Politiska spenatfrågor

Varför tvingade de egentligen oss som barn att äta stuvad spenat? Och var det verkligen oss som det var fel på när vi fick kväljningar? Kanske kan spenaten ­snarast betraktas som dålig mottagaranpassning till ett barn på samma sätt som vissa politiska frågor aldrig kan bli tillräckligt intressanta Läs mer…

De blåögda frivilligtanternas skuggvärld

Tobias Billström och myterna. Idén om den goda svenska frivilligtanten är bara en myt, antydde Billström när han ifrågasatte bilden av vem som gömmer flyktingar. Det rör sig snarast om landsmän som inte är blåögda, hävdade han och sökte etablera en annan sorts myt – om hur invandrare är. Billströms klavertramp kan betraktas i ljuset av vilka kulturella föreställningar, myter, som han anspelar på. För det räcker inte att se till argumentationsstrukturer när vi analyserar retorik. Myter om hur olika grupper av människor är har mycket gemensamt med främlingsfientliga föreställningar om världen. Läs mer…

Facebook för företag

I det superstressade näringslivet glöms det ibland bort att ifrågasätta sjösättningen av nya projekt. När det kommer till att satsa på kommunikation via Facebook förklaras det oftast med “så gör alla andra” eller “det är billig reklam till många människor”. Men man riskerar att bli besviken om man inte från början har klart för sig vart Facebookskeppet ska segla och vem som ska hålla i rodret. Läs mer…

Råttan i retoriken

Vi känner alla till procentuppställningarna: att kroppsspråket utgör 55% av ett budskap, rösten 38. Men även om siffrorna är korrekta, är de ändå till 100% fel. Den mest kända myten om kommunikation är en vandringssägen som får folksagan om råttan i pizzan att framstå som vetenskapligt belagt. Läs mer…

7 retoriska frågor om en motion

Hur ska skolungdomar kunna lära sig om retorik om inte lärarna kan ämnet? Retorik är numera en obligatorisk del av svenskämnet i gymnasieskolan. Men svensklärarna har inte själva studerat retorik. Nu blir det kanske ändring på det. Hans Wallmark (M) presenterade den 4 oktober en motion till Riksdagen för att införa retorik på lärarutbildningen. RetorikMagasinets Hanna K.E. Johansson ställde 7 frågor till motionären. Läs mer…

Retoriken i klassrummet

Nu blir det enklare för lärare och elever att prata om kommunikation och de kommer att kunna göra det bättre. Retoriken får en viktigare roll i gymnasieskolan när den retoriska arbetsprocessen införs i läroplanen. Partesläran, som vi också kallar den, ger eleverna bättre verktyg för att förbereda muntliga framställningar, verktyg som tidigare saknats. Retorikens begrepp kan dessutom användas som ett gemensamt metaspråk om kommunikation för lärare och elever att arbeta med Läs mer…

”Gör dig inte smart – gör dig förstådd!”

Retorisk intervju. Det vore direkt felaktigt att påstå att det skulle saknas kvinnliga förebilder inom praktisk retorik. En av Sveriges mest kända retoriker är inte bara föreläsare, företagare, författare och kvinna, hon är framgångsrik också. Elaine Eksvärd (f. d. Berg­qvist) har ifrågasatts av akademiker samtidigt som hon älskas av allmänheten. Hon kör sitt eget race och vill inspirera oss till att våga ta plats och tro på det vi gör. Läs mer…