Den digitala valrörelsen
Digital retorik. Allt förändras men valrörelser består. Val efter val står politiker och volontärer vid partiernas valstugor. Vad gör de egentligen där? Läs mer…
sedan 1997
Digital retorik. Allt förändras men valrörelser består. Val efter val står politiker och volontärer vid partiernas valstugor. Vad gör de egentligen där? Läs mer…
Politisk retorik. ”Herregud, det är ju bara retorik!” För ord har ju ingen samband med handlingar, ord är gratis, ord betyder ingenting? Bo Renberg belyser ett talesätt med fyra händelser i veckan efter valet. Läs mer…
Retorikens ethos. Retorikens klassiska ethosbegrepp har moderna påbyggnader, som kan öppna för större förståelse av vardagens situationer. Cecilia Olsson Jers hamnade i en obekväm situation, men tog bruk av dammiga teorier för att genomskåda sin egen besvikelse över en intervju. Läs mer…
Retorisk identitetsskapare. Karikatyrer väcker känslor. Känslor som både förenar och polariserar – och därmed faller in under retorikens epideiktiska genre; den hyllande eller klandrande kommunikationen. Linda Eriksson och Niklas Bivald har undersökt två karikatyrdebatter – och om vissa känslor är mer tillåtna än andra. Vem har rätt att häda? Linda Eriksson och Niklas Bivald Ända Läs mer…
Roliga streck. I förra numret skrev Anders Bergman om ordkomik. Lennart Hellspong tar här upp tråden och blandar in bilder; vad händer i skämtteckningarnas spel med bilder och ord? Hur blir det roligt – och har det med retorik att göra? Läs mer…
Retorisk identitet. Den kallar sig för Sveriges svenskaste tidning. Samtidigt ändrar den både färg och form på den svenska flaggan. Vad vill egentligen redaktionen bakom tidningen Gringo? Och varför skriver den som den gör? Läs mer…
Debatt-teknik. I diskussioner svävar många ord i luften. Medan några ord visar ett stilistiskt grepp sätter andra de ramar som debatten sker inom; en ram som både kan rymma debattörens etiska och ideologiska värderingar. Ditte Thøgersen ger här en introduktion till det debattstrategiska begreppet framing och råd om hur man ska undgå att föra en diskussion inom motståndarens ramar. Läs mer…
Berättande som varumärkesbyggare. Berättande, storytelling, erbjuder en möjlighet, inte minst för företag, att bygga varumärken och skapa tillit. Eva Almgren och Hans Bourghardt visar här hur det urgamla historieberättandet både är retoriskt i sin grund – och hur det kan användas som identitetsskapare både internt och externt i företag. Läs mer…
Demokratiska tangentbord. Journalister och etablerade tidningar har inte längre ensamrätt på den offentliga debatten. Bloggare erbjuder alternativa källor och kampen står om läsarna. Ulrika Ingemarsdotter ser här närmare på ett retoriskt fenomen, som kanske kommer att ändra vår uppfattning av media och journalistkårens roll. Läs mer…
Konsten att få en god idé. Kreativitet har kommit på dagordningen. Varför, kan man fråga? Är det på grund av globaliseringen, de fria marknadskrafterna, samhällsförändringar eller vår självuppfattning? I mina ögon är det en kombination av dessa faktorer. Förmågan att hitta på nya saker som kan omsättas i värde är en av grundstenarna i det liv vi önskar – med alla dessa härligheter och friheter. Läs mer…
Akademisk humor. Som med kärleken bjuder inte humor in till forskning: det är för personligt och för kärt. Men visst finns det forskning om humor: förklaringar till skämtets och komedins väsen. Anders Bergman tar oss här på en resa genom humordefinitioner, skrattets historia och det roligas språk. Läs mer…
Minneskonst. Retorikens memoria, att memorera sitt tal, handlar inte enbart om att komma ihåg vad man själv tänker säga. Det handlar också om att bli ihågkommen, för minneskonstens verktygslåda innehåller mönster och tekniker från tiden innan skriften gjorde minnet mindre nödvändigt. Läs mer…