-
Karin Beronius & Lena Nilsson
-
Visst ska man undervisa i retorik i grundskolan
- Under sommaren utkommer vår bok ”Praktisk retorik för skolans åk 4-9”. Vi vill att retorikundervisningen ska vara ett praktiskt ”verktyg” för alla stadier och alla ämnen. Även om boken främst riktar sig till grundskolan, kan den användas också på gymnasiet som en inkörsport till arbetet med retorik. Den är så enkel att använda att man, även om man aldrig tidigare har arbetat med retorik, tillsammans med eleverna kan arbeta sig fram genom boken – samtidigt som man lär sig ha riktigt roligt tillsammans.
Utmaningen är att anpassa retoriken till svenska skolan, så att den inte blir ett jippo utan en naturlig del av undervisningen. (Kurt Johannesson, professor em. i retorik).
Det ligger mycket i Johannessons ord. De säger oss att det finns en risk att retoriken bara kan bli ”en kul grej”. Det blir lite presentationer, lite framförandeteknik, snabba tips & råd och en och annan diskussion om kroppsspråk. Det är så lätt att stanna vid de här momenten, men det är verkligen viktigt att arbeta med hela retorikens planeringsmodell, partesmodellen, så att eleverna inte enbart övar sig på att framföra något. De måste ha något att säga också; de behöver kunna bygga ett tal som väcker intresse hos åhöraren. För att eleverna ska få en reell grundutbildning är det nödvändigt att progressivt gå vidare steg för steg och ha retoriken som en självklar och naturlig del i undervisningen och också integrera den i alla ämnen.
Att få följa elevernas utveckling av aktivt lyssnande, empati, självkänsla, förmåga att uttrycka sig och använda demokratiska spelregler ger glädje och tillfredsställelse. Vi är fascinerade över vad kunskap i retorik betyder för individen, oavsett vem man är: elev, lärare, tjänsteman, chef eller annat.
Växande självförtroende och nej till grupptryck
Den kanske mest påtagliga och snabbaste vinsten av retorikarbete i grundskolan är att elevernas självkänsla och självförtroende växer och att deras självbild blir mer positiv och nyanserad. När vi arbetar med retorik upplever vi även att grogrunden för mobbing minskar i takt med att förståelse och empati ökar och förhoppningen är att eleverna lär sig att våga stå emot grupptryck – att säga ”Ja” till det de tror på och ”Nej” till sådant de inte vill ställa upp på. Genom arbetet med retorik tar de viktiga steg som medborgare i en reell demokrati, där yttrandefrihet verkligen innebär yttrandefrihet, därför att man vågar, vill och kan yttra sig fritt.
Varför är det så viktigt att elever lär sig retorik?
Enligt läroplanen ska undervisningen i svenska ge eleverna möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära:
Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.Lgr 11, 3.17 svenska, s 222
Retorik är kunskap för livet – och lika viktigt som att lära sig skriva. Att arbeta med språket, ”språkandet”, att kunna hålla tal, anföranden och presentationer, att kunna tala, lyssna, samtala och argumentera, är en kunskap som borde höra till de grundläggande färdigheterna i dagens kommunikationssamhälle, en praktisk kunskap till nytta och glädje genom hela utbildningstiden – såväl under skol- som fritid – från grundskola upp till högskolenivå och därefter i både yrkes- och privatliv.
Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.Lgr 3.17 Svenska, s. 222
Arbetssätt
Låt oss förklara och närmare presentera några moment i vårt sätt att arbeta med retorik i skolan.
Turtagning. En del pratar gärna och mycket, andra föredrar en mer anonym tillvaro i det tysta. En av våra målsättningar med retorikarbetet är att alla ska våga och vilja tala inför andra och därmed känna att de kan vara delaktiga i ett demokratiskt samhälle. Därför tillämpar vi turtagning i många av övningarna, eftersom det innebär att talutrymmet fördelas så rättvist som möjligt och att alla får komma till tals. Med hjälp av en ”talpinne” (trollstav, skogspinne, whiteboardpenna etc.) skickas ordet vidare. Den som har talpinnen har ordet och övriga får vackert vänta på sin tur tills ordet/talpinnen har gått laget runt. När man åter har fått talpinnen, har man rätten att på nytt göra sin röst hörd. Självdisciplin och ömsesidig respekt är något som, så att säga, kommer med på köpet när man tränar turtagning. I bokens steg 2 presenteras den första turtagningsövningen.
Även vid presentationer tillämpas turtagning. Alla kan inte alltid få redovisa inför hela klassen/ gruppen. Det tar för lång tid. Är det alltför många presentationer och redovisningar som följer tätt på varandra, tröttnar publiken till slut oberoende av hur bra framföranden man får ta del av. Däremot ska ordet spridas över tid, så att alla får framträda inför publik ungefär lika mycket.
