Kategori: eArtiklar från Rhetorica Scandinavica

Retorik, dekonstruktion, Pragmatik

Postades denFörfattareSøren KjørupLämna en kommentar

Den meget udbredte, postmoderne skepsis over for begreber som ‘sandhed’ og ‘virkelighed’, som man også finder i Paul de Mans retorikinspirerede erkendelsesteori, er i grunden udtryk for et kun halvvejs gennemført opgør med positivismen, hævder Søren Kjørup i denne artikel. Inden for den retoriske tradition finder man imidlertid ansatser til en anden tænkning om sprogets rolle i forbindelse med sandhed og virkelighed, en tænkning man møder i moderne form i neopragmatikken med dens insisteren på erkendelsens konkrete, situationsbestemte karakter Läs mer…

Paul de Mans retorik

Postades denFörfattareMichael GustavssonLämna en kommentar

Problemet med språkets mening är inte ett verkligt problem utan ett teoretiskt. För de Man finns det endast en mening med mening. Men i hans försök att visa att meningen inte kan förstås, glömmer han bort att vardagens meningar alltid förstås på det ena eller andra sättet. Michael Gustavsson visar i denna artikel hur de Man faller i samma språkuppfattningsfälla som den metafysik han kritiserar: att teorier inte kan förklara mening entydigt betyder inte nödvändigvis att människor inte kan Läs mer…

En bevegelig hær av metaforer…

Postades denFörfattareEllen MortensenLämna en kommentar

Nietzsches berømte utsagn om at sannhet er “en bevegelig hær av metaforer, metonymier og antropomorfismer…” markerer ifølge Paul de Man et vendepunkt i tenkningen omkring språk, litteratur og retorikk. Som innledning til temaet i dette nummeret gir Ellen Mortensen her en introduksjon til dekonstruksjon og retorikk slik disse forstås hos Friedrich Nietzsche og Paul de Man Läs mer…

Om å tenke seg om skriftlig – og med stil

Postades denFörfattareAnders JohansenLämna en kommentar

De språklige formene er tankens former, mener Anders Johansen. Han skriver om å skrive godt, og tenker dermed gjennom retoriske problemstillinger om forholdet mellom innhold og uttrykk. Johansen skriver om den grammatiske konsekvensen som betingelse for tankens konsekvens, om muntligheten, poesien, forfatteren i teksten, skribenttyper og stilarter, samt om kravene til rytmisk balanse og variasjon Läs mer…

“Slekten fra 1814”

Postades denFörfattareThor Inge RørvikLämna en kommentar

Den dansk-norske klassisismens dannelsesidealer har vært et lite påaktet tema i norsk kulturhistorie. En årsak til dette er nok at den ved sin overnasjonale karakter vanskelig passer inn i fremstillingen av den norske nasjonale identitet, som synes å ha vært et overordnet mål for norsk historieskrivning siden midten av forrige århundre. Med utgangspunkt i et av de få verker som er skrevet om emnet, forsøker denne artikkelen å gi et bilde av det gamle dannelsesidealet slik det opptrer i norsk offentlighet i årene etter 1814. Hensikten er videre å vise hvordan idealet er forankret i latinskolens retorisk-pedagogiske idégrunnlag og i hvilken grad det svarer til begrepet om statsborgerlig dannelse Läs mer…

Riksrådsretorik

Postades denFörfattareLeif ÅslundLämna en kommentar

Den omfattande forskningen om politisk historia och idéhistoria behöver kompletteras med retorisk forskning, speciellt gällande den politiska debattens retorik före 1800-talet, en forskning som hittils varit av ringa omfattning. I denna artikel gäller det den svenska stormakts­tidens eloquentia i genus deliberativum, ‘det råd­givande talesättet’. Läs mer…

Nå gidder jeg ikke diskutere med deg mer!

Postades denFörfattareMargareth SandvikLämna en kommentar

Kritiske tunger uttaler seg stadig om den moderne mediedebatten. Den er overflatisk, uinteressant, usaklig, rein underholdning, verbal skittkasting og en fare for demokratiet. Men hva er det som språklig sett skiller den moderne mediedebatten fra andre samtalesjangere? I denne artikkelen behandler Margareth Sandvik diskusjon, debatt og krangel med den hensikt å trekke opp skillelinjer og særlig peke på hva som skjer ved overgangen fra debatt til krangel Läs mer…

Litteraturkritik & nyretorik

Postades denFörfattareMarie LundLämna en kommentar

Interessen for retorik som form, som stilistik, trives inden for litteraturkritikken. Det er naturligvis en torn i øjet på nyretorikerne som føler at litteraturfolkene lægger ved til fordommene om den ‘hule’ og ‘indholdsløse’ retorik. Et replikskifte mellem en litteraturforsker og en retorikforsker i et dansk litteraturtidsskrift sidste år1 gav Marie Lund anledning til at gå ind i problematikken. Lund er selv litteraturforsker og stærkt optaget af nyretorikken, men finder retorikernes indvendinger overfor litteraturkritikken uambitiøse og upræcise. Hun undrer sig over at de især retter skytset mod dekonstruktionen og ikke nævner nykritikken med ét ord. For netop i brændpunktet mellem nyretorik og nykritik er der meget at hente – for begge parter Läs mer…

Massmedieretorik & diskursanalys

Postades denFörfattareChristian Svensson1 Kommentar

Diskursanalysen fick i nr. 2/97 kritik av Kristina Lundgren med artiklen “Diskurs­analys vs. massmedieretorik”. Christian Svensson tar här Lundgrens artikel på ordet och försvarar diskursanalysen – kanske har diskursanalysen mer att ge än Lundgren medger, och kanske finns det rum för båda Läs mer…

Skrivandets ständiga framåtskridande

Postades denFörfattarePeter BerglezLämna en kommentar

Peter Berglez Skrivandets ständiga framåtskridande Den filosofiska diskursen har sedan Platons dagar präglats av skriftångest. I denna artikel behandlar Peter Berglez frågan om varför filosofin ständigt definierat sig som något bortom det skriftliga. Den dekonstruktiva metafysikkritikens främste före­trädare, Jacques Derrida,  kallar filosofin för ett “visst sätt att skriva”, och med detta reser sig en rad Läs mer…

Retorikk & planlegging

Postades denFörfattareAksel HagenLämna en kommentar

Det finnes ulike måter og posisjoner vi kan betrakte planlegging ut fra. Sigmund Asmervik og Aksel Hagen mener at fylkesplanlegging slik den foregår i Norge framstår som et godt eksempel på at samfunns­planlegging i sin karakter er en samling av retoriske utsagn. I denne artikkelen diskuterer de hvordan en fylkesplan, nærmere bestemt Fylkes­planen for Oppland 1996-1999, kan sees på som en fortelling med ulike retoriske figurer. En særlig viktig hensikt med slike fortellinger er å over­bevise beslut­nings­takere Läs mer…