Varför är retorikerna så tysta i samhällsdebatten?

Under Trumps tid som president i USA har framförallt Trumps budskap på Twitter och i tal varit högintressanta i samhällsdebatten. Åsiktsbubblor, fake news och alternativa fakta är bara några exempel på begrepp som diskuterats. Forskare inom till exempel nationalekonomi, filosofi, historia, och statskunskap har hörts i debatten, men retorikerna är tysta. Varför?

Jag har hittat ett undantag. Maria Wolrath Söderberg argumenterar i en artikel i DN från den 20/4 2017 om vikten av att skilja mellan områden där svaret är antingen sant eller falskt och retoriska frågor, det vill säga ”frågor där det kan vara på flera sätt” för att citera Aristoteles. I artikeln betonar Wolrath Söderberg värdet av att ta ett topiskt synsätt som utgångspunkt för att se på sådana frågor från olika perspektiv. Hennes debattartikel blev kritiserad av Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi. I boken Alternativa fakta menar hon att också samhällsfrågor är sanna eller falska. Ingen retoriker tog upp den kastade handsken, bemötte kritiken och bidrog till att fördjupa diskussionen.

Trumps fallasier

En annan aspekt är tidningarnas populära faktagranskningar av framförallt Trumps tal. Retorikens kärna handlar ju om att analysera och förstå tal. Det finns en mängd verktyg i den retoriska verktygslådan som skulle öka förståelsen för Trumps värld betydligt mer än faktagranskning. Några exempel är argumentationsanalys, analys av de topiker och metaforer han använder. Dessutom skulle en analys av fallasier troligen ge en djupare förståelse än de svartvita faktagranskningarna. Den grundläggande tanken inom retoriken att för att övertyga någon om något behöver man hitta en gemensam utgångspunkt skulle också kunna vara grund för en analys. Finns det några gemensamma utgångspunkter i det alltmer polariserade klimatet och vilka är de i så fall?

Tyst pandemi

De senaste åren har jag blivit än mer förundrad över retorikernas tystnad. Under pandemin har forskare inom snart sagt alla områden med liv och lust gett sitt bidrag till att belysa pandemin, men retorikerna är tysta.

Att ett nytt virus sprids bland oss människor är inte ett retoriskt problem, men hur stater, företag, samhällen och privatpersoner agerar och bör agera för att bemöta det är i högsta grad en fråga ”som kan vara på flera sätt”.  Låt mig ge några exempel där den retoriska verktygslådan skulle kunna fördjupa vår förståelse av pandemihanteringen.

Annonce

Topiker skapar till exempel perspektiv. Pratar vi om sjukdomen som:

  • en osynlig fiendesoldat som ska bekämpas till varje pris,
  • en prövning som måste uthärdas, sjukdom och död är en del av mänsklighetens villkor,
  • ett straff för mänsklighetens synder, till exempel att vi inte tar hänsyn till klimat och miljö,
  • ett individuellt risktagande till exempel för att personer genom ett felaktigt leverne dragit på sig underliggande riskfaktorer,
  • ett ekonomiskt problem som minskar tillväxten,
  • ett socialt problem som drabbar utsatta grupper,

Att synliggöra de perspektiv olika aktörer har skulle skapa ökad förståelse för olika ståndpunkter och hur olika nationer motiverar de val som gjorts.

Metaforisk pandemi

Metaforanalys är ett annat verktyg. Beskriver vi åtgärderna mot smittspridning som att vi bromsar lagom, bygger skyddsvallar med hink och spade eller skruvar på en termostat. Valet av en broms eller en termostat antyder att vi kan styra smittspridningen. Metaforen hink och spade för att bygga vallar leder tankarna till att smittspridningen inte kan påverkas. När det blev uppenbart att vaccin snart skulle bli godkända för användning var en av de metaforer som användes för vaccinet i USA ”kavalleriet kommer”.  Vilka skillnader kan man se i användningen av metaforer mellan olika länder?

Visuell analys är ett annat retoriskt verktyg. Under flera månader tittade vi varje dag på Folkhälsomyndighetens, Socialstyrelsens och MBS:s presskonferens. En visuell analys av kroppsspråk, klädsel och hur representanter för de olika myndigheterna interagerade med varandra skulle vara intressant.

Den mest använda bilden är kurvan som i det ena fallet är hög och i det andra fallet planats ut så att toppen inte längre är högre än sjukvårdens maxkapacitet. Den har visats under nästan varje presskonferens. Vilket visuellt intryck ger den? Jag har till exempel uppfattat den som att antalet som behöver sjukhusvård är högre i den plana kurvan än i den höga och smala. Det är ingen visuell synvilla. Den är ritad så. Ytan under den plana kurvan är ungefär 10% större än under den höga kurvan. Hur tolkar vi det?





Folkhälsomyndigheten https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/folkhalsomyndighetens-arbete-med-covid-19/

Uppmaningen att vi bör följa rekommendationerna för att ”plana ut kurvan så att sjukvården inte ska överbelastas” har upprepats vid nästan varje presskonferens. Det finns många retoriska verktyg för att analysera argument. Den brittiske filosofen Toulmin analyserar till exempel argument genom en modell, med i sin enklaste form tre komponenter: tes, faktatillstånd och berättigade skäl.

