StartRhetorica ScandinavicaRhetorica Scandinavica #59 (2011)

Rhetorica Scandinavica #59 (2011)

kr70,00kr120,00

Temanummer: Retorik och offentlighet

Nollställ

Artikelnr: 15059 Kategori:

Beskrivning

Innehåll i detta nummer:

Mats Landqvist & Lennart Hellspong: Temaintro Retorik och offentlighet


Klassiker:
Simone Chambers: “Retoriken och offentligheten. Har den deliberativa demokratin övergett massdemokratin?

Med introduktion av Lennart Hellspong.
Introduktion s 16-18 · Artikel s 19-30


Ann Öhrberg: “Retorikens transformationer under 1700-talet. I spänningsfältet mellan offentligt, privat och hemligt

Under 1700-talet växte den moderna offentligheten fram. Inom tidigare offentlighetsteori har oftast strävan efter öppna och rationella samtal i den nya offentligheten tagits upp och idealiserats av forskare som Habermas, Arendt och Koselleck. I denna artikel sätts istället det hemliga i fokus – såväl språkliga förklädnader som hemlighållande praktiker. Syftet är dels teoretiskt: begrepp som offentlig, privat och hemlig tas upp i förhållande till modern offentlighets- och retorikteori. Dels diskuteras synen på det hemliga med utgångspunkt från klassisk retorik samt belevade kulturer under svenskt 1700-tal. I dessa kontexter ses retorisk klarhet och rationell argumentation som en norm, men samtidigt präglas den framväxande offentlighetens kommunikation i hög grad av hemlighållande tekniker. Frågan om kön är härvidlag central. En genomgång av material från belevade kulturer (vittra samfund och essäpress) tydliggör den retoriskt ambivalenta och maktdynamiska process där somliga skrivs fram som politiskt habila medborgare i den nya offentligheten och andra utesluts.
Abstract s 4 · Artikel s 31-53


Åsa Brumark: “Medborgarfostran och elevinflytande i skolans offentlighet

Artikeln utreder den obligatoriska ungdomsskolans uppdrag att genom demokratiska internoffentliga institutioner, klass- och elevråd, bidra till elevernas medinflytande i skolan och fostran för vuxenlivets medborgarroll. 1900-talets demokratisering av samhällslivet liksom av den pedagogiska verksamheten i ungdomsskolan förutsätter att medborgarna redan under skolåldern utvecklar retorisk agens som tillåter dem att vara deliberativt aktiva. Därför har skolmyndigheterna tillskapat skolinterna offentliga arenor för deliberation i form av klass- och elevråd där eleverna får både träna och utöva retorisk agens. Men i den obligatoriska skolan begränsas elevernas möjligheter till utövande och träning av retorisk agens av strukturella och individuella hinder, såsom asymmetriska maktförhållanden, krav på bedömning av lärandeprocessen och olikheter beträffande sociokulturella villkor samt psykosocial och kommunikativ mognad hos individerna. Utifrån observationer i tidigare forskning problematiserar artikeln framför allt klassrådets roll som medel och mål för elevinflytande och medborgarfostran. Avslutningsvis diskuteras hur den obligatoriska skolan skulle kunna bidra till elevernas utveckling av retorisk agens och medinflytande genom deltagande i skolans interna offentlighet.
Abstract s 5 · Artikel s 54-68


Mats Landqvist: “Krissamhällets miljödebatt. Om expertkunskapens roll i offentlig deliberation

I den här artikeln analyseras några miljödebatter i den svenska riksdagen under 90- och 00-talen, främst med avseende på hur deltagarna behandlar de ämnen som ingår i debatten. Utifrån ett antal dimensioner hos den moderna offentligheten analyseras diskussionens olika former. Politisk deliberation står i centrum för analysen, som fokuserar genredrag och genreväxlingar. Här diskuteras hur deliberationen påverkas av deltagarnas grad av sakkunskap i de frågor som debatteras och vilka behov det finns av expertbidrag. De senares roll för politisk deliberation och besluts­fattande fokuseras och jämförs med politikernas språkstrategiska val i en diskussion om konflikten mellan välunderbyggda beslut och politisk ­prestige.
Abstract s 6 · Artikel s 69-82


Offentlig debat: normer og praksis – med den danske prostitutionsdebat som eksempel:

