University Press.
Naveed, N.,. Gottrin T., Kungeis, J & A C Alhadi (2011) Bad News Travel Fast: A Content-based Analysis of Interestingness on Twitter. WebSci’11m June 14-17 Koblenz, Germany.

Lennart Hast

Lennart Hast

Lennart Hast är verksam vid Högskolan i Halmstad
Lennart Hast

Latest posts by Lennart Hast (see all)

Liknande artiklar:

Kommentera