Start » Svensk retorik » Svenska ledare » Mustaschens kraft

Mustaschens kraft

av Peter Ström-Søeberg
pen

Ledare i RetorikMagasinet 46.

Mustaschens kraft

En mustasch tar över Socialdemokraterna. Så var under några dagar intrycket efter partiets kongress, där politiska diskussioner helt kom i skymundan för Håkan Juholts iögonfallande borste.

Diverse humorprogram i radio och tv har redan skördat poäng på mustaschens symbolik och funktioner. Och eftersom Juholt själv var först ute med humoristiska betraktelser om hårväxten, tjänar också han på skämt och retsamma kommentarer.

I media dök även upp ”retorikexperter” för att ge synpunkter på Juholts mustasch: Ska den vara kvar eller ska den bort? Det är ju i sig beundransvärt att någon lyssnar på normativa synpunkter rörande Juholts ansiktsbehåring, men med retorik har det inget att göra. Inte ens i de mest moderna handböcker går det att hitta minsta antydan om huruvida en mustasch gynnar eller stjälper bärarens politiska ambitioner – vilket säger en del om hur udda ett inslag i nyare retoriska exemplum muschen är. I ett strikt ­retoriskt perspektiv är skägg – i alla dess former såväl som dess icke-existens – ett vilje­löst instrument, vars symboliska värde enbart tar form efter den diskussion den förmår skapa. Och i Juholts fall bådar det gott, då mustaschen redan har tagit plats i den humoristiska verktygslådan.

Om detta sedan berättigar att den sitter där eller ej, mustaschen, det är nog mer en ­fråga om lyssnarens eller väljarens helt privata, egna preferenser.
Faktum kvarstår att mustaschen – som symbol – kan lyfta den politiska retoriken, och det med all den kraft som visuell kommunikation har att erbjuda. Det vill säga främst som en gemensamhetsskapande symbol, vilket redan sågs under socialdemokraternas kongress, där plötsligt skägg i olika former hade blivit trendigt. Det är humor på hög nivå, som ingen komiker kommer åt – för i grunden ligger ett allvar, som den inhyrda underhållaren med nödvändighet distanserar sig från.

Annonce

Och sida vid sida med allvaret hittar vi alltså den självironiska tonen, humorns bärande pelare, som när Juholt själv säger: ”Ett tag var det bara jag, Loket och Saddam ­Hussein som hade mustasch. Nu är det jag och Loket kvar”.

Men enbart humor skapar inget samhälle. Till Juholts faktiska retorik ska vi få återkomma i senare nummer.


Läs mer om RetorikMagasinet 46.


 

Peter Ström-Søeberg
Latest posts by Peter Ström-Søeberg (see all)

Kommentera

This website uses cookies to improve your experience. We'll assume you're ok with this, but you can opt-out if you wish. OK Læs mere