Retorik i förskola och skola

Retorikkonferenser. Sällan har en konferens legat så rätt i tiden som ”Retorik i förskola och skola – en väg till medveten kommunikation” som anordnades i Falun i mitten av september. Vi får även en rapport från konferens om ”muntlighetens möjligheter”.

Retorik i förskola och skola

Cecilia Olsson Jers

Ibland träffar evenemang helt rätt i tid. Det retoriska kairos (att säga rätt sak vid rätt tid) i det här fallet bestod i att två dagar innan konferensen meddelade regeringen att man satsar totalt 600 miljoner kronor på det så kallade Förskolelyftet fram till 2011. Förskolelyftet är en fortbildningssatsning där målet, enligt skolminister Jan Björklund, är att stärka den pedagogiska kompetensen hos förskolepersonal.

Men Björklund nämner endast ”bokstäver och siffror”, vilket fick flera på konferensen att understryka att man i ett sådant här sammanhang inte får glömma det talade språket. Något som alltså inte hittills nämnts i det så kallade Förskolelyftet. Flera av deltagarna var kritiska till den språksyn som formuleras av Björklund och menade att den bland annat är alldeles för platt. Sällan har alltså en konferens kunnat ha fokus på så superaktuell skolpolitik som nu blev fallet på Högskolan Dalarna i Falun.

En väg till språkutveckling

Om man sammanfattar det samlade intrycket från de 70 konferensdeltagarna så sporrades förskollärare, men också lärare och skolledare att kompetensutveckla sig i just retorik som en väg att arbeta med språkutveckling i förskola och skola.

– Konferensen hälsar lärare på alla stadier välkomna, men extra välkomna ska förskolan känna sig, sa Gisela Vilhelmsdotter och Mia Maria Rosenqvist och hänvisade till Förskolelyftet. Det är sällan som förskolan har strålkastarljuset på sig i medier och därför var denna dag extra rolig.

Annons

Retoriken

Nu finns ett av humanvetenskapernas viktigaste verk för första gången på svenska. Med insiktsfulla och klargörande noter tar översättaren Johanna Akujärvi med läsaren på en resa till det antika Grekland, till retorikens, filosofins och vetenskapernas födelse. 2:a utgåvan 2022. Läs mer...

Introduktion – Aristoteles Retoriken

Aristoteles: ”Retoriken”. Översatt och med inledning av Johanna Akujärvi. Med fyllig introduktion av Janne Lindqvist. 2:a utgåvan, Retorikförlaget 2022. doi: https://doi.org/10.52610/CUDB7074 Introduktionen Retoriken som retorik Janne Lindqvist Aristoteles Retoriken är den givna utgångspunkten för en stor del av den moderna retoriken och rentav för retorikämnet som sådant – eller så påstås det i Läs mer...

4180

Mia Maria Rosenqvist är docent i pedagogik – med inriktning mot pedagogiskt arbete i yngre åldrar – och tillsammans med Gisela Vilhelmsdotter, lektor i svenska språket och retorik, var hon två av de ansvariga för konferensen. Konferensen initiativtagare var annars Retorikkollegiet som ”är en ideell intresseorganisation, som arbetar mot att sprida och utveckla kunskapen om ämnet retorik.” (se mer på deras hemsida retorikkollegiet.se).

Konferensen var uppbyggd kring tre plenarföreläsare – José Luis Ramirez, Karin Beronius och Mia Maria Rosenqvist

– samt två tillfällen för möten i lite mindre grupper.

Lek med språket

Den förste plenarföreläsaren var José Luis Ramirez, professor emeritus i humanvetenskaplig handlingsteori, och han inledde med att ställa frågan om vad språk är och vad vi gör med vårt språk. Eller snarare – vad gör den enskilda människan med språket?

Han var noga med att poängtera att varje människa har ansvar för sitt eget språk och menade att varje människa skall ställa sig frågan: Är det orden som är det viktiga eller är det handlingen bakom orden? Och därmed var han inne på retorikens kärna: att språka är att välja.

