Start » Rhetorica Scandinavica » Rhetorica Scandinavica Essäer » Rhetorica Scandinavica Konferencerapporter » ISHR-konferencen i Amsterdam

ISHR-konferencen i Amsterdam

av Pernille Harsting

Konferensrapport

Konferensrapport från The International Society for the History of Rhetoric (ISHR), 12-17 juli 1999 i Amsterdam.

Bibliografiskt

Stefan Ekman & Pernille Harsting.

Rhetorica Scandinavica 12 (1999), side 73-75.

Annonce

Rapporten

Under en knapp vecka, 12-17 juli 1999, samlades flera hundra akademiker från hela världen med ett gemensamt intresse för retorik till den tolfte konferensen, arrangerad av The International Society for the History of Rhetoric (ISHR). Platsen var Vrije Universiteit i de södra utkanterna av Amsterdam. Under fyra dagar framfördes där närmare 250 föredrag. Det stora antalet presentationer gjorde att man lagt dem i parallella sessioner. Förutom ett fåtal gemensamma föreläsningar, tvingades deltagarna hela tiden att välja mellan upp till nio olika sessioner, ofta med tre eller fyra föredrag med anknytande ämnen i varje session.

Mängden föredrag representerade också en väldig spridning, både i fråga om tidsperiod och ämnesinriktning. Här fanns möjligheten att ta del av alltifrån analyser av de tidigaste klassiska ­grekiska retorikerna, till den nutida amerikanska författaren Kathy Acker, eller Marit Paulsens insats i EU-valet. Ämnesmässigt var valet lika svårt att göra. Politik, juridik och litteratur var givetvis väl representerade, men för den som kände sig hågad kunde man få lyssna till hur den arkitek­toniska och urbana retoriken kom till uttryck i rekonstruktionen av Lyons stadskärna i mitten av 1600-talet, eller förhålla sig till en framställning om den hermeneutiska potentialen av retorik i musik. En av de mest frustrerande upplevelserna från dessa hektiska dagar i Amsterdam var att hela tiden vara tvungen att välja bort föredrag som låg inom det egna intresseområdet eller som verkade intressanta. För visst retar det intresset att få ta del av vad man kommit fram till ifråga om det tredje rikets homofobiska retorik, eller få veta vad som gömmer sig bakom den kryptiska titeln “Quiet body, still rhetoric?”, placerad i en session om skotsk retorik.
Denna mångfald av områden och infallsvinklar pekar emellertid också på ett problem som ibland kändes väldigt påtagligt. Hur pass vid kan man göra definitionen av begreppet retorik, innan det förlorar sin självständiga betydelse och enbart blir ett metodiskt hjälpverktyg inom andra discipliner, eller reduceras till kommunikationstekniska eller litterära grepp? Vissa föredrags­hållare hade ett mycket avslappnat förhållande till retoriken som självständigt ämne, det var mestadels bra analyser, men frågan man kunde ställa sig var: vad det de talade om hade med retorik att göra?
Även om spridningen var stor bland presentationernas inriktning, är det ändå tydligt att det var den klassiska grekiska, romerska och medeltida retoriken som intresserade majoriteten av konferensdeltagarna. Närmare hälften av föredragen behandlade problem från dessa perioder och antalet åhörare var ofta lågt på de sessioner som rörde senare tidsperioder eller innehöll problemställningar som inte berörde den klassiska reto­riken.

Av de många goda och tankeväckande presenta­tionerna under dessa dagar i Amsterdam, är det svårt, med den höga kvalitet och stora utbud som bjöds, att peka på något eller några som höjde sig över de andra. Av olika anledningar har dock ett par stannat kvar med extra skärpa i minnet.
Det första är Stefania Collinas “A place for mediation: how do people argue to present a compromise?”. Med exempel från den italienska politiken och arbetsmarknaden samt diskussionerna mellan ANC och den vita regimen i samband med övergången till demokrati i Sydafrika, visade Collina på den retorik som användes av förhandlarna för att övertyga sina anhängare, allmänheten och pressen om att den uppnådda kompromissen både var det bästa för landet samtidigt som det inte innebar ett nederlag i för­hållande till de utgångspunkter man hade före förhandlingarnas början. Det skulle vara intressant att se denna analys tillämpad på andra områden. Varför inte på en än mer komplex situation, exempelvis på fredsförhandlingsprocessen i Nord­irland?

Under en session som var helt ägnad åt emblematik under 1500- och 1600-talen, framförde Wim van Dongen under titeln “Healthy emblems: the case of the sparkling spa, or, how to convince everybody to visit the baths”. Ett föredrag som gav upphov både till skratt och tankar om att tvivel­aktig marknadsföring inte är något nytt påfund. Van Dongen visade hur en tysk emblembok från slutet av 1600-talet fungerade som reklam för en kurort utanför Wiesbaden. Intressant är den dubbeltydighet som råder mellan överskrift, bild och text i emblemen. En vistelse på kurort ansågs vara bra både för kropp och själ och rekommenderades för de högre ståndens män och kvinnor av samtidens medicinska experter. Samtidigt framgår det att det fanns mindre ädla orsaker till att ge sig iväg till dessa orter — de hade också rykte om sig att ta lätt på de moral­iska reglerna. Van Dongen visade med ett antal talande och mustigt dubbeltydiga exempel på hur både medicinska argument och möjligheten till förbjudna nöjen används för att marknadsföra kurorten. Det intrikata samspel mellan hur titel, bild och text är sammansatta, så att den som ville kunde läsa mellan raderna om en helt annan tillvaro vid kurorten än vad som var sanktionerad av den medicinska expertisen och moralens före­trädare. Det finns alltså en månghundraårig tradition att hänvisa till för dagens reklammakare som anspelar på sex i annonser och tv-reklam. Den finess och humor som återfinns i denna 1600-talsbok saknas dock alltför ofta i dagens mediavärld.

