Manipulerande metonymier
Metonymisk retorik. Är metaforer och metonymier rent estetiska medel? Eller är de – som retoriken i stort – en del av en mer komplex språkvärld, som griper långt ut över ett objektivt, neutralt beskrivande språk? Läs mer…
Kategori: Artiklar RetorikMagasinet SE
Klimatkritikerns verktyg
Retorisk skärpning. Klimatkritikern anno 2010 har måst ändra stil. Idag kan man inte som tidigare komma undan med att förklara att man inte tror på klimatförändringar. Forskningsrapporter och dystra utsikter står i kö och kritikerna måste skynda sig och använda mer raffinerade argumentatoriska metoder för att klara sig i klimatdebatten. Här är en introduktion till de fyra mest populära klimatkritiska argumentationsstrategierna i dagens klimatdebatt. Läs mer…
Retorikens lockande mysterium
Förförelse som tema har (för)följt retoriken sedan antiken – typisk som en bild av renodlad instrumentalism, ett övertalande som bara tjänar retorikerns mål. I denna artikel är förhållandet mellan förförelse och retorik återigen i fokus men ändamålet är att belysa Burkes retoriksyn med förförelsen som paradigm. Läs mer…
Verklighetens retorik
Grundläggande retorik. Säg ”verklighet” eller ”sanning” till en retoriker eller en filosof, och du räddar deras dag. Få begrepp är så omöjliga att hantera, och därmed roliga att skämta både med och om. Men humor delas inte av alla – Kd’s Göran Hägglund var inte ens ofrivilligt rolig när han inledde jakten på en ny målgrupp. Läs mer…
Medling som retorik
Retorikprojekt. Hur går medling till? Vad gör medlare? Vad kan gå fel? Vad gör man för att det ska gå rätt? Ett nytt forskningsprojekt – Retoriska aspekter av medling – ska ändra på det faktum att väldigt lite forskning har granskat sambandet retorik-medling. Läs mer…
Manipulerande glidningar
Retorikens språksyn. Finns det ett naturligt språk – som man sedan kan bearbeta till ett mer retoriskt eller konstfullt språk? Jens E. Kjeldsen svarar kritiker och förklarar antikens teori. Läs mer…
Kan man lita på en retorikstudent?
Retorik på Wikipedia. Vart vänder du dig om du snabbt vill få reda på någonting? För de flesta av oss är svaret Internet och kanske speciellt Wikipedia. Tack vare att Wikipedia ofta rankas bland de första träffarna vid en sökning med Google så har Wikipedia kommit att få en allt starkare ställning som kunskapskälla. Men kan man lita på det som står på Wikipedia? Och vad står det egentligen om retorik på Wikipedia? En hel del är skrivet av retorikstudenter vid Örebro universitet. Läs mer…
Den argumenterande bilden
Retorisk skärpa. De flesta visuella produkter innehåller både bilder och texter. De två uttrycksformerna är ofta ihopsatta på mer eller mindre självklart vis, men det finns fog för att betrakta ihopsättningen som ett argument. Resultatet kan bli kombinationer av bilder och texter, som läsas lika enkelt som meningar efter varandra. Här är ett förslag på hur vi kan använda dem. Läs mer…
Aristoteles – den moderna reklamens filosof
Reklamretorik. Vi stöter på den var dag. I kiosken, vid busshållplatsen och hos frisören. Den tryckta reklamen förföljer oss överallt i vår vardag och övertygar oss indirekt om att köpa diverse produkter. Men reklamens förmåga att överbevisa sina mottagare beror inte, som man först kan tro, bara på ett förförande visuellt uttryck, smarta slogans och fängslande, melodiskt ordval. Den moderna, tryckta reklamen är nämligen fullproppad med klassiska retoriska verkningsmedel och vem är bättre till att avkoda dessa än Aristoteles? Läs mer…
Roasting: Ironisk respekt
Grillande retorik. Just nu håller en helt ny typ av genus demonstrativum, lovtal, på att etablera sig i Sverige: Roasting. Ironiska smädestal ska lovprisa en gäst, men frågan är om den svenska varianten av roasting verkligen görs rätt? Läs mer…
Vad gör du om bloggarna tycker att ditt företag suger?
Talas det om ditt företag på nätet? Är det i så fall din berättelse som sprids bland kunderna eller är det någon annans? Och vad gör du om någon sprider information på nätet som riskerar att skada företaget? Det är dags att vakna upp och inse att det som händer på nätet kan få långtgående konsekvenser? Läs mer…
Mysterier, motbjudande män och moral
Hur kunde tre deckare på rekordtid bli bästsäljare i miljonklassen? Svaret finns i textens grepp och dess effekt på läsaren. Speciellt i mysterier som fascinerar och aktiverar läsaren, i melodrama som får oss att medverka i ett krig mellan goda människor och onda män, och i den kriminella karaktären Lisbeth Salander som skapar debatt Läs mer…