Retorik & dialektik inom den högra utbildningen
Debatt: Retorik & didaktik Läs mer…
Kategori: Rhetorica Scandinavica
eArtikler fre forskningstidsskriftet Rhetorica Scandinavica. Altid fuldtekst, altid digitalt tilgængelig.
Retorik & filosofi
Rationel viden er afledt viden. I syllogismen afleder man konklusioner af præmisser, men hvilken form for viden er da præmisserne, syllogismens arkai? For at finde svar på dette spørgsmål om al videns oprindelse, søger Italieneren Ernesto Grassi tilbage til det tidligste Grækenland og dets myter. Her finder han en original, metaforisk eller profetisk tale som støber ny virkelighed gennem ingenium, menneskets kreative fantasi Läs mer…
“Slekten fra 1814”
Den dansk-norske klassisismens dannelsesidealer har vært et lite påaktet tema i norsk kulturhistorie. En årsak til dette er nok at den ved sin overnasjonale karakter vanskelig passer inn i fremstillingen av den norske nasjonale identitet, som synes å ha vært et overordnet mål for norsk historieskrivning siden midten av forrige århundre. Med utgangspunkt i et av de få verker som er skrevet om emnet, forsøker denne artikkelen å gi et bilde av det gamle dannelsesidealet slik det opptrer i norsk offentlighet i årene etter 1814. Hensikten er videre å vise hvordan idealet er forankret i latinskolens retorisk-pedagogiske idégrunnlag og i hvilken grad det svarer til begrepet om statsborgerlig dannelse Läs mer…
Riksrådsretorik
Den omfattande forskningen om politisk historia och idéhistoria behöver kompletteras med retorisk forskning, speciellt gällande den politiska debattens retorik före 1800-talet, en forskning som hittils varit av ringa omfattning. I denna artikel gäller det den svenska stormaktstidens eloquentia i genus deliberativum, ‘det rådgivande talesättet’. Läs mer…
Nå gidder jeg ikke diskutere med deg mer!
Kritiske tunger uttaler seg stadig om den moderne mediedebatten. Den er overflatisk, uinteressant, usaklig, rein underholdning, verbal skittkasting og en fare for demokratiet. Men hva er det som språklig sett skiller den moderne mediedebatten fra andre samtalesjangere? I denne artikkelen behandler Margareth Sandvik diskusjon, debatt og krangel med den hensikt å trekke opp skillelinjer og særlig peke på hva som skjer ved overgangen fra debatt til krangel Läs mer…
Litteraturkritik & nyretorik
Interessen for retorik som form, som stilistik, trives inden for litteraturkritikken. Det er naturligvis en torn i øjet på nyretorikerne som føler at litteraturfolkene lægger ved til fordommene om den ‘hule’ og ‘indholdsløse’ retorik. Et replikskifte mellem en litteraturforsker og en retorikforsker i et dansk litteraturtidsskrift sidste år1 gav Marie Lund anledning til at gå ind i problematikken. Lund er selv litteraturforsker og stærkt optaget af nyretorikken, men finder retorikernes indvendinger overfor litteraturkritikken uambitiøse og upræcise. Hun undrer sig over at de især retter skytset mod dekonstruktionen og ikke nævner nykritikken med ét ord. For netop i brændpunktet mellem nyretorik og nykritik er der meget at hente – for begge parter Läs mer…
Massmedieretorik & diskursanalys
Diskursanalysen fick i nr. 2/97 kritik av Kristina Lundgren med artiklen “Diskursanalys vs. massmedieretorik”. Christian Svensson tar här Lundgrens artikel på ordet och försvarar diskursanalysen – kanske har diskursanalysen mer att ge än Lundgren medger, och kanske finns det rum för båda Läs mer…
Systemtænkning
Recension: Lennart Hellspong og Per Ledin: Vägar genom texten. Handbok i brukstextanalys Läs mer…
Den analytiske filosofi
Den analytiske filosofi og dens betydning i dag. I anledning af oversættelsen af to af dens hovedværker: Alfred Ayer: Sprog, sandhed og logik. 176 sider. Det lille forlag, København 1997 og J. L. Austin: Ord der virker. 199 sider. Gyldendal, København 1997 Läs mer…
Skrivandets ständiga framåtskridande
Peter Berglez Skrivandets ständiga framåtskridande Den filosofiska diskursen har sedan Platons dagar präglats av skriftångest. I denna artikel behandlar Peter Berglez frågan om varför filosofin ständigt definierat sig som något bortom det skriftliga. Den dekonstruktiva metafysikkritikens främste företrädare, Jacques Derrida, kallar filosofin för ett “visst sätt att skriva”, och med detta reser sig en rad Läs mer…
Retorikk & planlegging
Det finnes ulike måter og posisjoner vi kan betrakte planlegging ut fra. Sigmund Asmervik og Aksel Hagen mener at fylkesplanlegging slik den foregår i Norge framstår som et godt eksempel på at samfunnsplanlegging i sin karakter er en samling av retoriske utsagn. I denne artikkelen diskuterer de hvordan en fylkesplan, nærmere bestemt Fylkesplanen for Oppland 1996-1999, kan sees på som en fortelling med ulike retoriske figurer. En særlig viktig hensikt med slike fortellinger er å overbevise beslutningstakere Läs mer…
Från tystnad till tal
Förmågan att tala i offentliga sammanhang har hög status i det svenska samhället. Den som kan tala för sig har lättare att nå höga positioner och att kämpa för sin rätt än den som väljer att vara tyst. Tystnaden är dock inte alltid ett positivt val utan kan bero på det fysiska och psykiska obehag många upplever då de tar till orda utanför den privata sfären. Den tystnad som har sådana orsaker kallas ofta talängslan och i den här artikeln beskrivs fenomenet talängslan, dess orsaker och uppkomst samt möjligheten att komma tillrätta med problemet genom ökad undervisning i talekonsten Läs mer…