Maffia-retorik

”Are you with’a me – or are you against’a me?”

Marlon Brandos nasala röst som Corleonefigur i Godfather gör sig påmind när referaten från månadslånga diplomatiska ansträngningar i FN om Iraks påstådda massförstörelsevapen börjat klinga ut.

George W. Bush jr., presidenten som blev vald trots att motkandidaten fick fler röster, har givit prov på en hel rad retoriska manövrar som – ursäkta litoten – kan kallas intressanta: från de argumentatoriska (klockrena självmotsägelser: eftersom Irak bryter mot FN, kan vi tillåta oss att bryta mot FN; primitiva cirkelargument: Saddam är en skurk för att han är elak; övertalningsdefinitioner: demokrati är inte en fråga om avsikt men om vilja) till de mer övergripande strategiska (att konstruera en verklighet: USA är den kristna världens ledare, USA leder en bred allians, det finns nära samband mellan al-Qaida och Irak, all terrorism och ondska har sin grund i Irak).

Den enögda retoriken, den enda vägens retorik, påminner – förutom om ren maffiaretorik – om en annan retorik, som gör “Gulfkriget II” till grotesk poesi: det är diktaturens retorik, det är fascismens retorik, det är en retorikens contradicto in adjecto och samtidigt absurda öde: där retoriken (i betydelsen: att med språk söka den kloka lösningen) slutar, vaknar intresset för retoriken (i betydelsen: maktens språk, våldets legitimering, propagandans vulgära pompösitet). Vi kommer (igen) att få se och höra retoriker förklara och lägga ut konfliktens språk.

Annons

Shadows in the Cave. Revisiting Mats Rosengren’s Doxology

Caves, images, and symbols are recurring topics in the work of Mats Rosengren, from his reading of Plato in his dissertation Psychagōgia – Konsten att leda själar, to his investigation of the world of paleolithic cave art in Cave Art, Perception and Knowledge. While other philosophers might have descended into the cave with the aim of guiding visitors back up into the blinding light of eternal truths, Rosengren seems to be at home in the underworld. Instead of dismissing the paintings that adorn its walls as merely shadowy copies or distorted images, or claiming that the truth of these pictures is readily available to us, Mats Rosengren invites any traveler joining him to understand them as different forms of sensemaking, forms which at first might appear foreign, but that, upon closer inspection, reveal themselves in all their complexity. In this volume, the contributors take on some of the key themes found in Rosengren’s work, mirroring the stylistic, generic, and topical range that characterizes it. The volume is titled “Shadows in the Cave”, signaling a focus not on eternal truth, but – alluding to Plato – on the shadowplay of our human caves. Läs mer...

Människan är ett politisk djur, sa Aristoteles. Men att vara politisk, betyder att acceptera att verkligheten är en fråga om synsätt, en förhandlingsfråga, eller om man vill: en fråga om retorik. När det bara finns en enda verklighet, finns det ingen politik. Då är människan bara ett djur.

PSS

Läs mer om RetorikMagasinet 17.