Kategori: Rhetorica Scandinavica

eArtikler fre forskningstidsskriftet Rhetorica Scandinavica. Altid fuldtekst, altid digitalt tilgængelig.

Den danske prostitutionsdebat: Et signalement

Postades denFörfattareMerete Onsberg2 Kommentarer

Offentlig debat: normer og praksis – med den danske prostitutionsdebat som eksempel
De tre artikler i dette nummer af Merete Onsberg, Christian Kock og Charlotte Jørgensen udgør en tematisk helhed. De er udgået fra forskningsprojektet ”Offentlig debat” ved Afdeling for Retorik på Københavns Universitet. Artiklerne blev oprindelig præsenteret ved den Fjerde Nordiske Retorikkonference på Södertörn Högskola 6.-8.10.2010 og er her ud­videt og bearbejdet. De tre artiklers fælles formål er at belyse typiske egenskaber ved offentlig debat om vigtige sociale emner. For at gøre ­dette fokuserer de på den aktuelle danske diskussion om prostitution – et spørgsmål der har skabt ophedet debat i de sidste år. Den første artikel (af Merete Onsberg) bruger et korpus af debatindlæg fra aviser til at påpege typiske træk ved debatten, og den påpeger blandt andet at en udstrakt brug af pathos går hånd i hånd med uklar forståelse af faktuelle forhold. Den anden artikel (af Christian Kock) ser nærmere på typiske argumentative ‘uskikke’ i debatten og skitserer i tilslutning dertil en generel normativ teori om offentlig deliberativ debat. Den tredje artikel (af Charlotte Jørgensen) illustrerer en normativ tilgang til offentlig debat gennem en indgående analyse af to debattekster der har samme standpunkt. Men hvor den ene eksemplificerer en række uproduktive uskikke, kan den anden stort set betragtes som et produktivt og anerkendelsesværdigt bidrag til en offentlig debat Läs mer…

Krissamhällets miljödebatt

Postades denFörfattareMats LandqvistLämna en kommentar

I den här artikeln analyseras några miljödebatter i den svenska riksdagen under 90- och 00-talen, främst med avseende på hur deltagarna behandlar de ämnen som ingår i debatten. Utifrån ett antal dimensioner hos den moderna offentligheten analyseras diskussionens olika former. Politisk deliberation står i centrum för analysen, som fokuserar genredrag och genreväxlingar. Här diskuteras hur deliberationen påverkas av deltagarnas grad av sakkunskap i de frågor som debatteras och vilka behov det finns av expertbidrag. De senares roll för politisk deliberation och besluts­fattande fokuseras och jämförs med politikernas språkstrategiska val i en diskussion om konflikten mellan välunderbyggda beslut och politisk ­prestige Läs mer…

Medborgarfostran och elevinflytande i skolans offentlighet

Postades denFörfattareÅsa BrumarkLämna en kommentar

Artikeln utreder den obligatoriska ungdomsskolans uppdrag att genom demokratiska internoffentliga institutioner, klass- och elevråd, bidra till elevernas medinflytande i skolan och fostran för vuxenlivets medborgarroll. 1900-talets demokratisering av samhällslivet liksom av den pedagogiska verksamheten i ungdomsskolan förutsätter att medborgarna redan under skolåldern utvecklar retorisk agens som tillåter dem att vara deliberativt aktiva. Därför har skolmyndigheterna tillskapat skolinterna offentliga arenor för deliberation i form av klass- och elevråd där eleverna får både träna och utöva retorisk agens. Men i den obligatoriska skolan begränsas elevernas möjligheter till utövande och träning av retorisk agens av strukturella och individuella hinder, såsom asymmetriska maktförhållanden, krav på bedömning av lärandeprocessen och olikheter beträffande sociokulturella villkor samt psykosocial och kommunikativ mognad hos individerna. Utifrån observationer i tidigare forskning problematiserar artikeln framför allt klassrådets roll som medel och mål för elevinflytande och medborgarfostran. Avslutningsvis diskuteras hur den obligatoriska skolan skulle kunna bidra till elevernas utveckling av retorisk agens och medinflytande genom deltagande i skolans interna offentlighet. Läs mer…

Retorikens transformationer under 1700-talet

Postades denFörfattareAnn ÖhrbergLämna en kommentar

Under 1700-talet växte den moderna offentligheten fram. Inom tidigare offentlighetsteori har oftast strävan efter öppna och rationella samtal i den nya offentligheten tagits upp och idealiserats av forskare som Habermas, Arendt och Koselleck. I denna artikel sätts istället det hemliga i fokus – såväl språkliga förklädnader som hemlighållande praktiker. Syftet är dels teoretiskt: begrepp som offentlig, privat och hemlig tas upp i förhållande till modern offentlighets- och retorikteori. Dels diskuteras synen på det hemliga med utgångspunkt från klassisk retorik samt belevade kulturer under svenskt 1700-tal. I dessa kontexter ses retorisk klarhet och rationell argumentation som en norm, men samtidigt präglas den framväxande offentlighetens kommunikation i hög grad av hemlighållande tekniker. Frågan om kön är härvidlag central. En genomgång av material från belevade kulturer (vittra samfund och essäpress) tydliggör den retoriskt ambivalenta och maktdynamiska process där somliga skrivs fram som politiskt habila medborgare i den nya offentligheten och andra utesluts Läs mer…

