Kategori: eArtiklar från Rhetorica Scandinavica

Vad gäller saken?

Postades denFörfattareJanne LindqvistLämna en kommentar

Den klassiska statusläran erbjuder ett förbisett redskap för retorisk argumentationsanalys – ett redskap som kan användas för att beskriva och analysera offentlig oenighet av många olika slag. Inte minst kan den användas för att analysera kampen om vem som ska få tillskrivas värdeladdade begrepp som ”manlighet”, ”frihet” och ”demokrati”, men i förlängningen också kampen om hur dessa begrepp ska definieras. Artikeln syftar till att tydliggöra denna användbarhet i ett antal tänkta analysexempel, men avslutas också med en kort analys av ett verkligt fall: debatten om den svenska vänsterpartiledaren Lars Ohlys förhållande till demokratin i TV-programmet Uppdrag granskning Läs mer…

Den nordiske retsvitenskapens retoriske grunnlag

Postades denFörfattareSverre BlandholLämna en kommentar

Retorikken øvet innflytelse også etter at den mistet sin dominerende stilling innen skolen på slutten av 1700-tallet. Retorikken fortsatte et skjult liv blant annet i jussen. Retorikken i jussen gjelder ikke bare den muntlige talekunst, men ligger nedfelt som mønstre i selve den juridiske tenkning og praksis. Rettsvitenskapens retoriske grunnlag er særlig tydelig i nordisk tradisjon, der Anders Sandøe Ørsted og Anton Martin Schweigaard tidlig på 1800-tallet brøt med kantianismen og sluttet seg til en retorisk preget tenkning med utgangspunkt i blant annet Christian Garves Cicero-kommentar. Ørsted og Schweigaard står i spissen for en tradisjon jeg har kalt nordisk rettspragmatisme, som kan sees som en forløper for den senere amerikanske filosofiske og juridiske pragmatisme. Den nordiske rettspragmatismen har forbindelser tilbake til antikkens retoriske tenkning, og denne forbindelsen er en av grunnene til at nordisk rettstenkning skiller seg fra annen europeisk rettstenkning, særlig den tyske Läs mer…

Tid for tale

Postades denFörfattareBrit Marie HovlandLämna en kommentar

Ved årsslutt taler dei tre skandinaviske monarkane til nasjonen. Tradisjonane har oppstått det siste dryge hundreåret, men til ulik tid og i ulike kontekstar. Den danske nyttårstalen har røter i hoffmiljøet på 1800-talet, den norske oppstod frå eksil under okkupasjonen, medan svenskekongen fyrst kom til i 1973. Talane følgjer faste mønster og presenterer ingen nyheiter, men er likevel svært populære program. Artikkelen skildrar etableringa av tradisjonane, analyserer innhaldet og drøftar rolla den nasjonale talsmannen speler. Taletradisjonane vert sett som del av ein ritualiseringsprosess: Det er historia om ei kongsrolle som skiftar arena frå realmakt til symbolmakt, og samlande ritual er ein hovudpilar under denne makttrona Läs mer…

Retorik som humanvetenskaplig kunskapsteori

Postades denFörfattareJosé Luis RamírezLämna en kommentar

Retorik är något mycket viktigare och mycket bredare än en teknik eller en träning i att åstad­komma en effekt. Det handlar då inte bara om att använda språket på ett effektivt sätt, utan om att förmå lyssna på vad språket säger och förstå vad det visar. På samma sätt som positiva vetenskaper (med naturvetenskapen som paradigm) försöker förklara en existerande företeelse, kan man säga att varje konst – som till exempel retoriken – också har sin vetenskapliga förklaring. I ena fallet för­klaras vad någonting är, i det andra förklaras hur någonting görs. Det handlar egentligen inte bara om en, utan om två former av vetande eller vetenskap: en kunskap om fakta (lat. facta = det givna eller det redan gjorda) och en kunskap om handlingar; man skulle kalla det facienda (= det som ska göras, och på vilket sätt). Läs mer…

Polyfonisk interaksjon via IKKE i vitenskapelig diskurs

Postades denFörfattareKjersti FløttumLämna en kommentar

Personmanifestasjon og argumentasjon i vitenskapelige artikler er sentrale studieobjekter i KIAP-prosjektet (Kulturell Identitet i Akademisk Prosa). Dette bidraget viser hvordan den syntaktiske nektingen IKKE signaliserer tilstedeværelse av så vel forfatters stemme som mer eller mindre presise stemmer fra det vitenskapssamfunnet som forfatters argumentasjon er rettet mot. Denne interaksjonen analyseres i et polyfonisk perspektiv som gir grunnlag for å foreslå ulike pragmatisk-retoriske funksjoner IKKE kan ha i en vitenskapelig tekst. Forklaringen for de foreslåtte funksjonene støtter seg på et vitenskapsretorisk syn, slik det er utviklet av Lawrence J. Prelli. I analysen av en utvalgt språk­vitenskapelig enforfatter-artikkel demonstreres det hvordan syntaktisk nekting som brukes gjennom­gående i hele teksten, kan bidra til et subtilt argumentativt spill mellom de ulike stemmene. Spillet har et opplagt retorisk siktemål, som avdekkes av polyfonianalysen. Det vil bli hevdet at denne typen språklig analyse bidrar til en nødvendig konkretisering av den vitenskapsretoriske ­”skapelsesprosessen” som har som sitt resultat en vitenskapelig artikkel Läs mer…

