Krigens retoriska kvinnobilder

På ett möte i Oslo om boken Krig, rett & retorikk försökte en fredsmäklare, en journalist och en historieprofessor att greppa krigsretoriken och dess inverkan på vårt sätt att tänka krig och konflikter.

Historieprofessorn, Hans Fredrik Dahl, nämnde i en bisats hur kriget i Irak – eller rättare: bilderna från Abu Gharib-fängelset – kan ändra vår syn på kvinnor i krig.

Det har alltid i huvudsak varit män som har krigat. Det är män som har dödat, utrotat, plundrat, våldtagit och förnedrat. Medan kvinnobilden har symboliserat det reparerande (sjuksköterskan), återupprättandet efter eländet.

Men med bilderna från Abu Gharib-fängelset har vi nu sett en ny kvinnofigur som deltar i kriget – inte enbart på samma premisser som män, men också med samma medel: förnedrandet, det destruktiva.

Annons

Kritisk retorikanalys

Behöver du verktyg för att genomskåda och förstå de olika slags budskap som omger och vill påverka oss alla? Både verbala, ickeverbala och visuella? Då är detta boken för dig.

Den främsta målgruppen är retorikstudenter på olika nivåer som står inför uppgiften att analysera retoriska objekt, från enskilda analyser till större uppsatser. Men även studenter från andra discipliner som intresserar sig för text- och bildanalys kan ha nytta av retorikens metodiska angreppssätt. Läs mer...

Kritisk retorikanalys, kapitel 1

Brigitte Mral, Marie Gelang & Emelie Bröms: Kritisk retorikanalys. Text. Bild. Actio. Kapitel 1: Retorik som vetenskap Läs mer...

Förvisso har kvinnor platsat i världens armeer ett bra tag – och förvisso är flickors roll i gatugäng och skolbråk en gammal nyhet – men det är ett nytt fenomen att det är kvinno-/flickvåldet som medierna fokuserar på. Det finns en absurd trygghet i rapporteringen om mäns misshandel av kvinnor (eller män), som inte längre finns när kvinnor och flickor blir de våldsutövande.

När medierna gör det offentligt att män inte längre har våldsmonopol försvinner fundamentet för en hel rad fördomar och symbolik.

Samtidigt som vi kan uppfatta det som ännu en milstolpe i kampen för jämställdhet – och därför som positivt? – kan vi också se det som ett uppgör med den fördomsfulla rollbilden av kvinnor.

Den medierade kvinnobilden är inte längre enbart entydigt konstruktiv.

Läs mer om RetorikMagasinet 22.