sedan 1997
I undersøgelsen af megen visuel politisk retorik synes den traditionelle lære om politisk rådgivende (deliberativ) retorik ofte ikke at strække til som analyseredskab. I denne artikel argumenterer Jens E. Kjeldsen for at retorikken i mange visuelt og æstetisk dominerede politiske ytringer i stedet med fordel kan forstås gennem den retoriske lære om påpegende (epideiktisk) retorik Läs mer…
Den 18 september 1999 disputerade Anders Sigrell i Umeå på avhandlingen Att övertyga mellan raderna – En retorisk studie om underförstådda inslag i modern politisk argumentation. Tillsammans med opponenten, José Luis Ramírez, blev disputationen en tre timmar lång dialog om retorikens väsen, logikens möjlighet och språkets underförstådda funktioner. Rhetorica Scandinavica bad opponenten summera sin ‘opposition’ och kanske skapa underlag för en debatt om avhandlingens omfattande ämne. Läs mer…
I over 25 år har unge ringet til det danske radioprogram P4 i P1’s automatiske telefonsvarer med meninger om udseende, kærester, musik og politik. Alt imens har alle andre kritiseret dem for deres brug af slang, bandeord og utydelige formuleringer. Ditte Rasmussen demonstrerer i denne artikel at unge når de forsøger at overbevise hinanden, behersker og leger med retoriske strategier der ofte overgår de voksne i opfindsomhed og effektivitet. Läs mer…
Barocken – både stilen och den historiska perioden – kännetecknades av en egen retorik. En retorik som satte språkliga, estetiska och politiska regler i rörelse. Rolf Hugoson visar i denna artikel hur den barocka retoriken satte sin prägel på uppfattningen av retorik som lekfull och regelomstörtande, och argumenterar för att vi kanske borde ta tillvara på det instabila istället för att kväva oron med regler Läs mer…
Den 1 nordiska konferensen för retorikforskning hölls i september i Örebro. Vi publicerar de bearbetade introduktionsföredragen om retorikens status i Sverige, Danmark och Norge Läs mer…
Om förhållandet mellan talarkonst och folkstyre i ljuset av några retoriska begrepp. Genom sin rika kontextualisering förutsätter retoriken en genomtänkt syn på människan, kunskapen, samhället och språket. Den här långa raden av viktiga anknytningar till andra lärdomsgrenar sätter talarläran i samband med vida fält av humanistiskt tänkande. Man kan rentav se den som navet i ett hjul av föreställningar kring våra livsbetingelser och handlingsformer.
I den här artikeln utvecklar Lennart Hellspong insikten om retorikens vidare innebörd i en bestämd rikning. Det gäller dess relation till samhället, till vårt sätt att ordna gemensamma frågor genom att handla politiskt. Läs mer…
Korstogsbevægelsen begyndte med en tale – og hvilken tale! Den har dog været ganske forsømt af forskere i anvendt retorik. Med denne artikel forsøger Christian Eversbusch dels at udbrede kendskabet til én af verdenshistoriens mest effektive propagandapræstationer, dels at vise, hvordan en kombination af antik og moderne retorisk teori på oplysende vis kan afdække samspillet mellem psykologi, hermeneutik og historie i en konkret talesituation Läs mer…
I Rhetorica Scandinavica 9/99 presenterade Stina Hansson & Anders Eriksson projektet “Retoriska övningar – Från antikens progymnasmata till den moderna ‘skrivprocessen’”, vars syfte är att undersöka retoriska övningar genom två tusen års skolundervisning. I följande artikel ser Ingemar Rådberg närmare på huruvida krian, en del av progymnasmata, kan spåras i en predikan av Jakob Wallenberg. Detta som den första delen av ett projekt som ska undersöka en hel rad av hans predikningar. Artikeln är således ett av Progymnasmata-projektets första konkreta bidrag till en ökad förståelse av den afthoniska kria-läran Läs mer…
Metaforteori kan inspirere og befrukte forståelsen av mediemakt. Med utgangspunkt i den grunnleggende erkjennelsen av at metaforikk er noe mer enn ornamentikk, rettes oppmerksomheten særlig mot sports-, krigs- og intimitetsmetaforikk i politisk journalistikk. I hvilken grad fanger ordet? Hvordan kan metaforikk inngå i maktspill i møtet mellom politikk og journalistikk? Läs mer…
Språk som är ämnat att påverka oss förefaller vara mångskiftande. Den primära påverkande komponenten i ord och satser kan till exempel vara en värdeladdning, en viss språklig form eller helt enkelt en deskriptiv kärna. Thorwald Lorentzon försöker i denna artikeln skilja ut några av de olika typer av ord och satser som kan antas ha en i någon mening påverkande effekt på mottagaren, utan att göra anspråk på att påvisa skillnader mellan olika parters språkbruk under Kosovokriget Läs mer…
Artikkelen er et forsøk på å klargjøre narratologiens forhold til retorikken, både strukturelt og historisk. Rammen for diskusjonen er Gérard Genettes Figures, et trebindsverk som avsluttes med hans innflytelsesrike bidrag til narratologiens teori og metode, “Discours du récit”. Hva ligger til grunn for Genettes plassering av narratologien som del av en serie figur-studier? På hvilken måte er narratologien figurlig, og følgelig også retorisk? Disse spørsmålene drøftes først ut fra den tidligste retorikkens analytiske forhold til episk-mytiske fortellinger. Deretter argumenteres det for at den moderne narratologien kan forstås som en radikalisering av det teknisk-tropologiske språksynet som kommer til uttrykk i retorikkens første fase. Läs mer…
Enligt antikens samtalskonst präglas det ideala samtalet av vänlighet, måttfullhet och respekt parterna emellan. Aristoteles betonar att mediokritas – den måttfulla balansen mellan ytterligheter – är dess främsta kännetecken. Cicero delar i hans synsätt och utvecklar det vidare. Det goda, det vänliga samtalet blev en förebild för samtalskonsten under många århundraden, bland annat i de franska litterära salongerna på 1600-talet, som skapades av de så kallade preciöserna. Författaren har studerat tre avsnitt av TV-programmet Röda rummet för att pröva, om den klassiska samtalskonstens principer och kriterier för det ideala samtalet även gäller idag – för samtalsstilen i TV-mediet. Läs mer…