Rhetorica Scandinavica #57 (2011)

66,00 kr – 109,00 kr

Tema: Smæderetorik

Rabatt? Är du medlem i Retorikförlagets vänner så får du 25% rabatt.
Logga in om du redan är god.

Artikelnr: 15057 Kategori: Etiketter: ,

Beskrivning

Innehåll i detta nummer:

Hanne Roer & Marie Lund Klujeff: Temaintroduktion Smæderetorik

Introduktion, s 9-18

Klassikere:
Martial: To epigrammer (oversat af George Hinge) s 19-20
Erasmus: Om smædebrevet (oversat af Hanne Roer) s 21-22

s 19-22

Martin Sand: “Gylden munn, urene ord. Johannes Khrysostomos’ Adversus Judaeos I“

Oldkirkens historie er ikke i liten grad også en historie om selvdefinering i forhold til konkurrerende religiøse grupperinger. Dette ga tidlig opphav til en skarp polemisk tradisjon blant kirkens ledende menn både i forhold til indre fiender på den ene side, som ble definert som kjettere, og andre religioner, ikke minst jødedommen, på den andre. Som eksempel på trusselen som jødedommen ble oppfattet å representere, viser den betydelige kirkefaren Johannes Khrysostomos i sin aller skarpeste form med sine smedeprekener Adversus Judaeos. Denne artikkelen er en analyse av ­spotten i dissen prekenene.
Abstract s 4 · Artikel s 23-43

Philip Halldén: “Arabisk smäderetorik och förtal i en islamisk kontext“

I artikeln uppmärksammas olika varianter av smäderetorik i islams historia med fokus på de första århundradena efter profeten Muhammads död år 632. Profetens bortgång gav upphov till en kris kring frågan hur den nya, religiöst grundade gemenskapen och ordningen skulle förvaltas, företrädas och ledas. Smäderetoriken spelade här en roll som uttrycksmedel i konflikter mellan olika intressen som sedermera skulle komma att ut­kristallisera sig i sunnitisk och shi‘itisk islam. Samtidigt som genren ofta utövats i samband med sekteristiska stridigheter, har smädelser och förtal annars betraktats som tvivelaktiga eller rent av olagliga aktiviteter inom islam. Parallellt finns ett ideal om predikokonsten som medel för att skapa konsensus. I artikeln uppmärksammas vidare det faktum att smäderetorik är ett mångfasetterat begrepp för flera olika varianter eller subgenrer. Medan en del varianter drivs av ressentiment och i värsta fall kan urarta till ”hets mot folkgrupp”, finns också mera konstfulla och vittra exempel.
Abstract s 5 · Artikel s 44-59

Christina Holst Færch: “En særdeles parfumeret retorik. Smædeversets retorik og politisk dyd i 1700-tallets Danmark“

Håndskriftcirkulerede smædevers mod den gejstlige og verdslige øvrighed blomstrede i Danmark i første halvdel af 1700-tallet og udgjorde et modspil til tidens mange hyldestdigte. Analysen af digtet Een Særdeeles Drøm viser, at smædeversene ofte var personligt motiverede. Digtets angreb mod navngivne ortodokse repræsentanter fik imidlertid en generel appel, fordi det kunne læses ind i et større angreb mod ortodoksiens magtposition, som bl.a. pietismen stod for i starten af 1700-tallet. Ofte forholdt smædeversene sig subversivt til barokkens krav om dekorum. Analysen af digtet Een Perfumeret Supplik viser, hvordan hyldestdigtets retorik parodieres ved at forene den høje stil med et nedrigt emne. Digtet fremhæver samtidig adelens privilegerede status og dyd som blændværk og retter et angreb på patronatinstitutionen som sådan. Artiklen belyser, hvordan smædeversene gennem fremstillingen af gejstlighedens og adelens ­mangel på dyd anfægtede deres traditionelle magtposition i samfundet.
Abstract s 6 · Artikel s 60-78

Merete Onsberg: “The School for Scandal: dramatisk brug af smæderetorik“

Thomas B. Sheridans sædekomedie The School for Scandal (1777) læses her som eksempel på smæderetorik. Efter en gennemgang af plottet og en analyse af komediens struktur og virkemidler karakteriseres den som et eksempel på en effektiv dramatisk brug af henholdsvis bagtalelse og fornærmelser. Denne brug beskrives som opdragende fordi vi som læsere/tilskuere kan more os over og samtidig tage afstand fra ’de onde’ der holder ’smædeskole’, og holde med ’de gode’. Komedien ses som en epideiktisk fejring af de værdier som binder komediens publikum sammen.
Abstract s 7 · Artikel s 79-92

Annie Mattsson: “Den tyranniske teaterkungen – Smädelser mot Gustaf III“

I artikeln studeras handskriftcirkulerade smädeskrifter mot Gustaf III med fokus på nidbilden av teaterkonungen. Kungens teaterintresse var allmänt känt och teaterkonsten hade en historia av att anklagas för omoral, vilket gjorde kungens teaterprojekt ett tacksamt ämne för hans politiska motståndare. Syftet med artikeln är att undersöka hur smädeskribenterna ­skapade och använde sig av bilden av ”teaterkungen” samt att placera in verken i en västerländsk retorisk tradition.
Abstract s 8 · Artikel s 93-112

Om detta nummer:

Ytterligare information

Vikt 0,22 kg
Version

Fysiskt ex, Digitalt ex (pdf)

Relaterade produkter