sedan 1997
Jon Viklund: Åsiktskorridoren. Kapitel från: Shadows in the Cave. Revisiting Mats Rosengren’s Doxology. Erik Bengtson, Karl Ekeman, Mirey Gorgis, Louise Schou Therkildsen & Alexander Stagnell (eds.), Retorikförlaget 2022. Artikel s 201-222. Läs mer…
Det finns en föreställning om att vissa frågor är tabu i svensk politisk debatt. Det är en klar överdrift, men bara misstanken om censur är förstås politiskt sprängstoff som gynnar missnöjespartier och högerextrema krafter. Det finns inte desto mindre en retorisk ordning i debatten som tycks skakas om när vissa hegemoniska ståndpunkter utmanas, något som kommer till uttryck genom att reaktionerna i debatten präglas av attityder och affekter, snarare av en än mera sakinriktad debatt. Vad är det för en hegemoni, och hur kommer den till uttryck? Läs mer…
Artikeln diskuterar visionens retorik i samtida svensk politik. Visionen är en viktig samtida politisk diskurs där partier formulerar hur de vill att framtiden ska se ut, med utrymme för såväl konkreta politiska mål som mera abstrakta ideella värden. Som exempel analyseras den svenska regeringens projekt Sverige – det nya matlandet, en vision om att Sverige ska bli Europas ledande matnation, ett mål som i reella politiska termer i första hand handlar om att gynna företagsamheten i livsmedelsektorn och att skapa nya jobb. Visionen lanserades av landsbygdsministern Eskil Erlandsson 2008. Artikeln analyserar visionens uppkomst och lansering, dess argumentation och konceptuella utformning. Analysen lyfter fram den visionära diskursen som en form av symbolisk handling varigenom kommunikationen blir ett sätt att förverkliga visionen
Förordet till boken Retorisk kritik. Teori och metod i retorisk analys. Otto Fischer, Patrik Mehrens & Jon Viklund (red.) Läs mer…
Hur kan vi teoretiskt beskriva processer där vi uppfattar en ökad grad av retoricitet? Och när kan vi egentligen säga att något blivit retoriskt? I artikeln diskuteras processer av detta slag i termer av ”retorisering”. Författarna ger en beskrivning av hur termen traditionellt använts, men föreslår också en definition, där processen förstås utifrån förändringar i de symboliska uttryckens argumentativa orientering. Teorin illustreras i en diskussion av hur begreppet ”folk” genomgår avgörande förändringar under 1800-talet