Brigitte Mral

Professor i retorik vid Örebro Universitet

Retorik, risk och kris

kris3

Kapitel från boken: Brigitte Mral & Orla Vigsö (red): Krisretorik. Retoriska aspekter på kriskommunikation Brigitte Mral: Inledning Retorik, risk och kris RETORIK OCH KRISKOMMUNIKATION verkar kanske vid första påseende inte ha mycket med varandra att göra. Vid en akut kris tänker man inte i första hand på stora tal och välvalda ord, kommunikationsformer som till…

Förord – Talande kvinnor

Introduktion Inledningen till boken ”Talande kvinnor – Kvinnliga retoriker från Aspasia till Ellen Key”, Brigitte Mral, Retorikförlaget 2011, s. 10-20. Bibliografisk Författare: Brigitte Mral är professor i retorik vid Örebro Universitet. Inledning – Talande kvinnor Retoriken, den klassiska talekonsten, har ända till alldeles nyligen varit männens domän. I skolundervisningen uppfostrades pojkar under alla århundraden till…

Kata Dalström på uppviglarstråt

katadalstroem

Hon var en bråkstake och yrhätta som barn och blev utslängd från skolan. Men genom sina intellektuella intressen och den radikala – och litterära – miljön i det Carlshemska hemmet stöptes hon till en karismatisk talare och socialdemokratisk agitator som åkte land och rike runt. Hon var en överklassdam men såg sig inte för fin för att bjuda hem arbetarklassen på smörgåsar. Vi tecknar ett porträtt av en tidig svensk ­kvinnorättsförespråkare…

”Attitude matters”

Studiet av retoriska yttringar och övertygande medel, det vi kallar för retorikanalys eller ”rhetorical criticism”, syftar i första hand till att undersöka och kritiskt granska explicita yttringar hos aktörer i retoriska situationer: ar­gument, stilistiska grepp, visuella budskap etc. Det kan också syfta till att därutöver kartlägga en mera implicit, outtalad och svår­åtkomlig nivå av t.ex. underförståddheter, och underliggande värderingar och pre­misser.1 Jag vill här diskutera ytterligare en svårgripbar men ofta av­görande kommunikationsnivå som sällan har berörts inom retorik­veten­skapen, näm­ligen kommunikationsattityder och hur de yttrar sig, verbalt och icke-verbalt. Kommunikation sker som bekant sällan enbart på ett rationellt plan utan det försiggår emotionella processer av t.ex. sym­pati/antipati, aggressivitet/vänlighet, entusiasm/likgiltighet etc. Det handlar i grunden om attityder till både situationen, ämnet och publiken respektive mot­parten…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Demagogens röst. Hitler som radiotalare

Hur kunde det hända att Adolf Hitler med sin demagogi lyckades påverka mycket stora befolkningsgrupper under lång tid? Frågan har sysselsatt både lekmän och forskare ända sedan han började dominera den politiska scenen tidigt på 1920-talet under en tid av stora kriser. Hitlers framgångar ter sig närmast paradoxala för vi har idag svårt att förstå hur denne i eftervärldens ögon både livsfarlige och i viss mån löjeväckande politiker kunde samla massorna bakom sig, i stor utsträckning med hjälp av det talade ordet. Hur ska man förklara att en person som Adolf Hitler på ­några få år kunde leda ett i många avseenden sofistikerat land från en spirande, om än kaotisk, demokrati till den mest extrema diktaturen?…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Introduction – Women’s Rhetoric

Introduktion Introduktion till boken ”Women’s Rhetoric”, Mral, Borg & Salazar, Retorikförlaget 2009, s. 9-17. Bibliografisk Författare: Brigitte Mral & Philippe-Joseph Salazar. Introduktionstexten The following collection of articles focuses on women’s rhetoric and is a result of a research collaboration initiated by Örebro University and the Centre for Rhetoric Studies at Cape Town University. The project…

Tsunamikrisen som epideiktisk situation

Tsunamikatastrofen julen 2006 drabbade utan förvarning och ställde många länder inför helt oförutsedda problem. Ett av dessa var hur befolkningarna i turisternas hemländer skulle informeras och hur de politiskt ansvariga skulle agera för att skapa största möjliga tillit till ledningen och till katastrofinsatserna. Denna uppgift hanterades som bekant på olika sätt i de berörda länderna och där bl.a. Sverige fick mycket kritik för handfallenhet och bristande kommunikativ förmåga. I den föreliggande studien ska ett av de positiva exemplen belysas, närmare bestämt den tyska regeringens kommunikativa agerande dagarna efter kata­strofen…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Motståndets retorik

Brigitte Mral anknyter i denna artikel till en pågående diskussion om en förnyelse av den retoriska teorin genom en övergång från ett skenbart neutralt synsätt till en öppnare och mer flexibel teori som överskrider det som man med Bourdieu skulle kunna kalla för retorikens ”nödvändiga förnekande”, dvs utgränsningen av allt som inte ryms i det vita, manliga, västerländska mönstret för offentlig kommunikation…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Hillarys veckobrev

Retorik i veckobrev. Internet och email som medium för påverkan är förhållandevis obeskrivet. Här ger Brigitte Mral, retorikprofessor vid Örebro universitet, en analys av en rad veckobrev från Hillary Clinton – en first lady som inte gjorde som andra, men som nog visste vad hon gjorde.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Vetenskap online

Det ställs numera allt större krav och förväntningar på forskare och lärare att utnyttja Internets möjligheter för akademisk kommunikation, i form av till exempel distansundervisning, diskussion och presentation av vetenskapliga resultat via nätet. Men vad händer med den argumentativa, akademiska diskursen och traditionen när den ska föras vidare i det icke-linjära mediet ”hypertext”? Brigitte Mral undersöker i denna artikel mediets starka och svaga sidor med avseende på den veten­skapliga och demokratiska dialogen – med exempel från hypertidskriften Kairos.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här

Den offentliga kvinnan

Finns det en retorik som är speciell för kvinnor? Utan tvekan finns det kvinnliga talare, även om de sällan har uppmärksammats i retorikhistorien. Ellen Key, Kata Dalström, Selma Lagerlöf är tre talarinnor vid sekelskiftet. Här presenteras de i en artikel av docent Brigitte Mral som beskriver paralleller och skillnader i kvinnors sätt att framträda offentligt. Hon gör det utifrån tanken om kvinnors strategiska val av persona i olika talarsituationer.…

Denna artikel är premium-material. Få tillgång till retorisk kunskap: Digital tillgång or Digital tillgång plus. Redan prenumerant? logga in här