Beskrivning
Innehåll i detta nummer:
Anders Sigrell: ”Temaintroduktion”
Introduktion
Klassiker: W.L. Benoit: ”En teori om imagegenoprettelse”
Oversat og med introduktion af Finn Frandsen & Winni Johansen.
Introduktion s 10-13 · Artikel s 14-35
Brigitte Mral: ”“Gerade wir Deutschen wissen, was Solidarität vermag”
Tsunamikrisen som epideiktisk situation”
Tsunamikatastrofen julen 2006 drabbade utan förvarning och ställde många länder inför helt oförutsedda problem. Ett av dessa var hur befolkningarna i turisternas hemländer skulle informeras och hur de politiskt ansvariga skulle agera för att skapa största möjliga tillit till ledningen och till katastrofinsatserna. Denna uppgift hanterades som bekant på olika sätt i de berörda länderna och där bl.a. Sverige fick mycket kritik för handfallenhet och bristande kommunikativ förmåga. I den föreliggande studien ska ett av de positiva exemplen belysas, närmare bestämt den tyska regeringens kommunikativa agerande dagarna efter katastrofen.
Abstract s 4 · Artikel s 36-55
Jan Svennevig: ”Ledelsesretorikk i nedbemanningssituasjoner”
En kasusstudie av fusjonen mellom SAS og Braathens. Denne artikkelen tar for seg ledelsens retorikk i forbindelse med en svært kontroversiell nedbemanning under fusjonen mellom flyselskapene SAS og Braathens i 2002. Gjennom en analyse av et kritisk kasus vil jeg belyse noen allmenne problemstillinger knyttet til lederes formidling av informasjon om nedbemanning i kriser og omorganiseringer. Varsler om nedbemanning er vanskelige budskap å formulere fordi de kan skape stor usikkerhet i hele organisasjonen. De stiller store krav til lederens retoriske evner og innebærer en vanskelig balansegang mellom flere kryssende hensyn. På den ene siden må lederen søke å avdramatisere situasjonen for unngå å skape unødvendig frykt og usikkerhet. På den annen side må han eller hun være åpen om problemene for å skape tillit og unngå spekulasjoner. Det interessante med tilfellet SAS Braathens er at ledelsen i tre ulike henvendelser til de ansatte sendte svært forskjellige signaler både om årsaken til nedbemanningene og om vektleggingen av menneskelige hensyn i nedbemanningsprosessen. Analysen søker dermed å beskrive de ulike strategiene som ble brukt og evaluere konsekvensene av dem.
Abstract s 5 · Artikel s 56-74
Orla Vigsö: ”Kriskommunikation – men från vem till vem?”
Apologia, politik och redaktionell inramning
När generaldirektören och styrelseordförande för Försäkringskassan publicerar en artikel på Dagens Nyheter, DNs debattsida, där de i rubriken, underraden och ingressen medger att Försäkringskassan inte har kunnat erbjuda medborgarna ett effektivt och serviceinriktat arbete, väcker detta förväntningar hos läsaren om någon form av ursäkt och förklaring. Men förväntningarna på en apologia uppfylls inte i själva artikeln, och en analys av texten utifrån retorisk kriskommunikationsteori visar att det finns en motsättning mellan själva debattinlägget och DN:s redaktionella inramning: vad DN vill få att framstå som apologia gentemot medborgarna är i själva verket politisk kommunikation riktad till politikerna.
Abstract s 6 · Artikel s 75-87
Doktorandpræsentation:
Helena Nylund Hansson: “Riskkommunikation och expertis i kärnavfallsfrågan”
Om detta nummer:
- Språk: Dansk, norsk
- Antal sidor: 96
- ISSN: 1397-0534
- Udkom juli 2008
