Kategori: eArtiklar från Rhetorica Scandinavica

Retorikens transformationer under 1700-talet

Postades denFörfattareAnn ÖhrbergLämna en kommentar

Under 1700-talet växte den moderna offentligheten fram. Inom tidigare offentlighetsteori har oftast strävan efter öppna och rationella samtal i den nya offentligheten tagits upp och idealiserats av forskare som Habermas, Arendt och Koselleck. I denna artikel sätts istället det hemliga i fokus – såväl språkliga förklädnader som hemlighållande praktiker. Syftet är dels teoretiskt: begrepp som offentlig, privat och hemlig tas upp i förhållande till modern offentlighets- och retorikteori. Dels diskuteras synen på det hemliga med utgångspunkt från klassisk retorik samt belevade kulturer under svenskt 1700-tal. I dessa kontexter ses retorisk klarhet och rationell argumentation som en norm, men samtidigt präglas den framväxande offentlighetens kommunikation i hög grad av hemlighållande tekniker. Frågan om kön är härvidlag central. En genomgång av material från belevade kulturer (vittra samfund och essäpress) tydliggör den retoriskt ambivalenta och maktdynamiska process där somliga skrivs fram som politiskt habila medborgare i den nya offentligheten och andra utesluts Läs mer…

Autoritet og eksempel

Postades denFörfattareAudun KjusLämna en kommentar

Denne artikkelen er resultat av et analytisk eksperiment. Utgangspunktet er et tverrfaglig forskningsprosjekt om eksempelbruk og eksempelrasjonalitet i ulike kunnskapstradisjoner og over et tidsspenn fra middelalderen til i dag. I artikkelen utvikler vi noen av prosjektets teoretiske perspektiv gjennom dypdykk i materiale fra tre ulike delprosjekter. Vårt sentrale anliggende er å undersøke hvordan kulturell autoritet foldes ut når eksempler tas i bruk. Hva det innebærer å ha autoritet – å bli lyttet til, å kunne gi ytringer makt – varierer etter situasjonen. Vi antar at en genres eller et samfunns virksomme repertoar av etablerte eksempler er kulturelle kilder til autoritet. Men hvordan dra nytte av eksemplene? Hvordan fremstå som deres rettmessige eier? Läs mer…

Dyra och dugliga dygder

Postades denFörfattareAnnika StrömLämna en kommentar

Orationer från svensk stormaktstid, exempelvis skrivna kring Gustav II Adolfs död, uppvisar en djup och stark kunskap om lovprisningens topiker – vad som bör hyllas och hur. Denna artikel vill visa hur tidigmoderna retoriska handböcker traderar de klassiska föreskrifterna om topikval inom genus demonstrativum, samt lyfta fram och problematisera lovprisningens roll under denna epok. Läs mer…

Værtens håndtering af toppolitikeres troværdighed i tv-dueller

Postades denFörfattareMie Femø NielsenLämna en kommentar

Tv-dueller mellem toppolitikere i valgkamp er med til at danne beslutningsgrundlag for et informeret valg for vælgerne. Deltagelse i duellerne giver mulighed for at påvirke den parlamentariske sammensætning og dermed påvirke politiske beslutninger og fremtidige samarbejdsmuligheder. Det betyder derfor noget, hvordan de to duellanter konstrueres som personer, som politikere og som ledere, dvs. med hensyn til erfaring, kompetencer og personlighed. Denne artikel er en konversationsanalytisk undersøgelse af værtens initiale medskabelse af den troværdighedsmæssige platform duellanterne får at stå på i debatten. Den beskæftiger sig med to dueller mellem danske toppolitikere. Den første er mellem Anders Fogh Rasmussen og Helle Thorning-Schmidt ved folketingsvalget 2007. Den anden er mellem Poul Nyrup Rasmussen og Anders Fogh Rasmussen ved folketingsvalget 2001. Fokus er på de første par minutter af åbningen af duellerne. Artiklen viser, hvor forskelligt duellanterne blev behandlet, og hvor meget der bliver etableret i de første par minutter bl.a. gennem de meget forskellige vilkår, en konkret mandlig og en konkret kvindelig partileder tilbydes i en mundtlig træfning med nationen som publikum Läs mer…

