När det gäller politiska debatter står ofta de verbala argumenten i fokus. Men debattörerna argumenterar även ickeverbalt, med sitt kroppsspråk, gester, röstläge. Det syns tydligt i TV-debatten mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson inför riksdagsvalet 2010. Det ickeverbala används för att stärka och försvara sig själv samtidigt som motståndaren attackeras och domineras. Men är den…
Vi känner alla till procentuppställningarna: att kroppsspråket utgör 55% av ett budskap, rösten 38. Men även om siffrorna är korrekta, är de ändå till 100% fel. Den mest kända myten om kommunikation är en vandringssägen som får folksagan om råttan i pizzan att framstå som vetenskapligt belagt.
Recension: Marie Gelang, Actiokapitalet – retorikens ickeverbala resurser
Introduktion
Inledningen till boken "Actiokapitalet - retorikens ickeverbala resurser", Marie Gelang, Retorikförlaget 2008, s. 10-20.
Bibliografisk
Författare: Marie Gelang disputerade på denna avhandlingen i retorik vid Örebro Univesitet.
Förord - Actiokapitalet
I tidigare studier och under mitt mångåriga yrkesliv inom sjukvården, teatern och skolan har den mellanmänskliga kommunikationen och då speciellt kroppsspråkets funktion fascinerat mig. När jag…
Fingerretorik. Tummen, kungen av fingrarna, är omstridd och minst sagt svårtolkad. Åtminstone om du tar med dig den till andra teckenkulturer. Här visar Magnus Carlsson tummens betydelse från fallossymbol över rumpskrapa till ölhitkallare.
Konferensrapport
Missförståndens retorik. Inte minst kroppsspråket ger besvär vid kommunikation över kulturgränser. Gesterna förefaller oss vara internationella, men ju längre bort vi kommer, desto större risk för att de missuppfattas.
Konferensrapport
Ledare i RetorikMagasinet 10/2001
De klassiska, retoriska teorierna om actio fokuserar på det naturliga, det invanda, det förväntade. Men modern retorik gör vad den kan för att vara onaturlig, oväntad och gränsöverskridande.
Kroppens språk är metaforiskt och ses som en del av den helhet som utgörs av den ickeverbala såväl som den verbala kommunikationen
Retorikens klassiska ideal är skapade med den manlige talaren som modell, i en värld som förvägrade kvinnan status som människa. De klassiska ”manliga” idealen krockar med det klassiskt kvinnliga kroppsspråket. För att lösa krocken och modernisera actioteorierna måste retoriken ta hjälp, både av teaterns kunskaper om hög- och lågstatus och av feminismens begrepp.