sedan 1997
Bengtson, Erik. ”Sanctification as Argumentation. What
Scholars of Rhetoric Can Learn from Ernst Cassirer’s
Theory of Myth”. Erik Bengtson, Karl Ekeman, Mirey
Gorgis, Louise Schou Therkildsen & Alexander Stagnell
(eds.): Shadows in the Cave. Revisiting Rosengren’s Doxology,
123-140. Retorikförlaget, Helsingborg, 2022.
https://doi.org/10.52610/VGYF6373 Läs mer…
“Greenwashing” har blivit ett modeord; ett uttryck med uppenbara retoriska effekter, vilket man kan slänga ur sig för att racka ned på den man därmed gör till motståndare. Men vad kännetecknar greenwashing som retorik? Vi ser på de sju gröna synderna – och hur de kan användas konstruktivt, till gröna omställningens fördel. Läs mer…
På valdagskvällen den 14 september 2014 stod det klart att Nya Moderaterna och Allians för Sverige hade gjort ett förlustval. Valet 2014 blev den tredje och sista valrörelsen för Fredrik Reinfeldt som ledare för Nya Moderaterna och för Alliansen. Det stod också klart att Sverigedemokraterna hade blivit Sveriges tredje största parti, med stor parlamentarisk osäkerhet som följd. Två centrala frågor för svensk politik var dock obesvarade: ”Hur blev det såhär?” och ”Vad ska göras nu?”. Retorik är en central dimension både när vi vill förstå vad som har skett och när vi vill söka vägar framåt. Läs mer…
Konferensrapport från NKRF V – Femte Nordiska Konferensen för Retorikforskning, Lunds Universitet, oktober 2014 Läs mer…
Tobias Billström och myterna. Idén om den goda svenska frivilligtanten är bara en myt, antydde Billström när han ifrågasatte bilden av vem som gömmer flyktingar. Det rör sig snarast om landsmän som inte är blåögda, hävdade han och sökte etablera en annan sorts myt – om hur invandrare är. Billströms klavertramp kan betraktas i ljuset av vilka kulturella föreställningar, myter, som han anspelar på. För det räcker inte att se till argumentationsstrukturer när vi analyserar retorik. Myter om hur olika grupper av människor är har mycket gemensamt med främlingsfientliga föreställningar om världen. Läs mer…
För att vi ska kunna förstå ståndpunkter och argument behöver vi analysera deras bas, det vill säga den socialt och språkligt konstruerade kunskapsgrund som i en situation utgör referensram när språkliga yttranden tolkas, samt när vi tar ställning till ny kunskap och nya ståndpunkter. Ett sätt att synliggöra denna bas är att använda Roland Barthes teori om myter. Det innebär att vi utifrån ett semiologiskt perspektiv betraktar argumentation som mytisk snarare än logisk. I den här artikeln diskuteras mytbegreppet i relation till andra centrala begrepp inom retorikvetenskap, som doxa, topos och narrativ. Dessutom illustreras hur en mytorienterad analys kan genomföras genom en delanalys av Nya Moderaternas retorik under den svenska valrörelsen 2006.