”Vi ska behärska språket annars behärskar språket oss”, menade Ramirez. Barn och ungdomar måste få möta glädjen i språket och glädjen i att våga, vilja och kunna använda det.

Ramirez vrängde, vred och lekte med både begrepp och ord och ingen av åhörarna missade budskapet om att språk är en maktfaktor. Därför måste förskola och skola låta barn och ungdomar använda språket både lekfullt och respektfullt.

Praktisera språket

En annan maktfaktor som gav sig till känna under dagen var tekniken. Är språket en maktfaktor kan tekniken vara en annan och frågan är vem som behärskar vad i vilken situation. Karin Beronius, språklärare och retorikutbildare, hade tänkt illustrera sitt föredrag med inspelade bidrag från olika lektioner med elever från förskolan upp till grundskolans senare stadier. Men tekniken gick egna vägar och Karin Beronius fick improvisera en del av exemplen. I en sån situation är det många av oss som blir väldigt nervösa, men Karin Beronius tog det med ro. Förmågan att inte bli nervös i en situation där tekniken bestämt sig för att inte samarbeta är förmodligen en av de saker som Karin Beronius och de så kallade retorikpiloterna i Älvdalen förmedlar till barn och elever. En retorikpilot är en lärare som får utbildning i retorik för att sedan kunna förmedla detta vidare till sina kolleger.

”Eleverna får genom den praktiska retoriken bättre självkänsla och ett gott självförtroende”, sa Karin Beronius.

”Och de utvecklar också en empatisk förmåga genom att tidigt i åldrarna få träna på att lyssna aktivt”, sa hon vidare och hänvisade därmed indirekt till ett syfte med konferensen

– nämligen att lyfta fram att tala är en mänsklig rättighet med betoning på det demokratiska uppdraget som skolan har.

Älvdalen har blivit uppmärksammat i olika sammanhang genom sitt stadieövergripande projekt ”Retorik som röda tråden från förskolan t.o.m. år 9 i Älvdalsskolan” (se RetorikMagasinet nr 6/00 och 37/08). Karin Beronius berättade att den röda tråden består av att retorik genomsyrar mötet med barn och ungdomar.

”Barn och ungdomar får ett fördjupat perspektiv på språket genom retoriken”, menade hon.

Analysera språket

Mia Maria Rosenqvist gjorde i sin plenarföreläsning en intressant granskning av dokument som rör förskola och skola. Hon kallade föreläsningen för ”Skolifieringen av förskolan och förskolefiering av skolan?” och målsättningen var att visa på hur man med hjälp av ett retoriskt perspektiv analytiskt kan granska dokument av olika slag.

”Lägg märke till mitt frågetecken”, bad hon. ”Jag säger inte att det är så, men ställer frågan”.

Mia Maria Rosenqvist var kritisk till att man i olika dokument som rör utbildning blandar ihop förskola och skola på ett sätt som gör det förvirrande för läsaren som också oftast är samma person som skall gestalta dokumentens målsättning i sin undervisning.

”Hitta en gemensam terminologi istället”, manade hon med adress till ansvariga för skolpolitiken.

Kollegers stöd i utvecklingsarbete

Vid två tillfällen under dagen fick deltagarna möjlighet att träffas i mindre grupper för att få möjlighet att plocka upp trådar och frågor som ställts under dagen. Frågorna som väcktes berörde allt från kommuners vilja att satsa på gemensamma projekt till frågor om konkreta tips hur man arbetar med retorik i skolan. Andra frågor var av mer filosofisk art. I en av grupperna diskuterades till exempel begreppet tillit och vad tilliten i en situation betyder både andligt och praktiskt. Ytterligare diskussioner i smågrupperna gällde fördelen med att skapa nätverk med sina lärarkolleger där man kan dryfta bekymmer och glädjeämnen i förskolor och skolor som tror på retoriken som en väg och ett perspektiv till ett rikare språkbruk hos barn och ungdomar.