  • Tesen här skulle då vara ”att plana ut kurvan så att sjukvården inte överbelastas”.
  • Faktatillståndet är att en överbelastad sjukvård inte kan ge vård till de som är sjuka och att sjukvård kan lindra eller bota sjukdomen.
  • De berättigade skälen är de normer, regler eller den doxa som gör att vi kan räkna med att få stöd för vårt sakförhållande. I det här fallet skulle det till exempel att alla har rätt till vård, eller mera politiskt att samhället inte bör bryta det kontrakt man har med medborgarna om att betala skatt och därmed få samhällstjänster.

Bilden med kurvan blev än mer retoriskt intressant under konstitutionsutskottets utfrågning av Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson den 26 mars 2021. Carlson blev då kritiserad för att kurvan indikerade att Folkhälsomyndigheten inte försökt pressa ner smittan så mycket som möjligt utan endast så mycket som krävdes för att sjukvården inte skulle överbelastas. Carlson svarade genom att förklara att orden ”för att sjukvården inte ska överbelastas” inte beskrev sakförhållandena utan användes som en pedagogisk finess för att inskärpa alvaret av pandemin hos svenskarna. Han framhöll att strategin hela tiden varit att pressa ner smittan så mycket som möjligt. [3]

Vid ungefär samma tidpunkt fick Tegnell frågor om varför man inte varnade för den ökade smittspridningen i september/ oktober 2020. [4]Han svarade då att man underdrivit smittspridningen för att svenskarna inte skulle misströsta utan fortsätta att följa rekommendationerna. Uttalandet var en medveten avvägning mellan piska och morötter.

Kriskommunikationen syns

Här tänker jag att retoriker inriktade på kriskommunikation skulle kunna ha mycket matnyttigt att komma med. Hur fungerar kriskommunikation? Hur ska jag som medborgare förhålla mig till de orsakssamband och bedömningar som myndigheter ger under en kris? Hur bör jag tänka när jag till exempel överväger om resan eller galleribesöket är nödvändigt?

Det finns förstås några få undantag där retoriska experter deltagit i debatten och diskuterat rekommendationerna. Ett sådant är Orla Vigsö, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Han har till exempel varit med i ett inslag i Sveriges Radio där han menar att rekommendationerna är öppna för tolkningar vilket kan leda till konflikter mellan de som tolkar strikt och de som inte gör det.[5] Vigsö har deltagit i debatten vid fler tillfällen, till exempel i Aftonbladet i april 2020 där han argumenterar för att fulla ungdomar en sen kväll på krogen inte är mottagliga för rekommendationen att undvika trängsel. [6] Ett annat exempel är journalistforskaren Marina Ghersetti som i Aftonbladet i november 2020 betonar vikten av kriskommunikation inte är otydlig.[7]

Det har också hållits tal i de tre retoriska talgenrerna, rådgivande tal, försvarstal och ceremoniella tal. Inom retoriken talas om tre påverkansmedel som talaren har till sitt förfogande, talarens ethos (talarens karaktär, kunskap, och välvilja), logos som är argument som bygger på logik och sakförhållanden samt patos som är argument som appellerar till känslan. Dessa tankar är litet av retorikens kärna och jag tänker att den retoriska akademin har en oräknelig mängd av infallsvinklar som skulle kunna göra retoriken under pandemin begriplig.

Storkukslugn

De rekommendationer vi dagligen hör kan kategoriseras till genren rådgivande tal. Folk-hälsomyndigheten och statsepidemiolog Anders Tegnell är den organisation och person som förmedlat huvuddelen av rekommendationerna. Båda har mycket högt ethos. Mätningar visar att medborgarna har högt förtroende för Folkhälsomyndigheten. Detsamma gäller Tegnell. Tegnell uppfattas som tillgänglig, trovärdig och tålmodig. Han svarar lugnt och kunnigt på de frågor som om och om igen ställs. Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi och en flitig skribent under pandemin, beskriver det förtroende Tegnell utstrålar som att han har ett ”storkukslugn”.[8] Hon definierar det med att han förmedlar ett grundmurat självförtroende som inte är skrytsamt.





https://twitter.com/DrEmmaFrans/status/1362040718534057986?s=01

Såväl Folkhälsomyndigheten som regeringen förmedlar att de är stolta över att de rekommendationer som de ger bygger på vetenskap och evidens och inte på känslor. Det vill säga de för fram logosargument för de åtgärder som vidtas. Exempel är att eftersom studier visar att många smittas på jobbet ska vi arbeta hemma, eller att det inte finns evidens för att munskydd är effektivt, därför rekommenderas de inte.

Mätningar har också visat att svenskarna är positiva till att de svenska rekommendationerna bygger på vetenskap. Det innebär att också logosargument kan ha en aspekt där de tilltalar känslan. Vi vill uppfatta oss som lugna och logiska i en kris. Vi känner oss stolta när vi följer vetenskapliga rekommendationer.

