Kategori: eArtiklar från Rhetorica Scandinavica

Hva er politisk retorikk?

Postades denFörfattareKjell Lars BergeLämna en kommentar

Artikkelen presenterer en forskningsoversikt over studiet av politisk retorikk internasjonalt og i Norden. I artikkelen defineres retorikk og politikk hver for seg og i forhold til hverandre. Det gis en samlet definisjon av hva politisk retorikk er og kan være. Det gis et forslag til hvordan fenomenet kan forstås. I artikkelen argumenteres det for at politisk retorikk må forstås som normativt forankret og situert. Artikkelen gir eksempler på ulike retoriske former og genrer med vekt på det norske og nordiske politiske systemet, og norske og nordiske politiske tradisjoner. Läs mer…

Social mening – en retorisk fråga

Postades denFörfattareMats RosengrenLämna en kommentar

Traditionellt sett har retorikvetenskapen adresserat meningsfrågor med utgångspunkt från en avsändares uppsåt att på ett eller annat sätt påverka sin publik. I ljuset av den kritik som under de senaste decennierna, inom human- och samhällsvetenskaperna, riktats mot de traditionella begreppen för mening, kunskap, politik och makt framstår det idag som önskvärt att komplettera och delvis omarbeta denna traditionella retoriska syn på mening. Att enbart fokusera på hur mening genereras inom eller mot bakgrund av typiska retoriska situationer förslår inte. I denna essä argumenterar jag för att utvidga det retoriska meningsbegreppet till att omfatta också social mening, såsom detta senare begrepp kan utformas med utgångspunkt från Ernst Cassirers och Cornelius Castoriadis filosofiska antropologier Läs mer…

Talernes fortolkere. Retorikkeksperter i skandinavisk dagspresse 2001–2010

Postades denFörfattareJonas Bakken & Jens E. KjeldsenLämna en kommentar

Gjennom en analyse av 589 artikler fra 18 aviser i perioden 2001–2010 undersøker denne artikkelen hvilken rolle retorikkeksperter har fått i skandinavisk dagspresse. Sentrale forskningsspørsmål er hvem retorikkekspertene er, hvor ofte de uttaler seg, hvilke temaer de uttaler seg om, og hvorvidt de formidler egne forskningsresultater eller kommenterer aktuelle nyhetssaker. Hovedfunnet er at bruken av retorikkeksperter i dagspressen er økende, og at denne typen eksperter først og fremst hentes inn for å kommentere politiske taler og debatter. Analysen viser også at retorikkeksperter fra det private konsulentmarkedet ofte opptrer i svenske aviser, mens de danske og norske avisene i hovedsak henter sine retorikkeksperter fra akademia Läs mer…

Meningsbrytningar i olika former

Postades denFörfattareAnita NorlundLämna en kommentar

Meningsskiljaktigheter kan uttryckas på olika vis. Inte sällan ställs ett antagonistiskt sätt mot ett deliberativt. Författarens intresse är att utmana denna tudelning och vidga den genom att föreslå ytterligare två sätt, ett relativistiskt och ett agonistiskt. Chantal Mouffes resonemang om olika demokratiformer tas som utgångspunkt för en operationalisering av de fyra formerna, som i sin tur illustreras med en variation av empiriska exempel. Artikeln avslutas med kritiska aspekter på de olika kategorierna Läs mer…

Taleskrivning og stil

Postades denFörfattareMarie LundLämna en kommentar

Artiklen undersøger taleskrivning for andre med nedslag i moderne retoriske teorier og antikke kilder, sidstnævnte med et særligt fokus på begrebet for dramatisk karakter­dannelse: ethopoiia. Undersøgelsen foretages ud fra to perspektiver: det ene anskuer talen som en skræddersyet klædedragt der skal være tilpasset taleren, det andet anser talen for at udtrykke talerens personlighed. Særligt den sidste forståelse synes at dominere moderne taleskrivnings teori og praksis. Artiklen konkluderer at der er behov for et tredje perspektiv som tillader et mere dynamisk og konstitutivt grundlag for at forstå taleskrivning ud fra Läs mer…

Kampen om ghettoen

Postades denFörfattareHelle Lykke NielsenLämna en kommentar

Der foregår en kamp om de udsatte boligområder i disse år. Den har ikke noget at gøre med stenkast og politiudrykninger, men er en kamp på ord, og aktørerne er ikke unge indvandrerdrenge og politifolk, men medier, politikere og reklamebureauer, der hver især forsøger at tegne deres eget billede af de udsatte boligområder. Ved hjælp af redskaber fra kritisk diskursanalyse viser artiklen hvordan disse aktører konstruerer billeder og modbilleder af udsatte boligområder, eksemplificeret ved Odense-bydelen Vollsmose, som derefter reproduceres og rekontekstualiseres i nye sammenhænge og derved opnår stadig mere autoritet og gennemslagskraft i den offentlige debat Läs mer…

