Rhetorica Scandinavicas redaktion utgörs av forskare och undervisare från hela Skandinavien

Hur ska man förbereda sig för krig? Beredskapsfrågan när det gäller kriser, krig eller katastrofer har på senare år återigen blivit ett stort tema hos politiker, myndigheter och i medierna. Foldern från 1943, 1952, 1961, 1983 och 1987 – Om kriget kommer – har uppdaterats i en 2018-version. Brigitte Mral och Orla Vigsø läser och jämför.

Denna artikel presenterar en studie av attityder som visas i en medlings­situation i en svensk reality-teveserie om grannkonflikter. Syftet är att utveckla en teoretisk och metodologisk ram för retorisk analys av icke­verbala yttranden. I artikeln skisseras en teori baserad på retorikens actio och Kenneth Burkes syn på förkroppsligad attityd. Actio utforskas genom en multimodal analys, det vill säga genom hur olika mänskliga modaliteter – såsom gester, ansikts­uttryck, huvudrörelser, kroppshållning, röstnyanser etc. – samverkar och skapar mening åt den ickeverbala kommunika­tionen. Med hjälp av skillnader i actiokvaliteter identifierades två attityder vilka tydligt påverkade medlingen: nedlåtenhet och trots. Tillsammans ­bildar de en struktur som befäster konflikten. I artikeln dras slutsatsen att de teoretiska begreppen attityd och actio-kvaliteter tillsammans utgör en meningsfull modell för att analysera kroppsspråket i kommunikativa situationer och att tidiga iakttagelser av ickeverbala ­yttranden kan bidra till lyckad medling

Läs om RetorikMagasinet

Sofisterna, de första retorikteoretikerna, har inget särskilt gott rykte. Enligt våra uppslagsverk betyder sofism medvetet logiskt felslut. I retoriska handböcker brukar benämningen sofister användas för ett antal retoriskt intresserade lärare och tänkare från antikens Grekland. Det är enligt forskare på området lite oegentligt att tala om sofister, som om det vore någon enhetlig rörelse, vilket de inte var. Men det är ju tacksamt att ha en benämning för de prearistoteliska retoriska tänkarna

Läs om Rhetorica Scandinavica

Med udgangspunkt i Walter Fishers teori om det narrative paradigme diskuterer og opdaterer denne artikel et funktionelt perspektiv på narrativ retorik, hvor fortællinger forstås som meningsskabende, identitetskonstruerende og kulturbærende. Artiklen introducerer begrebet retorisk rammefortælling, der defineres som den blandt flere kulturelle fortællinger (masterplots), der indtager en styrende rolle i forhold til en retorisk ytrings udformning. Rammefortællingen som begreb giver den retoriske kritiker anledning til at beskrive både de interne og intertekstuelle dynamikker, som opstår i en tekst med flere indlejrede fortællinger

Texten ämnar undersöka vad Barbara Cassins omläsning av striden mellan filosoferna och sofisterna har för konsekvenser för den samtida förståelsen av kopplingen mellan Retoriken och det politiska. Via hennes kritik av Platon och Aristoteles utreds därmed effekterna av att konflikten mellan sofistik och filosofi inte främst rör kunskapen (epistemologi/doxologi) utan varat (ontologi/logologi). Med hjälp av begrepp från Lacans ­psykoanalys skrivs sedan grunden för vad ett logologiskt förhållningssätt till det politiska kan innebära fram

Denne artikel har som sit mål at fremlægge og diskutere nogle væsentlige områder hvor der er fælles orientering og interesser mellem retorik og kognitiv-funktionel lingvistik. Vi hævder at denne fælles orientering på den ene side kan kaste nyt lys over spørgsmålet om retorikkens normative fundering og på den anden side kan berige den funktionelle lingvistik ved at integrere den i et udvidet analytisk perspektiv. Artiklen viser hvordan nyere forskningsresultater i sprogets evolutionshistorie peger på at normativitet er indbygget i sprogets natur, og videre hvordan dette indebærer at normer enten må være funktionsbaserede eller savne grundlag

This paper charts a course through Kenneth Burke’s extensive body of works by focusing on his rhetorically inflected theory of social criticism. It progresses from Burke’s ideas about symbolic action and dramatism to a discussion of identification. It features Burke’s definition of man, his treatment of the victimage ritual, and his notion of the comic corrective as three useful heuristics for understanding rhetoric as a vehicle for improving agonistic human relations without sacrificing diversity.

Anmeldelse: Janne Lindqvist: Klassisk retorik för vår tid

Inledningen från boken Charlotte Jørgensen & Merete Onsberg: Praktisk argumentation. Grundbok i retorisk argumentation. Inledning Argumentation är ett brett ämne som kan angripas på olika sätt. Denna bok riktar in…

20 års retorikforskning – och 18 års populärvetenskap. All forskning tillgänglig direkt och digitalt – som pdf eller fulltext inklusive noter och referenslistor. Varje populärvetenskaplig artikel blir digital och fullt…

Nu kan universiteter och högskolor få full digital tillgång till Rhetorica Scandinavica och RetorikMagasinets artiklar. Tidigare behövdes individuella prenumerationer – nu kopplar vi upp bibliotekets IP-adresser, så användare på alla…

Opprinnelig en kategori innen retorikken, har begrepet om det sublime tatt form og blitt omdannet i ulike versjoner opp gjennom historien, i ulike typer estetiske og filosofiske diskurser. Det viktigste fellestrekket i de versjoner som har fanget Pålshaugens interesse, dreier seg om det sublime som kategori for en type erfaring som sprenger alle kategorier: det sublime setter vår erfarings- og erkjennelsesevne ut av spill – for et øyeblikk. Diskursen om det sublime i kunsten dreier seg ikke minst om å utforske hva som finner sted i slike øyeblikk. Dette er også tema for denne artikkelen

Make America Great Again: vad är det för tidigare storhet, Donald Trump påkallar? Varifrån kommer den allsmäktig amerikanska självbilden och hur kan en skadad självkänsla förklara att vi nu står med en amerikansk president som betydande delar av västvärlden betraktar som en clown?

Leta upp detaljer i motpartens argumentation. Se om det finns möjlighet att någon skulle kunna bli kränkt. Förstärk mest möjligt. Repeat. En tillspetsad metafor som söker att beskriva ett visst…

Det offentliga samtalet präglas av låtsasargument som halmgubbar, råa överdrifter och rena lögner. I SVTs Aktuellt 28 september syntes fina exempel på ohederliga samtal. Det offentliga samtalet har blivit ett…

Under titlen “Retorik//Sanser//Følelser” inviterer vi til den sjette nordiske retorikkonference i Aarhus i 2017

Could rhetoric play a more central role in literary studies than it hitherto has? Do both fields stand something to gain by a closer collaboration? Might such a combination of perspectives even be a means to open up rhetoric and literary studies alike to other disciplines, such as media studies, language studies, art history and ­pedagogy?