Beskrivning
Innehåll i detta nummer:
Marie Gelang & Waldemar Petermann: ”Actio som förkroppsligad attityd.
En burkesk och multimodal metod för analys av ickeverbal kommunikation”
Denna artikel presenterar en studie av attityder som visas i en medlingssituation i en svensk reality-teveserie om grannkonflikter. Syftet är att utveckla en teoretisk och metodologisk ram för retorisk analys av ickeverbala yttranden. I artikeln skisseras en teori baserad på retorikens actio och Kenneth Burkes syn på förkroppsligad attityd. Actio utforskas genom en multimodal analys, det vill säga genom hur olika mänskliga modaliteter – såsom gester, ansiktsuttryck, huvudrörelser, kroppshållning, röstnyanser etc. – samverkar och skapar mening åt den ickeverbala kommunikationen. Med hjälp av skillnader i actiokvaliteter identifierades två attityder vilka tydligt påverkade medlingen: nedlåtenhet och trots. Tillsammans bildar de en struktur som befäster konflikten. I artikeln dras slutsatsen att de teoretiska begreppen attityd och actio-kvaliteter tillsammans utgör en meningsfull modell för att analysera kroppsspråket i kommunikativa situationer och att tidiga iakttagelser av ickeverbala yttranden kan bidra till lyckad medling.
Abstract s 4 · Artikel s 7-26
Trygve Svensson: ”Retorisk medborgerskap i Ludvig Holbergs liv og tekster.
Et historisk perspektiv på et moderne begrep”
Artikkelen tar utgangspunkt i opplysningstiden og utvikler et historisk perspektiv på begrepet retorisk medborgerskap. Slik trekkes linjene fra vår tids ideal om den engasjerte medborger tilbake til en periode der slike forestillinger var under forhandling, eksempelvis i Ludvig Holbergs forfatterskap. Begrepet brukes også til å analysere Holbergs særegne posisjon som retorikkprofessor som kritiserte retorikken. To styrker fremheves med retorisk medborgerskap som begrep: 1) Det kan brukes til å studere forholdet mellom styrte og styrende. 2) Det impliserer at man anerkjenner verdien av uenighet i offentlig debatt. Et punkt tilføres begrepet: 3) Det bør legges mer vekt på institusjonenes rolle for retorisk medborgerskap. Holberg brukes som eksempel på hvordan institusjoner former en retorisk medborger og en retorisk medborger kan forme institusjoner.
Abstract s 5 · Artikel s 27-48.
Jonas Gabrielsen: ”Rationaler og potentialer i moderne retsretorik: En kortlægning af feltet”
Relationen mellem retorik og jura er lige så gammel som fagene selv. Retorisk uddannelse og teoribygning knyttede sig i antikken tæt til praksis inden for den forensiske retorik. Dykker man ned i den moderne retsretoriske litteratur erfarer man dog hurtigt, at retsretorik i dag er andet og mere end (effektiv) retorik i retten. De to fag, retorik og jura, sammentænkes på en række forskellige måder og gør retsretorik til en mangefacetteret disciplin. Med afsæt i centrale retsretoriske bidrag argumenteres for, at det retsretoriske felt kan inddeles i tre overordnede forståelsesrammer: Retsretorik qua praktisk kommunikation (i retten), retsretorik qua metodiske og didaktiske overvejelser (på jurastudiet), og retsretorik qua diskussioner af (rets)filosofisk karakter. Abstract s 6 · Artikel s 50-73.
Recension
Sofi Qvarnström recenserar Marie Lund, An Argument on Rhetorical Style, s 75.
Om detta nummer:
- Språk: Norska, danska
- Antal sidor: 80
- ISSN: 1397-0534
- nr 1 2017
- https://doi.org/10.52610/HZQT3158
.
