Krisekommunikation som model for virksomhedsretorik?

Denne artikel argumenterer for, at aktuelle krisekommunikationsteorier savner et retorisk perspektiv på kriser. De anlægger et organisations-centrisk perspektiv og betragter kriser som apriorisk givne fænomener, hvilket gør dem ude af stand til at belyse, hvordan organisationskommunikation i sig selv konstruerer kriser. Artiklen foreslår at genindskrive retorik i krisekommunikationsfeltet ved hjælp af stasislære og framingteori. Hermed understøttes et syn på både organisationer og kriser som kommunikatvt konstituerede. Ved at introducere CCO-teori (”communication as constitiutive of organizations”) præsenterer artiklen en analytisk ramme, der anskuer kriser som retoriske framingprocesser. Denne gentænkning af krisekommunikationsteori kan samtidig yde et bidrag til en generel teori om virksomhedsretorik

Läs mer…

Bilbarrierer i blomsterbeklædning

Spørgsmålet er ikke om København sikres mod terror, for det gør den. Byen er fyldt med blokader i form af betonklodser, blomsterbænke og blomsterkummer. Spørgsmålet er snarere om byens borgere og besøgende overhovedet lægger mærke til terrorsikringerne Läs mer…

Framing er som at trække vejret

Du kan ikke undgå at frame. Der eksisterer nemlig intet nulsprog som du kan udtrykke dig 100 procent objektivt i. Derfor er framing et grundvilkår for al retorik. Og det er på en og samme tid kognitive processer i hjernen, en mulighed for at demokratisere en teknokratisk politisk debat og en genvej til at bringe de grundlæggende værdier tilbage i politik. Läs mer…

Topik – debattens skjulte niveau

Debattører dyster tilsyneladende på argumenter når de søger vores tilslutning i verserende sager. Bag argumenterne gemmer der sig dog et andet niveau hvor der kæmpes om at bestemme vinklen på sagen. Med en topikliste kan man afvinkle dette skjulte niveau i debatten Läs mer…

Kriskommunikation – men från vem till vem?

När generaldirektören och styrelseordförande för Försäkringskassan publicerar en artikel på Dagens Nyheter, DNs debattsida, där de i rubriken, underraden och ingressen medger att Försäkringskassan inte har kunnat erbjuda medborgarna ett effektivt och serviceinriktat arbete, väcker detta förväntningar hos läsaren om någon form av ursäkt och förklaring. Men förväntningarna på en apologia uppfylls inte i själva artikeln, och en analys av texten utifrån retorisk kriskommunikationsteori visar att det finns en motsättning mellan själva debattinlägget och DN:s redaktionella inramning: vad DN vill få att framstå som apologia gentemot medborgarna är i själva verket politisk kommunikation riktad till politikerna

Läs mer…

När ord sätter ramar

Debatt-teknik. I diskussioner svävar många ord i luften. Medan några ord visar ett stilistiskt grepp sätter andra de ramar som debatten sker inom; en ram som både kan rymma debattörens etiska och ideologiska värderingar. Ditte Thøgersen ger här en introduktion till det debattstrategiska begreppet framing och råd om hur man ska undgå att föra en diskussion inom motståndarens ramar. Läs mer…