Kategori: eArtiklar från Rhetorica Scandinavica

Läraren som förebild

Postades denFörfattareTina KindebergLämna en kommentar

Förebild­ligheten som pedagogiskt stöd är beroende av att känslan av tilltro mellan lärare och ­studerande är ­närvarande. Grunden för detta antagande kan knytas till människans väsen som biologisk, moralisk och politisk individ. I den muntliga relationen är lärare och ­studenter bundna till dessa förutsättningar som möter frågorna: Vad är ett vi? Vad gör vi? Vad ­skapar vi? Hur förebildligheten kan knytas till dessa frågor och på vilka grunder de har betydelse för ­närvaron av tilltro är här i fokus. Specifikt uppmärksammas den pedagogiska retoriska innebörden i begreppet tilltro i relation till talets tidsrörelser, vänskapens dubbla funktion och vikten av att beakta den pedagogiska situationen från ett kollektivt per­spektiv, som ett vi. Dessa kvaliteter är inbördes beroende och påverkar tilltrons peda­gogiska retoriska funktion. De måste därför beaktas om vi vill förstå läraren som ­potentiell förebild Läs mer…

Gør som jeg

Postades denFörfattareJette Barnholdt HansenLämna en kommentar

Imitatio som didaktisk metode i retorisk stemmebrugsundervisning omfatter først og fremmest undervisers demonstration af stemmeøvelser, som siden efterlignes af den studerende. Da undervisningen har til formål at udvikle den studerendes individuelle stemme og performative talent, er det en stående pædagogisk udfordring for en talelærer ikke at præge den studerende for meget med sin actio, så undervisers vokale kendetegn og kropssprog reproduceres i for stort omfang. Nogle indsatsområder kan imidlertid sikre, at fokus på den studerendes autonomi fastholdes inden for rammerne af en moderne stemmebrugspraksis, der stadig er forankret i den klassiske imitatio-tradition. Det gælder bl.a. bevidst brug af metakommunikation, italesættelse af dynamiske roller for både underviser og studerende, der kan understøtte den vokale udvikling, og brug af ny teknologi, som kan introducere nye forbilleder for den studerende Läs mer…

Läsa, lyssna, skriva, tala

Postades denFörfattareAnders ErikssonLämna en kommentar

Retorik är ett undervisningsämne, men hur bör undervisningen i retorik utformas? Undervisningen i retorik borde syfta till att eleverna eller studenterna ska bli goda talare eller skribenter. Det centrala begreppet i retorikens undervisningstradition är imitatio. Efterbildningen står som en bro mellan den teoretiska undervisningen och det praktiska talandet och skrivandet. Både hos Quintilianus och i progymnasmata finner vi en progression i sju steg: lectio, högläsning; praelectio, textanalys; memoria, utantillärande; parafrasis, omskrivning med egna ord; conversio, överföring till olika språkliga uttrycksformer; recitatio, uppläsning av den bearbetade versionen; och correctio, muntlig bedömning i klassrummet Läs mer…

Brokete bilder av byer. En toposanalyse av tre omdømmefilmer

Postades denFörfattareIben BrinchLämna en kommentar

Skandinaviske kommuner og byer konkurrerer om å profilere seg som de mest attraktive bo- og investeringsstedene. Ett av midlene de benytter for å skape seg en posisjon, er å produsere en “omdømmefilm”. Artikkelen utvikler en metode for toposanalyse av visuelle tekster gjennom analyse av tre omdømmefilmer; fra Drammen og Larvik i Norge og fra Århus i Danmark. De kan se ut som harmløse reklamer for tre byer i Skandinavia, men i kraft av sin visuelle topikk er omdømmefilmene sterkt politisert. De fungerer epideiktisk ved å rangere fellesskapets verdier, vise oss samfunnets vinnere – og derfor også tapere – og peker dermed ut en prioritering av hva og hvem fellesskapet skal satse på. Läs mer…