Med tanke på den uppslutning och uppmärksamhet denna konferens fick känns det som en naturlig fortsättning att bjuda in till ytterligare en: Missa inte konferensen 18 februari i Västerås, där bl.a. Anders Sigrell och José Ramìrez är plenarföreläsare.

Muntlighet i Uppsala

Ytterligare en konferens som anordnades i höstas och som förtjänas att lyftas fram med tanke på retorik och skola är tvådagarskonferensen Muntlighetens möjligheter – retorik, berättande och samtal som hölls i Uppsala i slutet av november inom forskningsfältet Svenska med didaktisk inriktning – oftast förkortat smdi. Bland plenarföreläsarna hade två en tydlig koppling till retoriken. Det var Lars Burman, professor i Uppsala, som talade om retorik i undervisning i en historisk återblick. Den andra var Mads Haugstedt, lektor från Pedagogiska universitetet i Århus, som talade om muntlighet i undervisning och undervisning i muntlighet i ett nutida perspektiv.

Bedömning och betygssättning är alltid aktuellt i skolans värld, men just nu är det högaktuellt i och med de direktiv som kommer från skolpolitiskt håll där man vill ändra både betygssystemet och bedömningsförfarandet i olika stadier i skolan. På konferensen fanns flera forskare och forskarstuderande som lyfte fram detta ämne både vad det gäller skrift och tal. När det handlar om bedömning och betygssättning av muntlighet är retoriken ett ovärderligt hjälpmedel, eftersom retoriken står till tjänst med ett metaspråk kring muntlighet. Det är sällan som en konferens lockat så många intressanta föredragshållare ur ett ”skola- och retorikperspektiv” och nedanstående val är gjorda utifrån att föredragshållarna har en nära koppling till skola och retorik.

Att betygsätta muntliga presentationer

Två personer ska framhållas när det gäller bedömning- och betygsättningsproblematik. Den första är Frøydis Hertzberg, professor på universitetet i Oslo, som talade om ”Bedömning av elevpresentationer i ett retoriskt perspektiv”. Hertzberg är känd i retoriska sammanhang sedan tidigare och presenterade i Uppsala ett sätt att tänka bedömning kring elevers power-pointpresentationer. Hertzberg har tillsammans med Sylvi Penne nyligen kommit ut med boken Muntlige tekster i klasserommet och som är intressant för lärare på olika stadier. Den andra talaren är Maria Brännström, licentiand i smdi, som talade om ”Bedömning av elevers muntliga presentationer”. Brännström har intervjuat ett antal lärare på gymnasiet om hur de betygsätter muntliga presentationer. Hennes resultat ser hon sedan i ljuset av den retoriska arbetsprocessen.

Ytterligare två med speciellt intresse för retorik och skola var Anders Sigrell, professor i Lund, som talade om lärarpersonlighetens betydelse och imitatio som färdigheten att hitta förebildligheter. Undertecknad, doktorand i smdi, presenterade delar av sin kommande avhandling i en framläggning som handlade om elevers möjligheter att bygga och etablera etos i klassrummet. Den person som får avsluta denna korta resumé över en välorganiserad och intressant konferens är Kent Adelmann, lektor från Malmö högskola, som verkligen sätter lyssnandets betydelse för muntligheten på svenska retorikkartan. Adelmann har precis kommit ut med boken Konsten att lyssna. Didaktiskt lyssnande i skola och utbildning.

Svenska med didaktisk inriktning bjuder in till nästa konferens den 19-20 november 2009 och det är Lärarutbildningen på Malmö högskola som är värd. Den återkommer Retorikmagasinet till.

Vill du veta mer om smdi eller ovanstående konferens?

Besök smdi:s hemsida: http://www.educ.umu.se/forskning/smdi/ där det under fliken konferenser går att läsa mer utförligt om de olika ämnena som presenterades på konferensen i Uppsala.

✍

Cecilia Olsson Jers är doktorand i Svenska med didaktisk inriktning och retoriklärare med erfarenhet från grundskolan, gymnasiet och högskolan.
Läs mer om RetorikMagasinet 39/40.