Loggbok. En enkel anteckningsbok är en god hjälp när eleverna ska dokumentera retoriklektionerna. Att avsluta med en stunds reflektion över vad man gjort/arbetat med på lektionen är en bra och utvecklande metod. För att eleverna ska lära sig arbetsgången är det en fördel om man de första gångerna gör en gemensam reflektion. Läraren antecknar på tavlan och eleverna skriver av texten i sina loggböcker. Frågor som kan vara till hjälp är till exempel: Vad har vi gjort den här lektionen? Varför har vi gjort detta? När kan du ha nytta av detta? Vad har du lärt dig?
När eleverna har blivit vana vid arbetssättet, är tanken att de självständigt ska sköta sina loggböcker. Där samlar de också de personliga Rosor & Goda Råd de får av klasskamrater och lärare. För att kunskaperna ska fastna i elevernas långtidsminne är det bra att börja påföljande lektion med en snabb återblick och att då och då gå tillbaka och resonera om det de tidigare skrivit.
Om man gör det till en rutin att avsluta lektionerna med några minuters eftertanke och en sammanfattning, kan loggboken bli en egen liten ”retorikkurs”, en kunskapsbank att ha med sig under skoltiden.
Från det stora till det lilla
Ett tryggt och tillåtande klassrumsklimat är något vi ofta återkommer till. Vi har därför byggt upp övningarna så att man börjar med alla elever tillsammans för att ingen ska känna sig utpekad eller utsatt. Därefter minskas gruppstorlekarna successivt – från storgrupp till 4-grupp till par – och slutligen till en elev som väl förberedd och trygg vågar, vill och kan stå ensam framför klassen/en publik, redo att leverera sitt allra bästa.
Kollektiv respons. När eleverna inledningsvis håller sina presentationer observerar läraren och för anteckningar och kan sedan, när alla presentationer är avklarade, ge kollektiv respons på dem. Detta innebär att lyfta fram de moment som har samlat Rosor och Goda Råd och anteckna dem på blädderblock, dels för att kunna gå tillbaka och peka på dem vid andra tillfällen, dels för att eleverna ska skriva av och samla dem i sina loggböcker. På så sätt får de en ”bank” att låna Rosor och Goda Råd från, när de så småningom själva ska ge respons till sina klasskamrater. Responsen är till för att eleverna ska lära sig att ”se” vad som är viktigt att tänka på vid framföranden och anföranden och därigenom kunna utvecklas positivt.
De responsmodeller som beskrivs i boken kan användas inte enbart på lyssnaren och talaren utan också på andra moment som t ex anförande och argumentation.
Stödord och renskrivning. Vad är retorik och vad är språklära i vissa övningar? För att lyckas med retorikdelen krävs mycket arbete också med språkläran. Har man ett schema som är strikt uppdelat i olika moment i svenska arbetar man med stödord och renskrivning på de lektioner som är avsedda för språklära och ägnar retoriklektionerna åt rent retorikarbete.
’Imitatio’ – att härma är fint. Studera de bästa. Imitera, härma och låtsas. Det finns många framgångsrika människor inom t ex sport och musik som kan berätta om hur de redan som unga ägnade mycket tid åt att härma. Timme efter timme stod de framför spegeln eller fotbollsmålet och låtsades vara sin egen idol och övade och övade tills imitationen satt perfekt.
Studera dem som är riktigt bra talare. Hur gör de? Hur använder de rösten? Hur gör de med pauser, kroppsspråk, retoriska figurer, publikkontakt m.m.? Vad kan vi som talare ta till oss från andra skickliga talare? Med tiden och med hjälp av mycket träning växer det personliga uttrycket fram.
Tanken är att vi ska bli som svampar som suger åt oss bra saker så fort vi stöter på något: en inledning som griper tag, en metafor som får oss att tänka till, en avslutning som engagerar, en smidig textbindning som visar hur saker hänger ihop, en ordvändning som gör att vi hajar till och minns. Ta det, stoppa det i din repertoar och gör det till ditt! Anders Sigrell, Retorik för lärare
Vi börjar retorikarbetet med att göra många roliga övningar, där eleverna lär sig att först bli goda, empatiska lyssnare i ett tillåtande klassrumsklimat. Trygghet är oerhört viktig för att man ska våga tala. Grunden, för att över huvud taget våga tala inför andra och förhoppningsvis också bli en god talare, ligger i ett tryggt klassrumsklimat och aktivt lyssnande.
Så vad är aktivt lyssnande? Jo, det är när eleverna lär sig att vänta på sin tur, att visa intresse med ögonkontakt och kroppsspråk och att ge positiv respons – ”Ros” och ”Råd” – till talaren. Det är ytterst viktigt att alla vet, att responsarbetet syftar till att talaren ska kunna bli ännu bättre. Tillsammans diskuterar och skriver eleverna ”Spelregler för lyssnaren”, regler som alla anser att man ska hålla sig till, när man är åhörare.
Efter arbetet med lyssnaren, kommer vi till talaren, där vi först diskuterar vad som händer när man är nervös, varför man blir det och vad man kan göra åt det. Eleverna listar förslag på symptom, vi diskuterar vad det är som gör att man blir nervös och vad man kan göra för att avhjälpa problemet. Det känns tryggt att veta, att de andra i gruppen eller klassen har samma symptom som man själv har.
