Minnestext över Peter Cassirer

Peter Cassirer (1933-2020) var en av de där människorna som man trodde kunde leva för evigt. Han blev visserligen äldre till åren, precis som vi andra, men vitaliteten, debattglädjen, tankeskärpan mattades aldrig av. Men nu är han ändå borta. Han dog den 7 oktober och vi är många som saknar honom djupt. Det är svårt att förstå att vi aldrig mer ska få tala med honom om allt från stilvalör och stilnivå, form/innehåll/effekt och Hjalmar Söderberg till den senaste operaföreställningen, det nyaste receptet på fisksoppa eller det amerikanska presidentvalet. Eller att vi aldrig mer ska få njuta av hans subtila (för det mesta) ironier. Det absolut absoluta ”aldrig mer” är obegripligt.

Peter föddes 1933 i Berlin och kom med sin mamma Vera och pappa Georg till Sverige och Göteborg 1938, på flykt undan nazisterna. Hans berömde farfar, filosofen Ernst Cassirer, fanns sedan 1935 på plats som professor på Göteborgs högskola. 1941 flyttade Ernst Cassirer och hans hustru Toni vidare till USA, men Peters familj stannade kvar. Peter tog studenten vid Göteborgs högre samskola och försökte sig bland annat på en operakarriär, men växlade spår och sökte sig istället till akademien och vetenskapen. 1970 lade han fram doktorsavhandlingen Deskriptiv stilistik vid Göteborgs universitet. Det var, som framgick av avhandlingens undertitel, fråga om en begrepps- och metoddiskussion som utgick från definitionen av stil som ”en relation mellan form och innehåll”. Av definitionen framgår att han avvisade den ganska vanliga tanken att stilen i en text är en fristående storhet som kan studeras oberoende av innehållet. Avhandlingen fick ett gott mottagande och han tillerkändes docentkompetens.

I anslutning till avhandlingen utkom samma år hans bok Stilen i Hjalmar Söderbergs Historietter. Särskilt fascinerade Söderbergs berömda novell Pälsen honom, en text som han skulle återvända till många gånger (och som faktiskt ”sattes upp” av några kolleger och framfördes vid en festlighet på Ågrenska villan i Göteborg vid hans pensionsavgång 1998). Hans stilanalyser balanserade ofta på gränsen mellan språk- och litteraturvetenskap och han funderade inte sällan på vilket av ämnena han egentligen tillhörde.

Ett par år senare utkom hans lärobok Stilanalys, en blivande klassiker som med olika titlar och i olika utgåvor har använts i universitetsundervisningen i nära 50 år. Som lärobok var den okonventionell men mycket stimulerande; många studenter älskade den. Dess senaste och, som det nu har visat sig, sista version Stilistiken kom ut på Retorikförlaget 2015.

Under 70-talet ägnade Peter också några år åt projektet Svenskarna och deras ord, något som 1977 resulterade i rapporten Studier över ordförståelse. Det var den tredje boken på sju år av honom som kom att ingå i institutionens vetenskapliga serie Nordistica Gothoburgensia – ett svårslaget rekord.

Annons

Scandinavian Studies in Rhetoric

The 18 articles in this book are just a few highlights from 13 years – a total of over 225 peer-reviewed articles – of Rhetorica Scandinavica publications. They have been chosen to introduce some aspects of the study of rhetoric in Scandinavia Läs mer...

Scandinavian Studies in Rhetoric – Introduction

Jens E. Kjeldsen & Jan Grue introduces the anthology ”Scandinavian Studies in Rhetoric. Rhetorica Scandinavica 1997-2010”. The Introduction The Study of Rhetoric in Scandinavia In the spring of 1996, Kell Jarner Rasmussen and Peter Ström-Søeberg, two former students of rhetoric at the University of Copenhagen were planning a magazine for people interested in the Läs mer...

Vid denna tid började han alltmer intressera sig för retoriken. Intresset var inte nytt utan hade funnits med honom ända från skoltiden, men nu såg han retorikens potential som universitetsämne. Tack vare Peter blev Göteborgs universitet på 70-talet ett av de första som gav kurser i praktisk och teoretisk retorik – dock under benämningar som ”Talekonst” eftersom ordet retorik ännu var för belastat med negativa konnotationer för att kunna användas. Peter undervisade själv på kurserna och ämnet fick i Göteborg av naturliga skäl en inriktning mot stilistik och språkvetenskap som det har kvar än i dag.

Viktigt för utvecklingen av ämnet var också Peters samarbete och vänskap med andra framstående forskare med intresse för den återupptäckta retoriken. Tillsammans med Kurt Johannesson, som 1988 blev Sveriges första professor i retorik i modern tid (och som avled tidigare i år), bjöd han till exempel 1997 in till en första officiell träff för svenska retoriker som utmynnade i en första gemensam beskrivning för retorikämnet. Tillsammans med professor Stina Hansson grundade han 1993 den ideella föreningen Retorikcentrum som fortfarande är aktiv och genom bland annat föredragsverksamhet försöker sprida kunskap om retorik och kommunikation till allmänheten.

Peters insatser för utvecklingen av stilistiken och även retoriken i Sverige har varit av stor betydelse och, inte minst i den tid vi just nu lever i, kan det vara nyttigt påminna sig Peters ord om vikten av att retorikstudier. Retorik var enligt Peter inte bara något man lärde sig för sin egen skull utan istället ”en medborgerlig plikt”; alla behöver på ett kritiskt sätt kunna hantera och granska de olika former av propaganda som vi ständigt möts av.

Texter i urval:

Stilistiken (Stil, stilistik & stilanalys och fler utgåvor, 1972, 1979, 1986, 1993, 2003 – 2015)
Huvudlinjer i retorikens historia (1997)
Konsten att manipulera ett sammanträde (2003)
Stilen i Hjalmar Söderbergs historietter (1970)

Artiklar från RetorikMagasinet/Rhetorica Scandinavica