*

Seks sektioner spredt over fire konferencedage var koncentreret om African-American Rhetoric. Et af disse foredrag blev for denne danske deltager konferencens mest givende, nemlig Kirt H. Wilsons bidrag om “Racial difference and rhetorical imitation: mimesis and the practice of African-American political oratory”. Med udgangspunkt i det klassiske mimesis/imitatio-begreb fra Aristoteles til Quintilian redegjorde Wilson for efterligningens dilemma: risikoen for diskutabel tilpasning til værdier, der står i modsætning eller er uden forbindelse til ens eget grundlag. Når repræsentanter for den moderne afroamerikanske kultur søger at tilnærme sig den hvide amerikanske ved for eksempel at efterligne den hvide kulturs retoriske normer, udsætter de sig for en tveægget kritik. Fra en side kritiseres de for at være uoriginale medløbere, fra en anden for forræderisk at svigte deres rødder. Er dette dilemma indbygget i retorikken eller er der en vej uden om eller igennem det?
To af konferencens plenarforelæsninger skal også nævnes her. William W. Fortenbaugh fængslede et stort publikum med meget forskellige specialer, men med fælles interesse for retorikkens historie, med sit indlæg om “Theophrastus of Eresus: rhetorical argument and hypothetical syllogistic”. For at forstå Theofrasts bidrag til studiet af det retoriske argument, herunder enthymemet, er det nødvendigt at inddrage både hans retoriske og logiske arbejder. I påvisningen heraf tog Fortenbaugh tilhørerne med på en skarp og fængende gennemgang af udviklingen af hypotetiske argumenter og syllogismer fra Aristoteles frem til Theofrast med inddragelse af blandt andet Alexander og Demetrios Rhetor.
I auditoriet til Amsterdams berømte Athe­neum Illustre (indviet af Vossius i 1632) havde ISHRs kommende præsident Jerzy Axer dagen før givet sit bud på en ny retorisk pædagogik. Med forelæsningen “Rhetoric and contemporary theatre of education” præsenterede Axer sin vision af en åben og fantasifuldt legende undervisning til afløsning af den traditionelle al- og bedrevidende belæring. Axers indlæg var et angreb på enhver form for fanatisme og doktrinarisme. Samtidig gav hans egen actio stof til eftertanke: bryder man sig nu også om i den grad at blive revet med af en så talentfuld og effektiv persuasio?

The International Society for the History of Rheto­ric er lidt mere end 20 år gammelt. Første konference fandt sted i Zürich i 1977, og siden har selskabet holdt internationale konferencer hvert andet år. Forrige gang fandt konferencen sted i Saskatoon i Canada, og næste gang bliver i Warszawa i sommeren 2001.
Ved Amsterdam-konferencen denne sommer deltog otte nordiske retorikforskere med foredrag: Brigitte Mral (Örebro), “Kurze Röcke und Gespräche am Küchentisch — zur Rhetorik einiger aktueller schwedischer Politikerinnen”; ­Stefan Ekman (Göteborg), “From the grave side to the fireside — transition of the funeral poem”; Henrik Gustafsson (Göteborg), “Thoreau’s rhet­oric of man and machine in ‘resistance to civil government’”; Stina Hansson (Göteborg), ­“‘There is not a line in it, hardly a single word, not written before by other poets.’ Imitatio and a wedding poem before the law in 17th century Sweden”; Karin Karlsson (Göteborg), “‘Different ­strokes for different folks’. Occasional poetry — at risk of misinterpretation”; Anders Eriksson (Lund), “Rhetorical argumentation in the letters of Paul”; Pernille Harsting (København), “The reception of Menander Rhetor’s and Ps.-Diony­sius Rhetor’s epideictic treatises in the 15th and 16th centuries”; og Merete Onsberg (København), “The poem embodied: Gilbert Austin’s notation system”.
Ved den afsluttende generalforsamling i Amsterdam blev Pernille Harsting valgt ind i ISHRs bestyrelse. Jeg var efter ISHR’s regler ­blevet anbefalet og godkendt som kandidat et år forinden og sagde ja tak til opstillingen, fordi jeg finder det væsentligt at arbejde for kendskabet til selskabet blandt nordiske retorikforskere og for kendskabet til den nordiske forskning i de øvrige medlemslande.
ISHRs formål er at fremme studiet af (1) retorikkens teori og praksis i alle perioder og sprogområder, og (2) retorikkens forhold til poetik, ­litteraturteori og -kritik, filosofi, politik, religion og andre aspekter af den kulturelle kontekst.

Alle, der er interesseret i selskabets virkefelt, kan blive medlemmer af ISHR og modtage selskabets tidsskrift Rhetorica samt dets Newsletter. Du kan få yderligere information om selskabet, om dets aktiviteter og om medlemskab ved henvendelse til Pernille Harsting. På nedenstående adresser kan du også høre mere om vort initiativ til et ­Nordisk Netværk for Retorikkens Historie og tilmelde dig netværkets mailingliste.

You may also like

Kommentera

This website uses cookies to improve your experience. We'll assume you're ok with this, but you can opt-out if you wish. OK Læs mere