En retorisk redningsaksjon

Postades denFörfattareIngunn KnutsenLämna en kommentar

Artikkelen handler om minnetalen den norske kongen Harald V holdt under den fjernsyns­overførte minneseremonien i Oslo Spektrum en måned etter terrorhandlingene i Norge 22/7 2011. Ved å utføre en pentadetolking av hvilke drivkrefter som dominerer talen, tas det utgangspunkt i Kenneth Burkes teori og metode (dramatisme) som teori om samfunns­endring. Sentrale formål for studien er å bidra til en mer nyansert forståelse av samholdet etter tragedien og av begrep som kan forklare det. Talen eksisterer i et flertydig spenn ­mellom sine ulike drivkrefter. Samfunnsansvar spiller en framtredende rolle, men talen balanserer i faresonen for å undergrave sin egen (inkluderende) hensikt. Flertydighet er nødvendig for å gi talen nok samlende åpenhet til å formidle en så varsom omsorg som den legger opp til. Et dramatistisk perspektiv er nødvendig for å forklare talen som performativt samfunnsansvar og omdreiningspunkt for retorisk samfunnsendring. Håpet om samfunnsendring blir til en bredt tilgjengelig trøst for å opprette en retorisk myndiggjøring som motvekt til den avmakten som preger situasjonen. Som offentlig retorisk ­masseomsorg, kan talens strategiske flertydighet forløse samfunnsendring retorisk. Artikkelens funn har overføringsverdi til andre arenaer for krise eller myndiggjøring, som undervisning, kjønnsrolleproblematikk eller tverrkulturelle konflikter Läs mer…

Narrativ retorik

Postades denFörfattareStefan IversenLämna en kommentar

Hvilke funktioner tjener fortællinger i retoriske tekster, og hvordan analyserer man brug af fortællinger og fortællende elementer i retorisk diskurs? De to spørgsmål er blevet mere påtrængende i takt med, at fortællinger spiller stadigt større roller i mange forskellige typer af senmoderne kommunikation. Der består imidlertid et misforhold mellem fortællingers overrepræsentation i offentligheden og deres underrepræsentation i retorisk kritik, et misforhold, som artiklen tager skridt mod udbedringen af. Via nedslag i dels klassisk retorik, dels moderne retorik argumenterer artiklen for, at traditionelle retoriske tilgange til fortællingens former og funktioner mangler sikre greb om begge dele. Sådanne greb søges derefter udviklet i form af en tidssvarende bestemmelse og afgrænsning af, hvad og hvor fortællinger er i retoriske tekster. Det sker via en skelnen mellem fortælling og narrativitet samt via en skelnen mellem fortælling som narration, som eksempel og som masterplot. Disse greb bringes herefter i anvendelse i en analyse af brugen af fortællinger i Ronald Reagans tale ved mindehøjtideligheden for astronauterne fra rumfærgen Challengers forlis i 1986 Läs mer…

Retoriseringen av begreppet folk i 1800-talets Sverige

Postades denFörfattareJon ViklundLämna en kommentar

Hur kan vi teoretiskt beskriva processer där vi uppfattar en ökad grad av retoricitet? Och när kan vi egentligen säga att något blivit retoriskt? I ­artikeln diskuteras processer av detta slag i termer av ”retorisering”. Författarna ger en beskrivning av hur termen traditionellt använts, men ­föreslår också en definition, där processen förstås utifrån förändringar i de symboliska uttryckens argumentativa orientering. Teorin illustreras i en ­diskussion av hur begreppet ”folk” genomgår avgörande förändringar under 1800-talet Läs mer…

Klima, apokalypse og en topos om sted

Postades denFörfattareEsben Bjerggaard NielsenLämna en kommentar

Klimadebatten er fuld af forudsigelser om fremtiden og lurende katastrofe. Al Gore har eksempelvis gjort brug af en apokalyptisk fortælling i sin klimaretorik. Tid er en vigtig topos i denne type retorik. Forfatteren viser her, hvordan skiftet til en topos om Sted forandrer den klassiske apokalyptiske fortælling og skaber mulighed for større nærvær i forhold til klimaforandringerne. Som eksempel på dette analyseres fortællinger fra hjemmesiden Facetheclimate.org om allerede eksisterende ”klimabrændpunkter”. Artiklen kan samtidig ses som et skridt imod en teoretisk beskrivelse af en sekulær apokalyptisk retorik Läs mer…

Den mytiska argumentationsbasen

Postades denFörfattareErik BengtsonLämna en kommentar

För att vi ska kunna förstå ståndpunkter och argument behöver vi analysera deras bas, det vill säga den socialt och språkligt konstruerade kunskapsgrund som i en situation utgör referensram när språkliga yttranden tolkas, samt när vi tar ställning till ny kunskap och nya ståndpunkter. Ett sätt att synliggöra denna bas är att använda Roland Barthes teori om myter. Det innebär att vi utifrån ett semiologiskt perspektiv betraktar argumentation som mytisk snarare än logisk. I den här artikeln diskuteras mytbegreppet i relation till andra centrala begrepp inom ­retorikvetenskap, som doxa, topos och narrativ. Dessutom illustreras hur en mytorienterad analys kan genomföras genom en delanalys av Nya Moderaternas retorik under den ­svenska valrörelsen 2006. Läs mer…

Det slutna rummets offentlighet

Postades denFörfattareMarcus WillénLämna en kommentar

I denna artikel analyseras ett minnestal hållet år 1793 inom Svenska Frimurare Orden, ett tal som framförs i en socialt sett sluten miljö med rikets högsta makthavare närvarande. I talet hyllar Gustaf Adolf Reuterholm den mördade Gustaf III, bortgångna frimurarbröder liksom den omyndige Gustaf IV Adolf. Detta ställer stora krav på anpassning av det epideiktiska talets retoriska strategier. Vilka konsekvenser får en talsituation med tre olika hyllningsobjekt för talets form och innehåll, särskilt när talaren dessutom eftersträvar att legitimera sin egen maktställning? Läs mer…