Den politiska trovärdigheten

Vi har gått igenom argumentationens grunder och motargumentation – nu är det dags för en speciell avart: den politiska argumentationen, den till synes arketypiska retoriska argumentationen. Artikeln fokuserar speciellt på vad det är som utgör en politikers ethos: hur framstår politikern som röst- och trovärdig? Läs mer…

Det gjorde jag inte alls!

I förra numret av RetorikMagasinet tittade vi på argumentationens grunder – hur ser ett argument ut, hur byggs det upp och hur skiljer man mellan känslo-, auktoritets- och logiska argument? I detta nummer har turen kommit till svaret: hur svarar man på argumentation? Läs mer…

Berättelser i argumentation

Argumentation är mer än teser, skäl och premisser. Det är att utnyttja en texts alla resurser för att styrka en ståndpunkt. Då kan berättelser spela en viktig roll. I den här artikeln söker Lennart Hellspong ringa in deras betydelse. Hur fungerar de, hur bemöter man dem och vad har de för rationellt värde? Läs mer…

Retorisk argumentationsteori

De traditionelle forståelser af enthymemet – også kaldt ‘den retoriske syllogisme’ – kan føre til en opfattelse af retorikken som en form for informel logik. Men derved overser man det helt centrale og særegne ved den retoriske argumentation, ­nemlig det topiske element. Gennem en forståelse af enthymemets kerne som værende topisk frem for logisk fremlægger forfatteren i denne artikel et alternativt syn på ­retorisk argumentation. Läs mer…

Rättslig argumentation

De institutionella ramar som angavs av rättsväsendet i det tidigmoderna Sverige innebar att förutsättning skapades för ett rationellt samtal på folklig nivå. Det var ­eliten och myndigheterna snarare än de lägre klasserna som tenderade att använda sig av irrationella argument. En jämförelse görs här av den klassiska retorikens indelning av argument i logos, pathos och ethos och den tyske rättsfilosofen Robert Alexys teori för rättslig argumentation. Det empiriska underlaget utgörs av rätts­material från Stockholm år 1719 Läs mer…