sedan 1997
eArtikler fre forskningstidsskriftet Rhetorica Scandinavica. Altid fuldtekst, altid digitalt tilgængelig.
Barocken – både stilen och den historiska perioden – kännetecknades av en egen retorik. En retorik som satte språkliga, estetiska och politiska regler i rörelse. Rolf Hugoson visar i denna artikel hur den barocka retoriken satte sin prägel på uppfattningen av retorik som lekfull och regelomstörtande, och argumenterar för att vi kanske borde ta tillvara på det instabila istället för att kväva oron med regler Läs mer…
Den 1 nordiska konferensen för retorikforskning hölls i september i Örebro. Vi publicerar de bearbetade introduktionsföredragen om retorikens status i Sverige, Danmark och Norge Läs mer…
Om förhållandet mellan talarkonst och folkstyre i ljuset av några retoriska begrepp. Genom sin rika kontextualisering förutsätter retoriken en genomtänkt syn på människan, kunskapen, samhället och språket. Den här långa raden av viktiga anknytningar till andra lärdomsgrenar sätter talarläran i samband med vida fält av humanistiskt tänkande. Man kan rentav se den som navet i ett hjul av föreställningar kring våra livsbetingelser och handlingsformer.
I den här artikeln utvecklar Lennart Hellspong insikten om retorikens vidare innebörd i en bestämd rikning. Det gäller dess relation till samhället, till vårt sätt att ordna gemensamma frågor genom att handla politiskt. Läs mer…
Konferensrapport Läs mer…
Recension: Göran Stenberg, Döden dikterar Läs mer…
Recension: Mette Elisabeth Nergård: Poetikk og retorikk Läs mer…
Dumarsais’ afhandling Troperne, som første gang udkom i 1729, og i 1818 blev genstand for en omfattende kommentar av Pierre Fontanier, er blevet kaldt for “den franske retoriks vigtigste monument” (Genette). Dumarsais afhandling er ikke blot et vigtigt kildeskrift til belysning af retorikkens moderne historie, men også et vægtigt teoretisk bidrag til figurlæren. Første del af afhandlingen bringes her for første gang på dansk, oversat og introduceret af Peter Larsen Läs mer…
Korstogsbevægelsen begyndte med en tale – og hvilken tale! Den har dog været ganske forsømt af forskere i anvendt retorik. Med denne artikel forsøger Christian Eversbusch dels at udbrede kendskabet til én af verdenshistoriens mest effektive propagandapræstationer, dels at vise, hvordan en kombination af antik og moderne retorisk teori på oplysende vis kan afdække samspillet mellem psykologi, hermeneutik og historie i en konkret talesituation Läs mer…
I Rhetorica Scandinavica 9/99 presenterade Stina Hansson & Anders Eriksson projektet “Retoriska övningar – Från antikens progymnasmata till den moderna ‘skrivprocessen’”, vars syfte är att undersöka retoriska övningar genom två tusen års skolundervisning. I följande artikel ser Ingemar Rådberg närmare på huruvida krian, en del av progymnasmata, kan spåras i en predikan av Jakob Wallenberg. Detta som den första delen av ett projekt som ska undersöka en hel rad av hans predikningar. Artikeln är således ett av Progymnasmata-projektets första konkreta bidrag till en ökad förståelse av den afthoniska kria-läran Läs mer…
Metaforteori kan inspirere og befrukte forståelsen av mediemakt. Med utgangspunkt i den grunnleggende erkjennelsen av at metaforikk er noe mer enn ornamentikk, rettes oppmerksomheten særlig mot sports-, krigs- og intimitetsmetaforikk i politisk journalistikk. I hvilken grad fanger ordet? Hvordan kan metaforikk inngå i maktspill i møtet mellom politikk og journalistikk? Läs mer…
Språk som är ämnat att påverka oss förefaller vara mångskiftande. Den primära påverkande komponenten i ord och satser kan till exempel vara en värdeladdning, en viss språklig form eller helt enkelt en deskriptiv kärna. Thorwald Lorentzon försöker i denna artikeln skilja ut några av de olika typer av ord och satser som kan antas ha en i någon mening påverkande effekt på mottagaren, utan att göra anspråk på att påvisa skillnader mellan olika parters språkbruk under Kosovokriget Läs mer…
Moderne psykologi har noget at lære af retorikken fastslår socialpsykologen Michael Billig. Han afviser den kognitive psykologis billede af det tænkende menneske som en tankeløs regelfølger og informationsorganisator. I stedet fremhæver han det retoriske billede af menneskelig tænkning som dynamisk og social. I retorikken er det tænkende menneske ikke en opgaveløser, men en argumenterende debattør. Oversat og med introduktion af Jens. E. Kjeldsen Läs mer…