actio

Denna artikel presenterar en studie av attityder som visas i en medlings­situation i en svensk reality-teveserie om grannkonflikter. Syftet är att utveckla en teoretisk och metodologisk ram för retorisk analys av icke­verbala yttranden. I artikeln skisseras en teori baserad på retorikens actio och Kenneth Burkes syn på förkroppsligad attityd. Actio utforskas genom en multimodal analys, det vill säga genom hur olika mänskliga modaliteter – såsom gester, ansikts­uttryck, huvudrörelser, kroppshållning, röstnyanser etc. – samverkar och skapar mening åt den ickeverbala kommunika­tionen. Med hjälp av skillnader i actiokvaliteter identifierades två attityder vilka tydligt påverkade medlingen: nedlåtenhet och trots. Tillsammans ­bildar de en struktur som befäster konflikten. I artikeln dras slutsatsen att de teoretiska begreppen attityd och actio-kvaliteter tillsammans utgör en meningsfull modell för att analysera kroppsspråket i kommunikativa situationer och att tidiga iakttagelser av ickeverbala ­yttranden kan bidra till lyckad medling

Brigitte Mral, Marie Gelang & Emelie Bröms: Kritisk retorikanalys. Text. Bild. Actio. Kapitel 1: Retorik som vetenskap

När det gäller politiska debatter står ofta de verbala argumenten i fokus. Men debattörerna argumenterar även ickeverbalt, med sitt kroppsspråk, gester, röstläge. Det syns tydligt i TV-debatten mellan Gudrun Schyman och Jimmie Åkesson inför riksdagsvalet 2010. Det ickeverbala används för att stärka och försvara sig själv ­samtidigt som motståndaren attackeras och domineras. Men är den mest dominanta också den som är mest övertygande?

Siden Kennedy og Nixon har myten om at det flotteste smil vinder debatten, været fast underlægningsmusik på den politiske scene. Men hvis ord er ingenting, kunne politikerne lige så godt danse deres politik

Vi känner alla till procentuppställningarna: att kroppsspråket utgör 55% av ett budskap, rösten 38. Men även om siffrorna är korrekta, är de ändå till 100% fel. Den mest kända myten om kommunikation är en vandringssägen som får folksagan om råttan i pizzan att framstå som vetenskapligt belagt.

Artikkelen presenterer en analyse av 15-åringers muntlige presentasjoner i klasserommet. Hensikten er å undersøke hvordan elevene uttrykker personlig engasjement i stoffet de formidler, og hvordan de søker å etablere kontakt med tilhørerne. Datamaterialet bygger på videoopptak av muntlige presentasjoner i 9. klasse, og analysen er multimodal. Vi ser på kombinasjonen av verbalspråklige ressurser, kroppslige ressurser (blikk, gester og positur) og materielle ressurser (særlig presentasjonsteknologi). Analysen identifiserer de retorisk vellykkede strategiene i elevenes presentasjoner, og løfter frem gode eksempler fra noen norske klasserom

Recension: Marie Gelang, Actiokapitalet – retorikens ickeverbala resurser

Introduktion Inledningen till boken ”Actiokapitalet – retorikens ickeverbala resurser”, Marie Gelang, Retorikförlaget 2008, s. 10-20. Bibliografisk Författare: Marie Gelang disputerade på denna avhandlingen i retorik vid Örebro Univesitet. Förord –…

Retorik på scenkanten. Vikten av retorikens actio, framförandet, beskrivs i snart sagt alla praktiska handböcker i retorik – men konkret och ändamålsenligt? Tim Johansson saknar skådespelarens tillgång till framförandets konst.

Retorik och ju-jutsu. Kan en kampsport ge stöd åt retoriken? Retoriken åt en kampsport? Inte så självklart, men Orla Vigsö ser sina intressen förenade i situationer där man möts av en aggressiv motpart som man gärna vill ha till stånd en saklig diskussion med.

Fingerretorik. Tummen, kungen av fingrarna, är omstridd och minst sagt svårtolkad. Åtminstone om du tar med dig den till andra teckenkulturer. Här visar Magnus Carl­sson tummens betydelse från fallos­symbol över rumpskrapa till ölhitkallare.

– Tale og taleundervisning i et retorisk perspektiv. Der er i øjeblikket stort fokus på stemmen. Den beskrives, analyseres og fortolkes flittigt inden for mange fagområder både i betydningen af fysiologisk objekt, auditivt fænomen, musikalsk instrument og psykologisk udtryksmiddel. Markedet for stemme­behandling er derfor også vanskeligt at overskue både for brugeren og for den udøvende talelærer. ­Denne artikel diskuterer taleundervisning ud fra et retorisk perspektiv og forsøger at indkredse krav, som ­intentionel kommunikation stiller til stemmebrug. I sidste halvdel af artiklen fokuseres der på stemmen som et aspekt af formidling. Der plæderes for, at retorikere i højere grad inddrager deres viden om stemmen i kritik af mundtlige talehandlinger, fordi detaljeret analyse af talefunktioner kan være med til at afdække en tales persuasive potentiale. Fokus på stemmen får desuden kritikeren til at imødekomme mundtlighedens performative ontologi.