Propositionel dispositio og dens afvikling

Postades denFörfattareHenrik BlicherLämna en kommentar

Henrik Blicher: Propositionel dispositio og dens afvikling. Et udblik fra 1600-tallets danske litteratur Essay. Bibliografiskt Författare: Henrik Blicher er lektor i ældre dansk litteratur ved Institut for Nordiske Studier og Sprogvidenskab ved Københavns Universitet og arbejder blandt andet på en fuldstændig og kommenteret udgave af Jens Baggesens Labyrinten. Rhetorica Scandinavica nr 56 (2010), s 59-67. Läs mer…

Autoritet og eksempel

Postades denFörfattareAudun KjusLämna en kommentar

Denne artikkelen er resultat av et analytisk eksperiment. Utgangspunktet er et tverrfaglig forskningsprosjekt om eksempelbruk og eksempelrasjonalitet i ulike kunnskapstradisjoner og over et tidsspenn fra middelalderen til i dag. I artikkelen utvikler vi noen av prosjektets teoretiske perspektiv gjennom dypdykk i materiale fra tre ulike delprosjekter. Vårt sentrale anliggende er å undersøke hvordan kulturell autoritet foldes ut når eksempler tas i bruk. Hva det innebærer å ha autoritet – å bli lyttet til, å kunne gi ytringer makt – varierer etter situasjonen. Vi antar at en genres eller et samfunns virksomme repertoar av etablerte eksempler er kulturelle kilder til autoritet. Men hvordan dra nytte av eksemplene? Hvordan fremstå som deres rettmessige eier? Läs mer…

Dyra och dugliga dygder

Postades denFörfattareAnnika StrömLämna en kommentar

Orationer från svensk stormaktstid, exempelvis skrivna kring Gustav II Adolfs död, uppvisar en djup och stark kunskap om lovprisningens topiker – vad som bör hyllas och hur. Denna artikel vill visa hur tidigmoderna retoriska handböcker traderar de klassiska föreskrifterna om topikval inom genus demonstrativum, samt lyfta fram och problematisera lovprisningens roll under denna epok. Läs mer…

Værtens håndtering af toppolitikeres troværdighed i tv-dueller

Postades denFörfattareMie Femø NielsenLämna en kommentar

Tv-dueller mellem toppolitikere i valgkamp er med til at danne beslutningsgrundlag for et informeret valg for vælgerne. Deltagelse i duellerne giver mulighed for at påvirke den parlamentariske sammensætning og dermed påvirke politiske beslutninger og fremtidige samarbejdsmuligheder. Det betyder derfor noget, hvordan de to duellanter konstrueres som personer, som politikere og som ledere, dvs. med hensyn til erfaring, kompetencer og personlighed. Denne artikel er en konversationsanalytisk undersøgelse af værtens initiale medskabelse af den troværdighedsmæssige platform duellanterne får at stå på i debatten. Den beskæftiger sig med to dueller mellem danske toppolitikere. Den første er mellem Anders Fogh Rasmussen og Helle Thorning-Schmidt ved folketingsvalget 2007. Den anden er mellem Poul Nyrup Rasmussen og Anders Fogh Rasmussen ved folketingsvalget 2001. Fokus er på de første par minutter af åbningen af duellerne. Artiklen viser, hvor forskelligt duellanterne blev behandlet, og hvor meget der bliver etableret i de første par minutter bl.a. gennem de meget forskellige vilkår, en konkret mandlig og en konkret kvindelig partileder tilbydes i en mundtlig træfning med nationen som publikum Läs mer…

Den tyranniske teaterkungen – Smädelser mot Gustaf III

Postades denFörfattareAnnie MattssonLämna en kommentar

I artikeln studeras handskriftcirkulerade smädeskrifter mot Gustaf III med fokus på nidbilden av teaterkonungen. Kungens teaterintresse var allmänt känt och teaterkonsten hade en historia av att anklagas för omoral, vilket gjorde kungens teaterprojekt ett tacksamt ämne för hans politiska motståndare. Syftet med artikeln är att undersöka hur smädeskribenterna ­skapade och använde sig av bilden av ”teaterkungen” samt att placera in verken i en västerländsk retorisk tradition. Läs mer…