Rhetorica Scandinavica

Rhetorica Scandinavicas redaktion utgörs av forskare och undervisare från hela Skandinavien

Denna artikel presenterar en studie av attityder som visas i en medlings­situation i en svensk reality-teveserie om grannkonflikter. Syftet är att utveckla en teoretisk och metodologisk ram för retorisk analys av icke­verbala yttranden. I artikeln skisseras en teori baserad på retorikens actio och Kenneth Burkes syn på förkroppsligad attityd. Actio utforskas genom en multimodal analys, det vill säga genom hur olika mänskliga modaliteter – såsom gester, ansikts­uttryck, huvudrörelser, kroppshållning, röstnyanser etc. – samverkar och skapar mening åt den ickeverbala kommunika­tionen. Med hjälp av skillnader i actiokvaliteter identifierades två attityder vilka tydligt påverkade medlingen: nedlåtenhet och trots. Tillsammans ­bildar de en struktur som befäster konflikten. I artikeln dras slutsatsen att de teoretiska begreppen attityd och actio-kvaliteter tillsammans utgör en meningsfull modell för att analysera kroppsspråket i kommunikativa situationer och att tidiga iakttagelser av ickeverbala ­yttranden kan bidra till lyckad medling

Läs om Rhetorica Scandinavica

Med udgangspunkt i Walter Fishers teori om det narrative paradigme diskuterer og opdaterer denne artikel et funktionelt perspektiv på narrativ retorik, hvor fortællinger forstås som meningsskabende, identitetskonstruerende og kulturbærende. Artiklen introducerer begrebet retorisk rammefortælling, der defineres som den blandt flere kulturelle fortællinger (masterplots), der indtager en styrende rolle i forhold til en retorisk ytrings udformning. Rammefortællingen som begreb giver den retoriske kritiker anledning til at beskrive både de interne og intertekstuelle dynamikker, som opstår i en tekst med flere indlejrede fortællinger

Texten ämnar undersöka vad Barbara Cassins omläsning av striden mellan filosoferna och sofisterna har för konsekvenser för den samtida förståelsen av kopplingen mellan Retoriken och det politiska. Via hennes kritik av Platon och Aristoteles utreds därmed effekterna av att konflikten mellan sofistik och filosofi inte främst rör kunskapen (epistemologi/doxologi) utan varat (ontologi/logologi). Med hjälp av begrepp från Lacans ­psykoanalys skrivs sedan grunden för vad ett logologiskt förhållningssätt till det politiska kan innebära fram

Denne artikel har som sit mål at fremlægge og diskutere nogle væsentlige områder hvor der er fælles orientering og interesser mellem retorik og kognitiv-funktionel lingvistik. Vi hævder at denne fælles orientering på den ene side kan kaste nyt lys over spørgsmålet om retorikkens normative fundering og på den anden side kan berige den funktionelle lingvistik ved at integrere den i et udvidet analytisk perspektiv. Artiklen viser hvordan nyere forskningsresultater i sprogets evolutionshistorie peger på at normativitet er indbygget i sprogets natur, og videre hvordan dette indebærer at normer enten må være funktionsbaserede eller savne grundlag

This paper charts a course through Kenneth Burke’s extensive body of works by focusing on his rhetorically inflected theory of social criticism. It progresses from Burke’s ideas about symbolic action and dramatism to a discussion of identification. It features Burke’s definition of man, his treatment of the victimage ritual, and his notion of the comic corrective as three useful heuristics for understanding rhetoric as a vehicle for improving agonistic human relations without sacrificing diversity.

Anmeldelse: Janne Lindqvist: Klassisk retorik för vår tid

Nu kan universiteter och högskolor få full digital tillgång till Rhetorica Scandinavica och RetorikMagasinets artiklar. Tidigare behövdes individuella prenumerationer – nu kopplar vi upp bibliotekets IP-adresser, så användare på alla…

Opprinnelig en kategori innen retorikken, har begrepet om det sublime tatt form og blitt omdannet i ulike versjoner opp gjennom historien, i ulike typer estetiske og filosofiske diskurser. Det viktigste fellestrekket i de versjoner som har fanget Pålshaugens interesse, dreier seg om det sublime som kategori for en type erfaring som sprenger alle kategorier: det sublime setter vår erfarings- og erkjennelsesevne ut av spill – for et øyeblikk. Diskursen om det sublime i kunsten dreier seg ikke minst om å utforske hva som finner sted i slike øyeblikk. Dette er også tema for denne artikkelen

Under titlen “Retorik//Sanser//Følelser” inviterer vi til den sjette nordiske retorikkonference i Aarhus i 2017

Could rhetoric play a more central role in literary studies than it hitherto has? Do both fields stand something to gain by a closer collaboration? Might such a combination of perspectives even be a means to open up rhetoric and literary studies alike to other disciplines, such as media studies, language studies, art history and ­pedagogy?

Temainnledning: Det sublime, temanummer av Rhetorica Scandinavca

Klassiker. Gustav Schilling: Det ophøjede. Oversat og med introduktion af Christian Kock

I sitt posthume verk, Estetisk teori (1970), ­kritiserer Theodor W. Adorno det sublime slik det ble presentert i tradisjonen fra Kant. Han vil løsrive begrepet fra dets idealistiske arv og dets positive innhold. Ifølge Adorno representerer den sublime rystelsen en erfaring av det rene nærværets negativitet. Subjektet erkjenner seg selv som natur, ikke som ideal størrelse hevet over den. ”Ørneredet” (1859) av den ­norske forfatteren Bjørnstjerne Bjørnson fungerer som eksempel på denne dynamikken. Fortellingen integrerer de sosiale motivene knyttet til utelukkelse og anerkjennelse og relaterer dem til motsetningen mellom natur og kultur. På den måten demonstrerer fortellingen spenningen mellom en tradisjonell, idealistisk versjon av det sublime, og det vi kan kalle en modernistisk eller negativ versjon av det sublime slik vi finner den hos Adorno

Hvordan kan begrepet om det sublime bidra til å forstå en lesers livsendrende leseopplevelse, og hvordan kan kvalitative intervjuer av vanlige lesere gi oss økt innsikt i det sublime? Artikkelen presenterer en single-case undersøkelse av en lesers transformative opplevelse av Tor Ulvens dikt. Tidligere empirisk forskning på livsendrende leseopplevelser har fokusert på udelt positive virkninger og hvordan lesingen hjalp leseren gjennom en krise. Den overveldende leseopplevelsen som snarere ser ut til å utløse en krise, har ikke vært belyst. Tilfellet blir diskutert i lys av to passasjer fra Longinos’ Det opphøyde i litteraturen, hvor begrepene ekplexis og hypsos relateres til psykologisk forskning på akkomodasjon, emosjoner og transformasjonsprosesser. Det argumenteres for at viktige betydninger av disse begrepene har blitt borte i det sublimes virkningshistorie, og at det ekplektiske og det hypsotiske er anvendbare begreper for å forstå en leseopplevelse som var uventet, overveldende og samtidig oppløftende

Anmeldelse: Jette Barnholdt Hansen og Hanne Smith Pedersen, red.: Stemmen og ­tilhørerne – taleundervisning i retorisk perspektiv

Anmeldelse: Brigitte Mral, Marie Gelang og Emelie Bröms: Kritisk retorikanalys. Text. Bild. Actio

Rhetorica Scandinavica är en internationell peer review-tidskrift, där artiklar alltid granskas av (minst) två externa lektörer. Artiklar anonymiseras innan granskningen. Till forskare och andra skribenter har vi gjort en “Skribentguide”…

Klassiker: Barbara Cassin