Viktigt är också att eleverna får veta, att alla talare och även kända artister och skådespelare är mer eller mindre nervösa, men att man med hjälp av teknik och övning kan lära sig att kontrollera sin nervositet. Ja, kanske till och med dra nytta av att adrenalinet flödar och att man därigenom får hjälp att anstränga sig litet extra.
Därefter lär sig eleverna tekniken för framförandet. De lär sig hur de ska använda kroppsspråket och övar ögonkontakt, mimik och hållning. De lär sig att använda rösten rätt och gör många övningar som tränar andning, artikulation och variation.
Även här arbetar eleverna fram egna regler, ”Spelregler för talaren”. Precis som med “spelregler för lyssnaren” sätts de här spelreglerna sedan upp på väl synlig plats i klassrummet, så att man kan hänvisa till dem så ofta det behövs.
Slutligen är det dags att arbeta med anförandeteknik och dispositionsmodeller, så att eleverna vet vilken arbetsgång de bör ha, när de planerar sina tal och lär sig att enbart använda stödord på talkort eller tankekarta vid framförandet.
Sist, men inte minst, handlar det förstås om att öva, öva och öva.
Tillåtande klassrumsklimat
Genom arbetet med retorik i skolan kan lärare uppleva att få höra elever utveckla språket – förmågan att uttrycka sig – och att få se deras självkänsla, självförtroende och förmåga till empati och demokratiskt tänkande växa. För att komma dit finns två grundförutsättningar i arbetet: 1. tillåtande klassrumsklimat och 2. aktivt lyssnande.
Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Lgr11: 1 Skolans värdegrund och uppdrag: God miljö för utveckling och lärande; s 10
Arbetet med att skapa ett tillåtande klassrumsklimat – det Lgr11 kallar ”God miljö för utveckling och lärande” – är långsiktigt och kräver tålamod och konsekvens. Ständig, ihärdig träning är nödvändig. Många undersökningar, inte minst inom idrottens värld, har visat att träning med tiden slår talang. Med envis, systematisk träning och motivation kan vi alla förbättra vårt kunnande och vår kompetens inom alla områden utifrån våra egna förutsättningar.
”Betydelsen av medfödd begåvning är oerhört överskattad. De mest framgångsrika inom olika områden har genomgått mycket mer träning för att bli skickliga, än de flesta föreställer sig”, säger Anders Ericsson, professor i psykologi vid Florida State University. ”Om föräldrar tror att deras barn är begåvade ser de ofta till att barnen får tillgång till bra lärare, grundlägger bra träningsvanor och uppmuntras för sina framsteg – och då blir man ofta duktig.”
Uttrycket ”tillåtande klassrumsklimat” innebär att eleverna ska lära sig att vara tillåtande både mot varandra och mot sig själva. De ska tillåta sig att våga ”göra bort sig”, de ska skratta med – men aldrig åt – varandra. Att aktivt arbeta för att skapa en harmonisk, öppen atmosfär i klassen, som gör att eleverna trivs och har roligt tillsammans är en huvudingrediens.
För att våga, vilja och kunna tala inför varandra behöver de känna Tillit – Trygghet – Trivsel (TTT).
För att alla i klassen ska lära känna och respektera varandra ska eleverna inte själva få välja vem eller vilka de ska arbeta med. Ingen elev får tillåtas hamna utanför. Alla ska arbeta med alla och det är därför lärarens ansvar att se till att grupperna ständigt ombildas. En annan viktig del av lärarens ansvar är att se till så att alla elever blir sedda och hörda, så att de själva vågar synas och höras. De ska verkligen känna att läraren tror på att de klarar sina uppgifter utifrån sin förmåga och utan att bli jämförda med de andra i klassen.
Läraren är nyckelperson i det här arbetet och det är oerhört angeläget att han/hon med ett positivt, tryggt förhållningssätt är en god förebild.
Retorik är ett ämne för alla ämnen. Här följer några exempel på hur viktigt det är att eleverna utvecklar sin förmåga att uttrycka sig muntligt för att nå målen även i andra ämnen än svenska. Retoriken är således ett centralt medel för detta.
Den metodik som behövs för att undervisa i att tala och lyssna finns i retoriken och är till ovärderlig hjälp för läraren – och alla elever. Retoriken erbjuder en möjlighet att uppfylla kunskapskraven samtidigt som eleverna lär sig att stå för sina åsikter och att våga ifrågasätta; kunskaper som är helt fundamentala för att delta i demokratiska processer. ❧
Författare: Karin Beronius är lärare och initiativtagare till Älvdalsskolans retorikpilotprojekt; har, tillsammans med Monica Ekenvall, skrivit Retorik – rätt att tala, vett att lyssna för UR.
Lena Nilsson är lågstadielärare och var en av de första retorikpiloterna på Älvdalsskolan 1999.
Artikeln finns i RetorikMagasinet 53, s 14-19.
Liknande artiklar:
Sopornas topik
Mördande presentationer
Facebook för företag
Sagoberättaren Andersen
Tidigare lärare.
