Rhetoric slam – eller konsten att slåss i övertygande

Slamretorik. Rhetoric Slam är en Idol-inspirerad form av retoriktävling i pubmiljö. Underhållningsvärdet är högt och retorikämnet får publicitet på kuppen. Arrangörerna jobbar för att få fler kvinnor att ställa upp i tävlingen framöver.

Rhetoric slam – eller konsten att slåss i övertygande

Hanna K.E. Johansson

Svettdropparna flyger i luften och blänker i det skarpa, orangefärgade ljuset från eftermiddagens sista solstrålar när boxarna rör sig över ringen. Med ben och armar i avvaktande rörelse rör de sig i en cirkel kring varandra, beredda att attackera motståndaren och segra. Nedanför ringen vandrar två skäggprydda män i toga av och an. Den ene hytter med en pergamentrulle i näven. Mannen bredvid tar sig fundersamt för hakan och rynkar ögonbrynen. Tävlingslusten darrar i luften. Också de har en strid att vinna.

Män som i Aten studerade filosofi och retorik kunde mycket väl finna sig göra det till ljudet av knytnävslag. Det var nämligen vanligt att samma arenor som användes för brottning och boxning också fungerade som debattlokaler. Ur det perspektivet är det kanske inte så konstigt om idrotts­arenans tävlingsinriktade, linimentdoftande och testosteronstinna atmosfär inte bara ackompanjerade dessa filosofer och debattörer, utan också inspirerade dem. Det grekiska samhället genom­syrades av tävlingsanda.

2500 år senare är det två stycken laddade unga män som vankar av och an i vasst strålkastarljus. De befinner sig på en scen inför en applåderande publik och tre kritiska och retorikkunniga jurymedlemmar. Inför juryn ska de unga männen efter ynka två minuters betänketid framföra ett fyndigt och intresseväckande improviserat tal i genus demonstrativum, för att förhoppningsvis vinna både publikens jubel och juryns bifall. Vi är framme vid finalen i Rhetoric Slam.

Retoriken i strålkastarljuset.
[Foto: Tommy Josefsson]

Kriterier för att kora en vinnare

Det är premiär för Rhetoric Slam i Lund, en tävling i retorik i pubmiljö. Regelverket liknar det för kusinen Poetry Slam; talarna har tre minuter på sig att framföra ett eget tal utifrån kvällens tema. En jury poängsätter och en vinnare koras. Men kan man verkligen tävla i retorik?

I juryn sitter för kvällen bl.a. Anders Sigrell, professor i retorik vid Lunds universitet, och Fredrik Söderquist, adjunkt vid Södertörns högskola, och de resonerar så här:

– Med partesläran som utgångspunkt för retorisk analys är det möjligt att kora vinnare i retorik. Men det gäller att se till hela modellen.

Det otränade ögat uppmärksammar kanske först och främst actio, själva framförandet som en kombination av kroppsspråk, tonlägen, utspel och publikkontakt. Elocutio i form av utsmyckat språk och en viss stilnivå kan uppfattas som retoriskt avancerat, minneskonsten memoria kan imponera. Retorikkännarna påminner oss istället om att vad som övertygar beror på mottagarens känslor och förväntningar på situationen.

Högtravande stil och teatraliska utspel kan vara helt fel i pubmiljö. Kan vara det. Det är nödvändigtvis bara publiken och studiet av dess reaktioner som kan avgöra den saken, menar experterna.

Så kom det sig att den kanske vid första anblick otippade Rhetoric Slam-deltagare som framförde ett lovtal med manus i handen, nu har gått vidare till final. Och så kom det sig att ett respektingivande tal uppbyggt enbart av ord med begynnelsebokstaven V utnämns till alliterationernas mästare men ”rimmar bort sig på vägen”, som domarna uttrycker det. Formen döljer i detta fall innehållet och det är just innehållet – tankearbetet – som är viktigast.

Tiden då Carola slog igenom i TV-rutorna är förbi, vi har redan sett allt som går att se i renodlad framställningskonst och vill inte längre rakt av matas med skönsång. Det blir roligare om någon sågar skönsången

Det är ett okomplicerat hyllningstal till staden Lund som vinner lundapublikens jubel och tävlin­gen; talaren har tänkt efter före och beaktat alla steg i partesläran. Men man bör också vara någorlunda spontan.
I det vinnande talet finner vi en hel del kairos, timing eller förmåga att fånga ögonblicket. Vinnar­en får lite hjälp på vägen. Det är min bordsgranne som öppnar en ölflaska med en sked just som vi får höra en perfekt tyst konstpaus, det låter ungefär som korken till en champagneflaska med högt tryck men vi slipper tack och lov duschen. ”Pang!” utbrister talaren och publiken jublar.

