Etikett: genus

Kjønn og kropp i krig og (u)fred

Postades denFörfattareBerit von der LippeLämna en kommentar

Berit von der Lippes blikk på retorikk, kropp og krig kan ses i lys av språk­bruken til George W. Bush og ikke minst hans metaforiske uttrykk, Ondskapens akse.1 Denne metaforen peker hen mot to kulturelle felt: Tenkning basert på en mekanisk forståelse av mennesker og samfunn, samt tenkning om det Gode og det Onde, tiltenkt det hersidige, men tilhørende det hinsidige. På denne bakgrunn beveger forfatteren seg inn i ­ulike ­symbolfelt eller ulike kulturelle landskap – hovedsakelig tilhørende det hersidige – hvor metaforen og det metaforiske står i fokus Läs mer…

”Den som ej äger en lätt gång måste öva sig”

Postades denFörfattareLisa ÖbergLämna en kommentar

Uniformer har sitt eget tilltal. Förutom yrkestillhörighet meddelar de positionen inom yrket och bärarens relation till andra grupper. Betraktar man de uniforma yrkeskläderna som visuell retorik kan man applicera den klassiska retorikens primära begrepp på dem: ethos, pathos och logos, och studera hur retorikens former anpassas till den samhälleliga kontexten. I den här uppsatsen granskas den traditionella sjuksköterskedräktens färger, plagg, attribut och föreskrivna rörelsemönster ur ett retoriskt perspektiv med tyngdpunkt på kön och karaktär hos sjuksköterskans persona Läs mer…

”At då jag qwinna är, jag skrifwa vill som kar”

Postades denFörfattareAnn ÖhrbergLämna en kommentar

Kvinnliga författare under svenskt 1700-tal hade generellt sett sämre möjligheter till retorisk skolning än sina manliga kollegor. Dessutom ansågs det inte lämpligt att kvinnor yttrade sig om offentliga ting. Trots detta finner vi ett stort antal kvinnliga författare som låter trycka sina verk under denna tid. Hur gick de till väga för att auktorisera sig som retoriker? I denna artikel analyseras texter skrivna av två av dessa kvinnliga författare. Analyserna utgår från teorier om kön och makt, vilket bland annat innebär att jämförelser även görs med texter skrivna av manliga samtida författare Läs mer…

Motståndets retorik

Postades denFörfattareBrigitte MralLämna en kommentar

Brigitte Mral anknyter i denna artikel till en pågående diskussion om en förnyelse av den retoriska teorin genom en övergång från ett skenbart neutralt synsätt till en öppnare och mer flexibel teori som överskrider det som man med Bourdieu skulle kunna kalla för retorikens ”nödvändiga förnekande”, dvs utgränsningen av allt som inte ryms i det vita, manliga, västerländska mönstret för offentlig kommunikation Läs mer…

Judith Butler. En genusteoretisk metaforanalys

Postades denFörfattareLennart HellspongLämna en kommentar

Med symboler skapar vi bilder av världen, som gör den meningsfull för oss. Hur ser de ut, hur växer de fram och vad betyder de för hur vi förstår våra livssammanhang? Att försöka svara på de frågorna hör till mest grundläggande uppgifterna för en retorisk kritik. Särskilt givande kan analysen bli för områden, där olika diskurser tävlar med varandra genom motstridiga sätt att konstruera sina begrepp om verkligheten. Ett sådant ideologiskt laddat fält rör genus – synen på människan som könsvarelse. Den här artikeln granskar några retoriska strategier i en central text av Judith Butler, en feministisk filosof som har sökt dekonstruera de vedertagna bilderna av vår sexuella identitet. ­Tydligast syns kanske brottet mot traditionen i hennes bruk av metaforer. Läs mer…

Bör kvinnor sära på benen?

Postades denFörfattareVivianne WesterLämna en kommentar

Retorikens klassiska ideal är skapade med den manlige talaren som modell, i en värld som förvägrade kvinnan status som människa. De klassiska ”manliga” idealen krockar med det klassiskt kvinnliga kroppsspråket. För att lösa krocken och modernisera actioteorierna måste retoriken ta hjälp, både av teaterns kunskaper om hög- och lågstatus och av feminismens begrepp. Läs mer…

Den offentliga kvinnan

Postades denFörfattareBrigitte MralLämna en kommentar

Finns det en retorik som är speciell för kvinnor? Utan tvekan finns det kvinnliga talare, även om de sällan har uppmärksammats i retorikhistorien. Ellen Key, Kata Dalström, Selma Lagerlöf är tre talarinnor vid sekelskiftet. Här presenteras de i en artikel av docent Brigitte Mral som beskriver paralleller och skillnader i kvinnors sätt att framträda offentligt. Hon gör det utifrån tanken om kvinnors strategiska val av persona i olika talarsituationer. Läs mer…