Ledelsescoaching

Postades denFörfattareRedaktionenLämna en kommentar

Denne artikel undersøger magtforholdet i kommunikationsprocesserne og dermed i den sociale verden i forbindelse med ledelsescoaching, således som begrebet præsenteres i “Lederens Grønspættebog”. Gennem en retorisk og diskursiv analyse af, hvordan coahing-begrebet kommer til udtryk i forhold til veletablerede ledelsesdiskurser, viser artiklen, at der er en forskydning mellem den grundlogik og de budskaber som “Lederes Grænspættebog” hviler på og så måden de kommunikeres på. Denne forskydning er et resultat af, at managementbranchen lukrerer på elementer fra sportscoaching, der er baseret på indre motivation og stimuli fra spillernes side. Med ledelsescoaching søges principper fra sportscoaching overført på ledelse i virksomheder, hvor coachingformen går ud på, at ydre stimulering fra en coach skal skabe en følelse af indre motivation og engagement hos medarbejderne. Her knækker filmen tilsyneladende, fordi autoriteten ikke placeres hos lederen, men i selve ledelsessystemet. Brug af forskellige retoriske former og iscenesættelsesdiskurser er med til at sætte dette spil i relief Läs mer…

Tonen som metafor

Postades denFörfattareMarie LundLämna en kommentar

Tonen er et begreb, der fylder meget i den offentlige debat. Den er også en central retorikteoretisk term. Imidlertid er det er problem, at der hverken i dagligsproget eller blandt teoretikerne er enighed om, hvad tonen dækker. Dette forsøger artiklens forfatter, der har skrevet ph.d.-afhandling om litteraturens tone, at råde bod på Läs mer…

11. septembers visuelle retorik

Postades denFörfattareJens E. KjeldsenLämna en kommentar

Pressefotografierne fra New York 11. september 2001 var grufulde, skræmmende og æstetisk overvældende. De rekonstruerede et amerikansk fællesskab og skabte en national identifikation som den enkelte amerikaner vanskeligt kunne undgå. Billederne var produkt af en konkret retorisk situation, men skabte samtidig nye retoriske situationer. Med deres allestedsnærværende, fællesskabssamlende retorik var billederne med til at muliggøre USAs efterfølgende krigshandlinger. I Skandinavien derimod, dominerede billedernes æstetiske kvaliteter og placerede os som tilskuere til en dramatisk fortælling Läs mer…

Retorikk og etikk i journalistisk fjernsynsdokumentar

Postades denFörfattareRagnhild MølsterLämna en kommentar

Vinteren 1997 viste NRK1s dokumentarserie Brennpunkt et program som vakte sterke reaksjoner blant seerne. Programmet, som het ”Med hjertet på rett plass”, handlet om et veldedighetsball der flere av Norges rikeste og mektigste deltok. Pengene fra ballets auksjon skulle gå til et gamlehjem på Oslos østkant. Ballet ble arrangert av en gruppe kvinner som kalte seg ”Valentineklubben” og fant sted på Valentinedagen i februar. Klubbens leder, den tidligere fotomodellen og skjønnhetsdronningen Ingeborg Sørensen, ble fulgt tett under forberedelsene til og avviklingen av ballet, og kan sies å være programmets hovedperson. Hun hevdet i ettertid at hun var blitt skjevt fremstilt og følte seg misbrukt av programskaperne. Denne artikkelen diskuterer hva slags analytisk potensial retorisk teori kan ha i forhold til etiske spørsmål knyttet til denne typen programmer Läs mer…

Valgkamp på tv – står nøytralitetsidealet for fall?

Postades denFörfattareMargareth SandvikLämna en kommentar

Valgkamp og valgkampdiskurser er verbale arenaer der partene utkjemper sine slag hvert annet år. I kampen om velgerne – og i kampen om seerne – er tv avgjort blitt det viktigste medium i valg­kampen. Derfor er det viktig at de involverte partene følger spillereglene. Artikkelen spør om intervjuerne også gjør det eller om de lar sine personlige ”likes and dislikes” få utspille seg. Läs mer…

Corporate Branding

Postades denFörfattareNiels Møller NielsenLämna en kommentar

Har det retoriske ethosbegreb noget nyt at tilføje til teorier om virksomheders og organisationers kommunikative strategier og bestræbelser på at skabe legitimitet i lokale og globale offentligheder? I denne artikel forsøges dette spørgsmål besvaret ved dels at undersøge teorier om effektiv ­‘branding’ af organisationer, og dels ved at kigge nærmere på det klassiske ethosbegreb hos ­Aristoteles og Quintilian. Svaret er ikke entydigt, men peger på tankevækkende diskussioner dels om etikbegrebet i moderne organisationskommunikation og dels om de videnskabsteoretiske implikationer af at reintroducere et klassisk ethosbegreb. Läs mer…

Disposisjonsprinsipp i lærebøker i historie 1776-1877

Postades denFörfattareSissel HøisæterLämna en kommentar

Historiefaget har eksistert sidan oldtida og er blitt utvikla gjennom mange hundre år fram til dei store vitskapsteoretiske omveltingane på 1600-, 1700- og 1800-talet. Denne artikkelen handlar om den perioden då dei første lærebøkene i historie for latin- og almueskulen i Danmark-Norge blei skrivne, og drøftar korleis overgangen frå ein retorisk-munnleg kontekst til skriftkulturen kjem til uttrykk i diskusjonar om disposisjonsprinsipp i fororda til desse bøkene. Läs mer…