(U)synlig læring og modeltekster

Postades denFörfattareChristina MatthiesenLämna en kommentar

Den i Skandinavien ­meget ­udbredte genrepædagogik har visse ligheder med retorikkens imitatiotradition, og ­tilgangenes styrker og svagheder er ikke så forskellige. Begge tilgange kan kritiseres for at være færdighedsorienterede og reproducerende frem for dannelsesorienterede og for­andrende. Artiklen beskriver tilgangenes mål og værdi og bidrager til en diskussion af ­disse gennem en præsentation af et aktionsforskningsorienteret casestudie i elevstyret ­imitatio baseret på et samarbejde med to gymnasielærere i dansk. Casestudiet viser, hvordan lærervalgte modeltekster har signifikant betydning for elevers tilgang, og hvordan ­elever samtidig kan arbejde selvstændigt og kritisk med selvvalgte modeltekster, herunder sætte sig mål for egen udvikling som skriver og retor og skabe hensigtsmæssige aflejringer Läs mer…

Känslans syllogistik

Postades denFörfattareJanne LindqvistLämna en kommentar

Det tycks gömma sig en allvarlig motsägelse i Aristoteles Retoriken. Å ena sidan framhåller han att retorisk övertygelse alltid är beroende av tre övertalningsmedel: ethos, logos och pathos. Å andra sidan hävdar han att retorikens ”själva kropp” är enthymemet – ”ett slags syllogism” som brukar förknippas endast med ett av de tre övertalningsmedlen: logos. Denna artikel tar sin utgångspunkt i en nyläsning av analysen av pathos i Retorikens andra bok, och argumenterar för att motsägelsen i själva verket bara är skenbar, och beror på en missuppfattning av begreppet enthymem. Det visar sig nämligen vid en noggrannare läsning att även pathos framställs som resultatet av en diskursiv struktur som visserligen inte uppfyller kriterierna på en regelrätt syllogism, men som stämmer mycket väl med Aristoteles påståenden om vad som utmärker ett enthymem Läs mer…

Retoriken efter Retoriken

Postades denFörfattareAnders ErikssonLämna en kommentar

Den brittiske filosofen och matematikern Alfred North Whitehead har i ett av sina mer berömda citat sagt att den västerländska filosofihistorien är en serie fotnoter till Platon.1 På samma sätt kan retorikhistorien sägas vara en serie fotnoter till Aristoteles Retoriken. När nu detta inflytelserika verk för första gången finns tillgängligt på svenska2 kan det vara på sin plats att säga något om detta stora inflytande. Man kan fråga sig hur retorik­historien, och därmed vår uppfattning av retorik, sett ut om vi inte hade haft Aristoteles Retoriken som den närmast självklara utgångspunkten Läs mer…

Retorisk rekonstruksjon av politisk diskurs

Postades denFörfattareMargareth SandvikLämna en kommentar

Den offentlige, medierte debatten har en etablert posisjon i valgkampen, og særlig tv-debattene trekker seere. Om det er disse debattene som mobiliserer velgerne til å bruke stemmeretten på valgdagen, skal det ikke spekuleres i, men valgdeltakelsen i Norge er synkende, og bekymringen økende for at store deler av befolkningen ikke deltar ved valget. Dette er bakgrunnen for å spørre seg om valgkampdiskursen fungerer etter sin hensikt, nemlig å mobilisere velgere og opplyse dem om partipolitiske kampsaker og skillelinjer. Denne formuleringen av valgkampdiskursens hensikt, vil fungere som en vurderingsnorm i en retorisk analyse av valgkamp­sendinger.
Artikkelen henter eksempler fra norsk valgkamp i perioden 1991-2009. Läs mer…

“Jeg bare spør…”

