Minnestext över Kurt Johannesson
Kurt Johannesson, professor emeritus i retorik, Uppsala har gått bort i en ålder av 84 år. Läs mer…
sedan 1997
Kurt Johannesson, professor emeritus i retorik, Uppsala har gått bort i en ålder av 84 år. Läs mer…
Hur ska man förbereda sig för krig? Beredskapsfrågan när det gäller kriser, krig eller katastrofer har på senare år återigen blivit ett stort tema hos politiker, myndigheter och i medierna. Foldern från 1943, 1952, 1961, 1983 och 1987 – Om kriget kommer – har uppdaterats i en 2018-version. Brigitte Mral och Orla Vigsø läser och jämför. Läs mer…
Brigitte Mral, Marie Gelang & Emelie Bröms: Kritisk retorikanalys. Text. Bild. Actio. Kapitel 1: Retorik som vetenskap Läs mer…
Brigitte Mral & Orla Vigsö (red): Krisretorik. Retoriska aspekter på kriskommunikation Brigitte Mral: Inledning RETORIK OCH KRISKOMMUNIKATION verkar kanske vid första påseende inte ha mycket med varandra att göra. Vid en akut kris tänker man inte i första hand på stora tal och välvalda ord, kommunikationsformer som till vardags ofta förknippas med begreppet retorik. Retorik Läs mer…
Introduktion Inledningen till boken “Talande kvinnor – Kvinnliga retoriker från Aspasia till Ellen Key“, Brigitte Mral, Retorikförlaget 2011, s. 10-20. Bibliografisk Författare: Brigitte Mral är professor i retorik vid Örebro Universitet. Inledning – Talande kvinnor Retoriken, den klassiska talekonsten, har ända till alldeles nyligen varit männens domän. I skolundervisningen uppfostrades pojkar under alla århundraden till Läs mer…
Hon var en bråkstake och yrhätta som barn och blev utslängd från skolan. Men genom sina intellektuella intressen och den radikala – och litterära – miljön i det Carlshemska hemmet stöptes hon till en karismatisk talare och socialdemokratisk agitator som åkte land och rike runt. Hon var en överklassdam men såg sig inte för fin för att bjuda hem arbetarklassen på smörgåsar. Vi tecknar ett porträtt av en tidig svensk kvinnorättsförespråkare Läs mer…
Studiet av retoriska yttringar och övertygande medel, det vi kallar för retorikanalys eller ”rhetorical criticism”, syftar i första hand till att undersöka och kritiskt granska explicita yttringar hos aktörer i retoriska situationer: argument, stilistiska grepp, visuella budskap etc. Det kan också syfta till att därutöver kartlägga en mera implicit, outtalad och svåråtkomlig nivå av t.ex. underförståddheter, och underliggande värderingar och premisser.1 Jag vill här diskutera ytterligare en svårgripbar men ofta avgörande kommunikationsnivå som sällan har berörts inom retorikvetenskapen, nämligen kommunikationsattityder och hur de yttrar sig, verbalt och icke-verbalt. Kommunikation sker som bekant sällan enbart på ett rationellt plan utan det försiggår emotionella processer av t.ex. sympati/antipati, aggressivitet/vänlighet, entusiasm/likgiltighet etc. Det handlar i grunden om attityder till både situationen, ämnet och publiken respektive motparten
Hur kunde det hända att Adolf Hitler med sin demagogi lyckades påverka mycket stora befolkningsgrupper under lång tid? Frågan har sysselsatt både lekmän och forskare ända sedan han började dominera den politiska scenen tidigt på 1920-talet under en tid av stora kriser. Hitlers framgångar ter sig närmast paradoxala för vi har idag svårt att förstå hur denne i eftervärldens ögon både livsfarlige och i viss mån löjeväckande politiker kunde samla massorna bakom sig, i stor utsträckning med hjälp av det talade ordet. Hur ska man förklara att en person som Adolf Hitler på några få år kunde leda ett i många avseenden sofistikerat land från en spirande, om än kaotisk, demokrati till den mest extrema diktaturen?
Introduktion Introduktion till boken “Women’s Rhetoric“, Mral, Borg & Salazar, Retorikförlaget 2009, s. 9-17. Bibliografisk Författare: Brigitte Mral & Philippe-Joseph Salazar. Introduktionstexten The following collection of articles focuses on women’s rhetoric and is a result of a research collaboration initiated by Örebro University and the Centre for Rhetoric Studies at Cape Town University. The project Läs mer…
Tsunamikatastrofen julen 2006 drabbade utan förvarning och ställde många länder inför helt oförutsedda problem. Ett av dessa var hur befolkningarna i turisternas hemländer skulle informeras och hur de politiskt ansvariga skulle agera för att skapa största möjliga tillit till ledningen och till katastrofinsatserna. Denna uppgift hanterades som bekant på olika sätt i de berörda länderna och där bl.a. Sverige fick mycket kritik för handfallenhet och bristande kommunikativ förmåga. I den föreliggande studien ska ett av de positiva exemplen belysas, närmare bestämt den tyska regeringens kommunikativa agerande dagarna efter katastrofen
Konferensrapport Läs mer…
Temaintro, Retorik och Genus – temanummer av Rhetorica Scandinavica 27. Läs mer…