Retorik og erkendelse
I Fafners behandling bliver emnet en indkredsning af den humanistiske idé om erkendelsen som ikke blot ‘intellektuel’, men også ‘æstetisk’ og knyttet til det praktiske handlingsliv Läs mer…
Kategori: eArtiklar från Rhetorica Scandinavica
Luhmann og opplysningens retorikk
Niklas Luhmann ville opplyse sosiologien om at det er umulig å fortsette opplysningstidens aktør- og handlingssemantikk i det moderne verdenssamfunnet. Artikkelen refererer Luhmanns argumentasjon, og det fremholdes at hans fokus på kommunikasjon i kompleksitetsmestrende sosiale systemer bør være relevant for retorisk forskning. All retorikk handler om mestring, ikke bare mestring av andres opplevelse, men også om et kommuniserende systems egen operative mestring av verden. Avslutningsvis blir relevansen av dette forsøkt sammenfattet i en ‘operativ retorikk’ Läs mer…
Politiska visioner
De politiska institutionerna reglerer ramarna kring vårt liv med visoner som inte får vara subjektiva men ska framstå som objektiva, rationella sanninger. På så sätt uppträder svenska Arbetsmarknadsstyrelsen som en Moses som kallar israelerna till mjölken och honungens land när man tolkar sina siffror via en kulturellt betydande metafor. Men låner sig statistik och teknik till vilka bilder som helst? Är till exempel Öresundbron ett bygge som ska underlätta helgutflykter? Kanske vi för säkerhets skuld ska tänka oss för innan vi reser Läs mer…
Retorisk argumentationsteori
De traditionelle forståelser af enthymemet – også kaldt ‘den retoriske syllogisme’ – kan føre til en opfattelse af retorikken som en form for informel logik. Men derved overser man det helt centrale og særegne ved den retoriske argumentation, nemlig det topiske element. Gennem en forståelse af enthymemets kerne som værende topisk frem for logisk fremlægger forfatteren i denne artikel et alternativt syn på retorisk argumentation. Läs mer…
Rättslig argumentation
De institutionella ramar som angavs av rättsväsendet i det tidigmoderna Sverige innebar att förutsättning skapades för ett rationellt samtal på folklig nivå. Det var eliten och myndigheterna snarare än de lägre klasserna som tenderade att använda sig av irrationella argument. En jämförelse görs här av den klassiska retorikens indelning av argument i logos, pathos och ethos och den tyske rättsfilosofen Robert Alexys teori för rättslig argumentation. Det empiriska underlaget utgörs av rättsmaterial från Stockholm år 1719 Läs mer…
En nasjon blir nussifisert
Stefán Snævarrs hovedanliggende er å vise hvordan norsk retorikk om Island fører til en form for umyndiggjørelse av islendingene. De blir beskrevet som kose-nusselige vovse-bamser, og man tar ikke denne dyrearten alvorlig. Denne umyndiggjørelsen eksisterer i en merkelig dialektisk relasjon til en overmenneskeliggjørelse av Islands innbyggere Läs mer…
Ändstation Bryssel
De retoriska troperna är ett kraftfullt och färgstarkt inslag i det politiska språket. I en allt hårdare kamp om uppmärksamhet och utrymme på den massmediala scenen utgör de ett effektivt verktyg för politiker och journalister som vill fånga väljarnas och mediepublikens intresse. Slående formuleringar fastnar i minnet – och hittar oftast vägen till tidningsrubrikerna.
I artikeln intresserar sig Nina Dahlbäck för användningen av metaforer i det politiska språket i en tid av ökande medialisering. I fokus står bildspråket i den finländska EU–debatten. Läs mer…
Teoriens topik – och kunskapens retorik
Detta skulle ha varit en recension. Men under läsningen av Jørgen Holmgaards ‘Teoriens topik’ fann Lennart Hellspong såpass många oformulerade retoriska tankar att recensionen utvecklade sig till ett utkast till ett forskningsprogram. Men kanske det inte är så långsökt som det kan låta: Teoriens topik är ett berg till en fackbok som söker göra vetenskapliga teorier fattbara genom att tolka dem som myter eller textliga uttryck. Som sådana är vetenskapens teorier högintressanta för ett retoriskt studium. Men det kräver samtidigt ett utvidgat retorikbegrepp och en annan förståelse av kunskap. Läs mer…
Den retoriske metode
Retorikken – og humanvidenskaberne generelt – har ladet sig inspirere af positivismen for at blive accepteret som ‘ægte’ videnskab. Men retorikken som fag og forskningsfelt lader sig ikke indpasse i et scientistisk program. I artiklen kritiserer forfatteren positivismen og præsenterer to videnskabsteoretiske alternativer: den kritiske realisme og hermeneutikken. Til sidst introducerer han retorikken, ikke som fag, men som en erkendelsesmæssig byggesten i skabelsen af en humanvidenskabelig metode Läs mer…
Doxa och den nya retorikens kunskapssyn
I denna artikel gör Mats Rosengren ett försök att bestämma det för retoriken helt centrala begreppet doxa – alltså de försanthållanden, trosföreställningar, fördomar, åsikter etc. som är de rådande inom en större eller mindre grupp människor. Utgångspunkten är retorikfilosofen Chaïm Perelman som mer än någon annan har visat hur retoriken också är en filosofi – men en filosofi som i motsats till den traditionella, rationalistiska filosofin är baserad på common sense. En filosofi som varken är evig eller absolut – men bunden till vår tid och värderingar. Läs mer…
Retorikken, dekonstruktionen & den postmoderne skepsis
Paul de Mans retorikbegreb er problematisk, for ikke at sige mærkeligt. Hvordan kan man hævde at kommunikation ikke er mulig – netop på grund af retorikken? Alligevel advarer forfatteren til denne tema-replik mod overfladisk at affeje den dekonstruktivistiske skepsis. Dekonstruktionen har været med til at synliggøre store erkendelsesmæssige problemer i vor tid – problemer som kun kan løses gennem en mere stringent og radikalt gennemtænkt retorik end den vi hidtil har kendt Läs mer…
Dekonstruksjon og retorikk
Få litteraturvitenskapelige trender har blitt møtt med så mye ukritisk tilslutning og fordømmelse som dekonstruksjonen. Denne artikkelen forsvarer den litteraturvitenskapelige dekonstruksjonens retorikk-forståelse mot utfallene fra Brian Vickers, tar til orde for en pragmatisk tolkning av dekonstruksjonen og antyder til slutt hvordan dekonstruksjonen faktisk bør kritiseres. Läs mer…