Arabisk smäderetorik och förtal i en islamisk kontext

I artikeln uppmärksammas olika varianter av smäderetorik i islams historia med fokus på de första århundradena efter profeten Muhammads död år 632. Profetens bortgång gav upphov till en kris kring frågan hur den nya, religiöst grundade gemenskapen och ordningen skulle förvaltas, företrädas och ledas. Smäderetoriken spelade här en roll som uttrycksmedel i konflikter mellan olika intressen som sedermera skulle komma att ut­kristallisera sig i sunnitisk och shi‘itisk islam. Samtidigt som genren ofta utövats i samband med sekteristiska stridigheter, har smädelser och förtal annars betraktats som tvivelaktiga eller rent av olagliga aktiviteter inom islam. Parallellt finns ett ideal om predikokonsten som medel för att skapa konsensus. I artikeln uppmärksammas vidare det faktum att smäderetorik är ett mångfasetterat begrepp för flera olika varianter eller subgenrer. Medan en del varianter drivs av ressentiment och i värsta fall kan urarta till ”hets mot folkgrupp”, finns också mera konstfulla och vittra exempel

Denne artikel er premium-materiale. Få tilgang til retorisk kundskab: Digital tillgång – 1 månad, Digital tillgång – Ett halvt år, Digital tillgång – Ett dygn or Retorikförlagets vänner. Allerede tilgang? log ind her

Läs mer…

Från Guds storhet till islams

Religiös retorik. Religionen har inte alltid haft en framträdande plats på de arabiska tv-skärmarna men de senaste åren har antalet religiösa satellitkanaler mångdubblats. Ehab Galal beskriver här hur den religiösa retoriken går från att ha varit dogmatiskt historieberättande till att ha blivit en försvars- och offerretorik, en förändring som skett i takt med utvecklingen av den internationella konflikten mellan de arabiska länderna och västvärlden. Läs mer…

Vem har rätt att häda?

Retorisk identitetsskapare. Karikatyrer väcker känslor. Känslor som både förenar och polariserar – och därmed faller in under retorikens epideiktiska genre; den hyllande eller klandrande kommunika­tionen. Linda Eriksson och Niklas Bivald har undersökt två karikatyrdebatter – och om vissa känslor är mer ­tillåtna än andra. Vem har rätt att häda? Linda Eriksson och Niklas Bivald Ända Läs mer…