Merete Onsberg: “Den danske prostitutionsdebat: Et signalement

Artikeln utreder den obligatoriska ungdomsskolans uppdrag att genom demokratiska internoffentliga institutioner, klass- och elevråd, bidra till elevernas medinflytande i skolan och fostran för vuxenlivets medborgarroll. 1900-talets demokratisering av samhällslivet liksom av den pedagogiska verksamheten i ungdomsskolan förutsätter att medborgarna redan under skolåldern utvecklar retorisk agens som tillåter dem att vara deliberativt aktiva. Därför har skolmyndigheterna tillskapat skolinterna offentliga arenor för deliberation i form av klass- och elevråd där eleverna får både träna och utöva retorisk agens. Men i den obligatoriska skolan begränsas elevernas möjligheter till utövande och träning av retorisk agens av strukturella och individuella hinder, såsom asymmetriska maktförhållanden, krav på bedömning av lärandeprocessen och olikheter beträffande sociokulturella villkor samt psykosocial och kommunikativ mognad hos individerna. Utifrån observationer i tidigare forskning problematiserar artikeln framför allt klassrådets roll som medel och mål för elevinflytande och medborgarfostran. Avslutningsvis diskuteras hur den obligatoriska skolan skulle kunna bidra till elevernas utveckling av retorisk agens och medinflytande genom deltagande i skolans interna offentlighet.
Abstract s 7-8 · Artikel s 84-93


Christian Kock: “Retoriske uskikke i offentlig debat – illustreret med eksempler fra prostitutionsdebatten

Artikeln utreder den obligatoriska ungdomsskolans uppdrag att genom demokratiska internoffentliga institutioner, klass- och elevråd, bidra till elevernas medinflytande i skolan och fostran för vuxenlivets medborgarroll. 1900-talets demokratisering av samhällslivet liksom av den pedagogiska verksamheten i ungdomsskolan förutsätter att medborgarna redan under skolåldern utvecklar retorisk agens som tillåter dem att vara deliberativt aktiva. Därför har skolmyndigheterna tillskapat skolinterna offentliga arenor för deliberation i form av klass- och elevråd där eleverna får både träna och utöva retorisk agens. Men i den obligatoriska skolan begränsas elevernas möjligheter till utövande och träning av retorisk agens av strukturella och individuella hinder, såsom asymmetriska maktförhållanden, krav på bedömning av lärandeprocessen och olikheter beträffande sociokulturella villkor samt psykosocial och kommunikativ mognad hos individerna. Utifrån observationer i tidigare forskning problematiserar artikeln framför allt klassrådets roll som medel och mål för elevinflytande och medborgarfostran. Avslutningsvis diskuteras hur den obligatoriska skolan skulle kunna bidra till elevernas utveckling av retorisk agens och medinflytande genom deltagande i skolans interna offentlighet.
Abstract s 7-8 · Artikel s 94-107


Charlotte Jørgensen: “God og dårlig debatadfærd: To indlæg for et prostitutionsforbud

Artikeln utreder den obligatoriska ungdomsskolans uppdrag att genom demokratiska internoffentliga institutioner, klass- och elevråd, bidra till elevernas medinflytande i skolan och fostran för vuxenlivets medborgarroll. 1900-talets demokratisering av samhällslivet liksom av den pedagogiska verksamheten i ungdomsskolan förutsätter att medborgarna redan under skolåldern utvecklar retorisk agens som tillåter dem att vara deliberativt aktiva. Därför har skolmyndigheterna tillskapat skolinterna offentliga arenor för deliberation i form av klass- och elevråd där eleverna får både träna och utöva retorisk agens. Men i den obligatoriska skolan begränsas elevernas möjligheter till utövande och träning av retorisk agens av strukturella och individuella hinder, såsom asymmetriska maktförhållanden, krav på bedömning av lärandeprocessen och olikheter beträffande sociokulturella villkor samt psykosocial och kommunikativ mognad hos individerna. Utifrån observationer i tidigare forskning problematiserar artikeln framför allt klassrådets roll som medel och mål för elevinflytande och medborgarfostran. Avslutningsvis diskuteras hur den obligatoriska skolan skulle kunna bidra till elevernas utveckling av retorisk agens och medinflytande genom deltagande i skolans interna offentlighet.
Abstract s 7-8 · Artikel s 108-118


Artikelråb/CFP

Artikelrop/CFP Rhetorica Scandinavica: “Politisk retorikk“, s 119.
Artikelrop/CFP “Rhetoric and Performance”, s 120.

.

Om detta nummer:

  • Språk: Dansk, svenska, norsk
  • Antal sidor: 120
  • ISSN: 1397-0534
  • vinter 2011

Mer information

Vikt0.2 kg
Version

Fysiskt ex, Digitalt ex (pdf)

This website uses cookies to improve your experience. We'll assume you're ok with this, but you can opt-out if you wish. OK Læs mere