Brister och ursäkter

Det har också hållits försvarstal. Alla är överens om att man inte lyckats hindra smittan att spridas inom äldrevården. I det närmaste alla aktörer: riksdagen, regeringen, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, regionerna, kommunerna, äldreboendena och vårdpersonalen har därför hållit försvarstal.

Den retoriska verktygslådan är också här stor och många försvarsstrategier har använts. Man har till exempel ifrågasatt om det redan nu är möjligt att rikta kritik mot någon aktör, utan menat att strategin kan utvärderas först om några år. Man har hävdat att den egna organisationen inte är den av alla inblandade aktörer som är ansvarig för smittskyddet på äldreboendena. Man har hävdat att man inte förstod hur smittan spreds, angett som förmildrande omständighet att det varit brist på skyddsutrustning, eller att man inte är moraliskt ansvarig eftersom man följde sin arbetsgivares eller Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Få om någon har sagt sig ha ansvaret och bett om ursäkt för att man felat. 

Hockeysamhörighet

Det har också hållits ceremoniella tal eller högtidstal. Det är tal då talaren säger just det som behöver sägas, för att skapa samhörighet och lyfta fram de gemensamma värderingar som är viktiga precis här och nu. Drottning Elisabeth och förbundskansler Merkel har fått beröm för sina tal, men inget har riktigt fastnat i mitt medvetande, förrän jag pratade med en Skellefteå AIK-supporter. Hon hade sett hockeyspelarna delta i ”Jerusalema challenge”[9]. De deltog som så många andra i utmaningen och dansade på isen under devisen ”Tack alla inom vård och omsorg, bygdens hjärtan klappar för er”. Hon hade blivit rörd och beskrev just de känslor av hopp och delaktighet som kännetecknar ett ceremoniellt tal. Det får mig att fundera över vilken betydelse musik har. Kan ett musikstycke vara ett ceremoniellt tal?

Varför tysta?

Ceremoniella tal är de tal som jag sett retoriker kommentera. De har då främst ägnat sig åt framförande och ordval. [10] Analysen av den betydelse ett ceremoniellt tal har i en kris har saknats.  Varför?

Det är möjligt att retorikerna arbetar i det tysta som konsulter åt myndigheter och organisationer. Det är troligt att de använder pandemin i undervisningen och skriver forskningsansökningar så fingrarna blöder, men universitets tredje uppdrag är också viktigt. Den retoriska akademin behövs här och nu i den offentliga debatten.


[1] Wolrath- Söderberg, M ”Sanningsfundamentalism är inte alltid svaret på vår tids lögner. Dagens nyheter 2017-04-20. https://www.dn.se/kultur-noje/maria-wolrath-soderberg-sanningsfundamentalism-ar-inte-alltid-svaret-pa-var-tids-logner/

[2] Wikforss, Åsa (2017 sid 50-51). Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender. [Lidingö]: Fri tanke

[3] Riksdagen 2021-03-26 ( 1 tim 41 min 50 sec –1 tim 42 min 30 sec)  Youtube KU-utfrågning med Johan Carlson, generaldirektör för Folkhälsomyndigheten https://www.youtube.com/watch?v=tnZc2mGXfnw&t=6193s

[4] Sveriges radio 2021-04-13 Smittspridningen i höstas underdrevs av Fhm https://sverigesradio.se/artikel/smittspridningen-i-hostas-underdrevs-av-fhm

[5] Sveriges Radio 2020-11-23 Carlqvist Warnborg Ylva Den svenska strategin bäddar för konflikter https://sverigesradio.se/artikel/7604911

[6] Aftonbladet 2020-04-24  Professor: TT, Prat biter inte på fulla ungdomar https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/awQrxA/professor-prat-biter-inte-pa-fulla-ungdomar

[7] Aftonbladet 2020-11-18 TT Motstridiga coronaråd skapar förvirring https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/6z45aW/motstridiga-coronarad-skapar-forvirring

[8] Emma Frans ,[tweet], 17 feb 2021, ”Det sprids rykten..”  https://twitter.com/DrEmmaFrans/status/1362040718534057986?s=01 Emma delar ett skärmklipp av en av de mer diskuterade sidorna från sin bok Frans, Emma (2021). Alla tvättar händerna. Första upplagan Stockholm: Volante

[9] Skelefteå AIK Hockey 2021-03-09  Youtube Skellefteå AIK – Jerusalema Challenge https://www.youtube.com/watch?v=ZFPj_-HK-VY

Mina egna favoriter som inte AIK-supporter är dessa https://www.youtube.com/watch?v=gGQ73MgqtvA , https://www.youtube.com/watch?v=-YDTGI4Zq1c

[10] Camilla Eriksson,2020-03-23 Dagens opinion https://dagensopinion.se/artikel/retorisk-analys-smart-av-stefan-lofvens-talskrivare/

Håller du med?

…eller har du hört eller läst precis det Ann-Marie Karlsson efterlyser? Kommentera, länka – eller skriv.

Author profile

Student på mastersprogrammet i språk och språkvetenskap med inriktning Retorik vid Lunds universitet

Lämna ett svar