Postades denFörfattareJan SvennevigLämna en kommentar

I forkant av hvert stortingsvalg har TV-kanalene NRK og TV2 tradisjon for å gjennomføre utspørringer med lederne for de største partiene i Norge. Denne artikkelen analyserer intervjustilen til journalistene i partileder­utspørringene under valgkampen i 2005 og 2009. Den bidrar til en beskrivelse av spørsmålets retorikk ved å definere tre typer pågående spørsmål. Den første er responsstyring, det vil si spørsmål som innsnevrer intervjuobjektets responsmuligheter, den andre er argumenterende spørsmål, som fremmer en bestemt virkelighetsforståelse og inviterer til enighet med den; og den tredje er kritiske spørsmål, som eksplisitt eller implisitt fremmer kritikk av intervjuobjektet. Den empiriske analysen er kvantitativ og viser hvilke partier og partiblokker som ble utsatt for den mest pågående utspørringen i de ulike valgkampene. Läs mer…

Den politiska visionens retorik

Postades denFörfattareJon ViklundLämna en kommentar

Artikeln diskuterar visionens retorik i samtida svensk politik. Visionen är en viktig samtida politisk diskurs där partier formulerar hur de vill att framtiden ska se ut, med utrymme för såväl konkreta politiska mål som mera abstrakta ideella värden. Som exempel analyseras den svenska re­geringens projekt Sverige – det nya matlandet, en vision om att Sverige ska bli Europas ledande matnation, ett mål som i reella politiska termer i första hand handlar om att gynna företagsamheten i livsmedelsektorn och att skapa nya jobb. Visionen lanserades av landsbygdsministern Eskil Erlandsson 2008. Artikeln analyserar visionens uppkomst och lansering, dess argumentation och konceptuella utformning. Analysen lyfter fram den visionära diskursen som en form av symbolisk handling varigenom kommunikationen blir ett sätt att förverkliga visionen Läs mer…

Legitimeringsretorikken rundt offentlige institusjoner

Postades denFörfattareHåkon LarsenLämna en kommentar

I denne artikkelen diskuterer jeg hva som kjennetegner legitimerings­retorikken rundt utvalgte offentlige institusjoner i Skandinavia under 2000-tallet. Jeg angriper legitimeringsretorikken som del av et mer omfattende legitimeringsarbeid, og undersøker hvordan retorikken henger sammen med de nasjonale kulturelle repertoarer. Jeg har selv gjennomført analyser av legitimeringsretorikken rundt allmennkringkasterinstitusjonene NRK og SVT og det norske Vinmonopolet, og trekker i tillegg på forskning relatert til legitimeringen av andre offentlige institusjoner i Skandinavia. Jeg viser gjennom artikkelen hvordan repertoarteori, slik den forekommer i amerikanske kultursosiologi og fransk ny-pragmatisme, lar seg anvende i retoriske analyser av legitimering av offentlige institusjoner. Läs mer…

Kunsten å gjøre ingenting, men være alt

Postades denFörfattareAnne KrogstadLämna en kommentar

Politikeres profilbilder på Facebook kan ses som syntetisert politikk i visuell, personliggjort form. De gir politikere et helt konkret og gripbart menneskelig uttrykk. I artikkelen analyseres og sammenliknes nordiske statsministeres bruk av profilbilder som politisk retorikk. Bildenes visuelle elementer drøftes i lys av politikernes partitilhørighet, kjønn, politiske situasjon og kultur. Deretter drøftes profilbildenes retoriske potensial opp mot det som i forskningslitteraturen fremheves som ti sentrale funksjoner ved bilder som politisk kommunikasjon: Bilder dokumenterer, argumenterer, dramatiserer politikk, setter dagsorden, bidrar til politisk anvendelig ambivalens, bygger en politikers image, inngir følelser, skaper identifikasjon/ nærhet, etablerer forbindelser til samfunnsmessige symboler og forflytter sine mottakere i tid og rom. Mindre oppmerksomhet har det vært om hvordan profilbilder fungerer kompenserende, som “motbilder” til det man ellers forventer seg av en politiker. I artikkelen løftes denne motbildefunksjonen spesielt frem. Läs mer…