Idol-inspiration och dödsångest

I vintras blev det ramaskri när en klädbutik i Karl­stad utlyste audition för att finna personal. Det ligger i tiden att göra anföranden inför en jury som fäller bitska kommentarer och utser vinnare. Rhetoric slam är som genre tydligt Idol-inspirerad. Trenden kan förklaras utifrån den medielogiska grundprincipen att konflikt skapar högt underhållningsvärde. Det går helt enkelt inte att bara sjunga. Tiden då Carola slog igenom i TV-rutorna är förbi, vi har redan sett allt som går att se i renodlad framställningskonst och vill inte längre rakt av matas med skönsång. Det blir roligare om någon sågar skönsången.

Men sågade vill vi inte bli. Vi grundar stor del av vår självkänsla på hur andra ser oss, det är i interaktionen med andra människor som vi blir till. Vi vill bli älskade – även denna mänskliga svaghet har bestått sedan antiken.

Vi får höra en talare hänvisa till roliga TV-reklamer, vilka han imiterar och låter fungera som punch lines. Att döma av publikens skratt går denna stil hem, ändå sågar juryns experter framträdandet och anspelningen på TV-reklam som ”billigt”.

Att tala inför andra sägs ju vara en vanligare fobi än rädslan för döden, känslan av att förlora ansiktet ligger påtagligt nära dödsångestens ohyggliga kval för många. Därför är det kanske inte så konstigt att vi är rädda för att göra bort oss, säga fel, verka onormala eller säga sådant som får publiken att avsky oss.

I Rom kunde publiken gotta sig åt lite familje­underhållande gladiatorspel sådär på söndags­eftermiddagen. Frågan är om det inte är en liknande känsla som infinner sig hos publiken vid Rhetoric Slam när talarna stiger upp på scenen. Vi känner genom talaren av vår egen rädsla och undrar med skräckblandad förtjusning: Ska talaren komma ihåg vad han (ja: han) ska säga, eller kommer han att störta rakt in i dödens käftar?

Juryn i centrum

Under kvällen blir ett mönster tydligt. Alla deltagare anstränger sig till det yttersta för att framstå som roliga. En god kontextanpassning, skulle man kunna tänka, vi är ju på puben. Men vad är det som säger att genren måste vara komisk för att passa till en öl? Vi får höra en talare hänvisa till roliga TV-reklamer, vilka han imiterar och låter fungera som punch lines. Att döma av publikens skratt går denna stil hem, ändå sågar juryns experter framträdandet och anspelningen på TV-reklam som ”billigt”. Men om publiken skrattar har väl stilen varit rätt?

Jonas Levin arrangerar retorikunderhållning i Lund. [Foto: Tommy Josefsson]

En möjlig syn på fenomenet Rhetoric Slam är att eventet lika mycket handlar om domarnas förmåga eller oförmåga att döma och om underhållningsvärdet i hur de dömer, som om ifall deltagarna är goda retoriker eller ej. Det innebär också att föreställningen om att scenen skulle utgöra det självklara forumet för att kora vinnare i retorik inte är så självklar. Vinnaren skulle lika gärna kunna utgöras av en jurymedlem. Eller av någon i publiken som i tanken drar slutsatser om vad som övertygat.

Kvinnliga retoriker gör bättre show

När RetorikMagasinet besöker Rhetoric Slam deltar inte en enda kvinna. Arrangörerna arbetar för att få fler kvinnor att ställa upp i tävlingen, men berättar att det är ett arbete i motvind. Jonas Levin, som arrangerar Rhetoric Slam i Lund, tycker att det är viktigt att fler kvinnor deltar. Därför har han bland annat tagit hjälp av Rättviseförmedlingen i arbetet att rekrytera fler kvinnliga talare.

– Med fler kvinnliga talare blir det bättre show. Kvinnor och män har olika stil och med en större blandning uppstår ett litet överraskningsmoment varje gång en talare går upp på scenen. Det är just för att alla talare är unika som vi får en så trevlig stämning.

Han berättar också att efter RetorikMagasinets besök har ytterligare två tillställningar arrangerats, där sammanlagt fyra deltagare av femton var kvinnor.

 


Hanna K.E. Johansson är redaktör på RetorikMagasinet.
25049Läs mer om RetorikMagasinet 49.


Om skribenten

Redaktör RetorikMagasinet 2015-2018

Lämna ett svar