Den mytiska argumentationsbasen

För att vi ska kunna förstå ståndpunkter och argument behöver vi analysera deras bas, det vill säga den socialt och språkligt konstruerade kunskapsgrund som i en situation utgör referensram när språkliga yttranden tolkas, samt när vi tar ställning till ny kunskap och nya ståndpunkter. Ett sätt att synliggöra denna bas är att använda Roland Barthes teori om myter. Det innebär att vi utifrån ett semiologiskt perspektiv betraktar argumentation som mytisk snarare än logisk. I den här artikeln diskuteras mytbegreppet i relation till andra centrala begrepp inom ­retorikvetenskap, som doxa, topos och narrativ. Dessutom illustreras hur en mytorienterad analys kan genomföras genom en delanalys av Nya Moderaternas retorik under den ­svenska valrörelsen 2006. Läs mer…

Det slutna rummets offentlighet

I denna artikel analyseras ett minnestal hållet år 1793 inom Svenska Frimurare Orden, ett tal som framförs i en socialt sett sluten miljö med rikets högsta makthavare närvarande. I talet hyllar Gustaf Adolf Reuterholm den mördade Gustaf III, bortgångna frimurarbröder liksom den omyndige Gustaf IV Adolf. Detta ställer stora krav på anpassning av det epideiktiska talets retoriska strategier. Vilka konsekvenser får en talsituation med tre olika hyllningsobjekt för talets form och innehåll, särskilt när talaren dessutom eftersträvar att legitimera sin egen maktställning? Läs mer…

En helt tredje Charlotte

Gennem retorisk fremførelse kan man præge sit publikum, men man præger også sin egen karakter. Rækkevidden af denne klassiske lære bliver anskueliggjort i bogen Forklædt som nazist, den 21-årige Charlotte Johannsens fortælling om, hvordan hun infiltrerer et højreekstremt miljø i sin hjemby Århus for siden at beskrive sine oplevelser i samarbejde med to journalister. Johannsens muldvarpehistorie beror på en klar skelnen mellem et autentisk og et kon­strueret selv, men denne skelnen er teoretisk uholdbar og viser sig også vanskelig at ­op­retholde i praksis. Med reference til både klassisk retorisk imitatio-pædagogik og nyere tids performativitetsteori læses Johannsens selvfremstilling i stedet som efterlignende frem­førelse, der danner – og potentielt også korrumperer – retors karakter, hvormed skellet mellem det offentlige og det private selv opløses, og retoriske enkeltsituationer bliver ­vanskelige at afgrænse. I dette perspektiv præsenteres Johannsens dannelseshistorie som et typisk snarere end et exceptionelt eksempel på retorisk selvfremstilling Läs mer…

Libanios: Deklamation 26

Av alla deklamationer som tillskrivits Libanios är kanske de som är baserade på specifika mänskliga karaktärsdrag de mest läsvärda. De kan med fördel användas som exempel på hur en deklamation – alltså ett fiktivt rättegångstal eller deliberativt tal – enligt konstens alla regler bör komponeras. Läs mer…

Artikelrop: Aristoteles Retorik

Aristoteles Retoriken har nyligen utkommit i en svensk översättning av Johanna Akujärvi, och finns därmed äntligen på alla de skandinaviska språken. Tidigare har vi fått läsa den danska översättningen av Hastrup 1983 eller den norska av Eide 2006. Rhetorica Scandinavica inbjuder nu till ett temanummer om Aristoteles Retorik. Läs mer…

Expertkunskap i praktisk krisberedskap

Hur skapas en bild av kompetens och auktoritet hos en institutionell representant i ett samtal med en person ur allmänheten? Kring den frågan kretsar den här artikeln, som analyserar samspelet mellan en rådgivande sjuksköterska och en inringande person i ett telefonsamtal om vaccinering mot svininfluensa (den nya influensan). Syftet är att bättre förstå rådgivarens retoriska kompetens som den framstår i den aktuella rådgivningssituationen och som en del av samhällets krisberedskap. Samtalet analyseras, liksom de kontexter som omger det och som påverkar och påverkas av samspelet. Analysen visar att ett expert-etos skapas genom en rad språkliga rutiner och manövrar där olika övertalningsmedel förekommer, och som bygger på specialistkunskap. Denna kunskap är en del av sjuksköterskans egen kunskapsbas och andra kunskaper som hon har särskild tillgång till. Även inslag av vardagskunskap förekommer, främst genom framställningen av allmänna värderingar som vädjar till ansvar och plikt. Analysen visar också att den retoriska situationen är komplex med åtminstone tre lager, där de olika kontexterna utgör ramar för rådgivningen. Läs mer…

’Overtalelse’ i et retorisk perspektiv

Artiklen beskæftiger sig med begrebet overtalelse, og hvorledes det forholder sig til retorisk teori. Studiet breder sig over fire korte litteraturgennemgange (retorik, psykologi, marketing og økonomi) for at undersøge, hvad der essentielt og nødvendigt er overtalelse, samt hvad der ofte er forbundet med overtalelse. Generelt argumenterer artiklen for, at retorik bør forholde sig til de overtalende momenter, og at overtalelse kan defineres både snævert og bredt – hvor begge tilgange er teoretisk holdbare. Den snævre definition er forbundet med meningsskift, mens den brede definition også indebærer lyst, intention om handling samt konsekvenser. Som sådan søger artiklen at komme med en definition af overtalelse og retorik, der muligvis kan gøre diskussioner inden for feltet klarere Läs mer…

Libanios och retorikskolorna i det romerska Athen

I den här artikeln presenteras det senantika Athen och dess retorikskolor utifrån uppgifter i centrala texter författade av talaren Libanios. För retorikstudenterna stod Athen i centrum på två sätt: dels erbjöd staden och dess retorikprofessorer sin tids topputbildning inom den viktiga deklamationsteorin, dels utgjorde stadens storslagna historia en outsinlig historisk-mytologisk inspirationskälla för komponerandet av just deklamationer Läs mer…