Start » Rhetorica Scandinavica » Rhetorica Scandinavica Essäer » Rhetorica Scandinavica Konferencerapporter » About an African Athens

About an African Athens

av lindasod

Konferensrapport

International Conference
University of Cape Town, South Africa, Centre for Rhetoric Studies
6 -11 Juni 2004.

Bibliografisk

Linda Söderlindh, Gudrun Weiner och Patrik Wikström är doktorander vid ­Örebro Universitet.

Rhetorica Scandinavica 31 (2004), s 65-67.

Annonce

Rapporten

Sydafrika firar 10 år av demokrati och med anledning av detta jubileum anordnades på Centre for Rhetoric Studies en internationell forskningkonferens. Philippe-Joseph Salazar och Erik Doxtader svarade för arrangemanget, i samarbete med RSA, Rhetoric Society of America. Syftet med konferensen som sträckte sig över en hel vecka var att med utgångspunkt från Sydafrikas politiska situation reflektera kring demokratins utveckling ur ett retoriskt perspektiv och att främja ett innovativt tänkande i studier som handlar om ”Rhetorical democracy”. Ca 60 deltagare kom från tre kontinenter – Nord­amerika, Europa och Afrika. Norden repre­senterades av en delegation från Örebro universitet. Konferensprogrammet erbjöd ett huvudtema för varje dag: Aspects of Rheto­ric in Africa; Gender and the Rhetorical Democracy; The Rhetorical Presidency and the Republic; Philosophy, Rhetoric and Democracy; Rhetorical Democracy in the Post-Modern Public Sphere. Under varje tema behandlades en mångfald av olika ämnen . Här följer ett axplock:

Första dagen, som hade rubriken Aspects of Rhetoric in Africa, inleddes med en “opening keynote” av Gerard Hauser från Univ.of Colorado – Bolder, USA :”Vernacular Rhe­toric of Prisoners of Conscience”. Hauser beskrev de politiska fångarnas liv på Robben Island, hur de utvecklade strategier för passivt motstånd. De utvecklade ett system av förenklat språk, verbala och icke verbala koder för att kunna kommunicera med varandra och för att skapa och samordna en taktik och strategi, som hjälpte dem att uppehålla den mentala styrkan som var nödvändig och som på sikt visade sig vara framgångsrik – den ledde till frihet och demokrati i Sydafrika.

Retoriska strategier hos olika etniska grupper i Etiopien behandlades av kulturantropologerna Ivo Strecker och Jean Lydall (Univ. of Addis Ababa/Mainz) Med utgångspunkt i dokumentärfilmerna ”Bury the Spear” och ”The Rhetoric of Hamar Women” belystes retoriska traditioner av dels fredsförhandlingar, dels sätt att försvara sig, att anklaga, förhandla och utagera familjära konflikter i dessa företrädesvis orala kul­turer.

Ytterligare ett bidrag till förståelsen av retorikens betydelse i Afrikansk kontext gavs av Masekale Chele (National Univ. of Lesotho) som talade om “Patriarchy and Democracy: The Case of Lesotho”. Hon beskrev den patriarkaliska strukturen i familjen, klanen, samhället och i Nationalförsamlingen där kvinnor är och skall vara osynliga, där männen för kvinnors talan, och kvinnor inte har rösträtt.

Gender and the Rhetorical Democracy  var temat på konferensens andra dag. Martina Wagner-Engelhaaf (Westfaelische Wilhelms-Universitaet Muenster) presenterade ett föredrag med rubriken ”Is the Nation a Woman? Views from Contemporary Germany”. Med utgångspunkt i det faktum att de flesta europeiska länderna har storslagna kvinnobilder som nationella symboler (Germania, Britannia, Marianne, Helvetia, Mor Danmark och Moder Svea) diskuterades kvinnans roll på dagens tyska politiska scen. Den traditionella kvinnorollen är ifrågasatt i samhället i stort, men kvinnliga politiker bedöms likväl utifrån stereotypa föreställ­ningar om feminint respektive icke-feminint utseende och agerande.

Andrea A. Lunsford (Stanford Univ., USA) berättade om ”Women against War”, om kvinnor som leder proteströrelser i USA mot kriget i Irak och deras nya, överraskande strategier för att nå ut i massmedier med sitt fredsbudskap. Susan  C. Jarrett och Kathe­rine Mack (Univ. of California, Irvine, USA) talade om “The Gendered Rhetoric of Nation-Formation in South Africa’s Women Testimonies”. De har studerat protokoll från kvinnors vittnesbörd inför Truth Commis­sion i Sydafrika, som visar hur kvinnors sanningsberättande om fysisk och psykisk grym­het, om våldtäkter och andra över­grepp, rapporteras på ett stereotypt och fördomsfullt sätt. Frågan inställer sig – ”does truth have a gender?”
Konferensens andra keynote ”The Rhetoric of Women’s Political Leadership. The Swedish Case” hölls av Brigitte Mral (Örebro Universitet). Med nedslag på den svenska politiska arenan visade Mral bland annat hur kvinnliga politikers val av lämpliga personae blivit allt viktigare på grund av me­dias ökade exponering av individerna, snarare än ideologierna, och att det därför blivit nödvändigt för dem att balansera mellan privat och offentlig roll utan att det skadar deras ethos. Som exempel på politiker som lyckats i detta nämndes Marit Paulsen, Maria Wetterstrand och Anna Lindh vilka alla konstruerat den persona som verkar gå bäst hem i dagens svenska politik, den kom­petenta, kommunikativa och moderliga ledaren.

Dagens workshop ägnades åt att initiera ett gemensamt projekt mellan Sverige och Sydafrika. Projektet ”Women’s Rhetorics in South Africa and Sweden. A Comparative Study in Democratic Deliberation” syftar till att undersöka kvinnors deliberativa retorik inom såväl politiskt ledarskap som på gräsrotsnivå. Blivande forskarstudenter från Kapstaden och Örebro/Stockholm lade fram en rad intressanta och viktiga infallsvinklar för projektets fortskridande och utveckling. Nathalie Rose Buchers (University of Cape Town) och Anna Maria von Stedingks (Örebro Universitet) studier av kvinnliga parlamentarikers retoriska strategier i parlament i de båda länderna visade på skillnaderna ibland annat utbildningsnivån, men också på likheterna såsom att kvin­norna får mindre talutrymme och har andra erfarenheter än män, medan Niels Reise (Stockholm) berättade om hur svenska, kvinnliga politiker framställs i media och passade samtidigt på att informera om Utbildnings Radions programserie ”En svensk tiger”. Shalin Sirkar och Connie Mpokotho, båda från Kapstaden, talade om ”Women as Victims” och “Women’s ap­proach to Child Rights”. Gunilla Malm, (Örebro Universitet) avslutade med ”Young Angry Women – rhetorical strategies of new fe­minist groups”, en påminnelse om att kvinnor fortfarande måste gå samman för att hävda sina rättigheter och göra sig hörda. Projektet befinner sig ännu på ett första stadium och leds av Brigitte Mral (Örebro Universitet) och Philippe-Joseph Salazar (University of Cape Town).

Under huvudtemat ”The Rhetorical Presidency and the Republic” på tredje dagen medverkade Cezar Ornatowski (San Diego State Univ., USA) med föredraget “Performing Change. Walesa, Mandela and the Rhetorical Presidency”. Både Lech Walesa och Nelson Mandela ställdes inför en ny politisk arena i ett samhälle med pluralistiska ideal och där motstridiga intressen ställdes mot varandra. Båda använde dialogen för att handskas med sina politiska mot­ståndare och för att påverka opinionen. De utvecklade en retorik som var enkel, dynamisk, inkännande, konkret och pragmatisk med ett språk som var lätt att förstå. Ornatowski kallar detta för ”solidaritets-ethos”. Han visar att den exekutiva retoriken skiljde sig i vissa avseenden mellan Walesa och Mandela, framför allt under den senare perioden, där Walesa ofta använder jag-pronomina, vilket förekom sällan hos Mandela. Det som förenar dem är att de båda var traditionsbundna presidenter som talade ut­ifrån egna erfarenheter av utsatthet i de tidigare politiska systemen i Polen respek­tive Sydafrika.

Maurice Charlands (Concordia Univ., Canada) föredrag “Retrying Canadian History: Searching for o Just Future” handlade om nationell förståelse och försoning mellan den kanadensiska regeringen och indianerna. Charland hävdar att det som behövs för att bearbeta kolonialpolitikens skadeverkningar är en retorisk försoning: ett bekännande, ett sanningsberättande, ett narrativt berättande som sedan kan leda till försoning – i Kanada liksom i Sydafrika.

Konferensens breda spektrum av ämnen kan givetvis inte göras rättvisa här. Det bjöds på studier kring demokratins utveckling i modern tid i olika länder, studier om kulturella/antropologiska ämnen, nya mediers inverkan på demokratiska processer – allt ur retoriska synvinklar. Vår förhoppning är att kunna fördjupa sam­arbetet med Centre for Rhetoric Studies, University of Cape Town, en synnerligen dynamisk institution – i en synnerligen vacker stad.

You may also like

Kommentera

This website uses cookies to improve your experience. We'll assume you're ok with this, but you can opt-out if you wish. OK Læs mere