Den tyranniske teaterkungen – Smädelser mot Gustaf III

Postades denFörfattareAnnie MattssonLämna en kommentar

I artikeln studeras handskriftcirkulerade smädeskrifter mot Gustaf III med fokus på nidbilden av teaterkonungen. Kungens teaterintresse var allmänt känt och teaterkonsten hade en historia av att anklagas för omoral, vilket gjorde kungens teaterprojekt ett tacksamt ämne för hans politiska motståndare. Syftet med artikeln är att undersöka hur smädeskribenterna ­skapade och använde sig av bilden av ”teaterkungen” samt att placera in verken i en västerländsk retorisk tradition. Läs mer…

The School for Scandal: dramatisk brug af smæderetorik

Postades denFörfattareMerete OnsbergLämna en kommentar

Thomas B. Sheridans sædekomedie The School for Scandal (1777) læses her som eksempel på smæderetorik. Efter en gennemgang af plottet og en analyse af komediens struktur og virkemidler karakteriseres den som et eksempel på en effektiv dramatisk brug af henholdsvis bagtalelse og fornærmelser. Denne brug beskrives som opdragende fordi vi som læsere/tilskuere kan more os over og samtidig tage afstand fra ’de onde’ der holder ’smædeskole’, og holde med ’de gode’. Komedien ses som en epideiktisk fejring af de værdier som binder komediens publikum sammen. Läs mer…

En særdeles parfumeret retorik

Postades denFörfattareChristina Holst FærchLämna en kommentar

Håndskriftcirkulerede smædevers mod den gejstlige og verdslige øvrighed blomstrede i Danmark i første halvdel af 1700-tallet og udgjorde et modspil til tidens mange hyldestdigte. Analysen af digtet Een Særdeeles Drøm viser, at smædeversene ofte var personligt motiverede. Digtets angreb mod navngivne ortodokse repræsentanter fik imidlertid en generel appel, fordi det kunne læses ind i et større angreb mod ortodoksiens magtposition, som bl.a. pietismen stod for i starten af 1700-tallet. Ofte forholdt smædeversene sig subversivt til barokkens krav om dekorum. Analysen af digtet Een Perfumeret Supplik viser, hvordan hyldestdigtets retorik parodieres ved at forene den høje stil med et nedrigt emne. Digtet fremhæver samtidig adelens privilegerede status og dyd som blændværk og retter et angreb på patronatinstitutionen som sådan. Artiklen belyser, hvordan smædeversene gennem fremstillingen af gejstlighedens og adelens ­mangel på dyd anfægtede deres traditionelle magtposition i samfundet Läs mer…

Arabisk smäderetorik och förtal i en islamisk kontext

Postades denFörfattarePhilip HalldénLämna en kommentar

I artikeln uppmärksammas olika varianter av smäderetorik i islams historia med fokus på de första århundradena efter profeten Muhammads död år 632. Profetens bortgång gav upphov till en kris kring frågan hur den nya, religiöst grundade gemenskapen och ordningen skulle förvaltas, företrädas och ledas. Smäderetoriken spelade här en roll som uttrycksmedel i konflikter mellan olika intressen som sedermera skulle komma att ut­kristallisera sig i sunnitisk och shi‘itisk islam. Samtidigt som genren ofta utövats i samband med sekteristiska stridigheter, har smädelser och förtal annars betraktats som tvivelaktiga eller rent av olagliga aktiviteter inom islam. Parallellt finns ett ideal om predikokonsten som medel för att skapa konsensus. I artikeln uppmärksammas vidare det faktum att smäderetorik är ett mångfasetterat begrepp för flera olika varianter eller subgenrer. Medan en del varianter drivs av ressentiment och i värsta fall kan urarta till ”hets mot folkgrupp”, finns också mera konstfulla och vittra exempel Läs mer…

Gylden munn, urene ord

Postades denFörfattareRedaktionenLämna en kommentar

Oldkirkens historie er ikke i liten grad også en historie om selvdefinering i forhold til konkurrerende religiøse grupperinger. Dette ga tidlig opphav til en skarp polemisk tradisjon blant kirkens ledende menn både i forhold til indre fiender på den ene side, som ble definert som kjettere, og andre religioner, ikke minst jødedommen, på den andre. Som eksempel på trusselen som jødedommen ble oppfattet å representere, viser den betydelige kirkefaren Johannes Khrysostomos i sin aller skarpeste form med sine smedeprekener Adversus Judaeos. Denne artikkelen er en analyse av ­spotten i dissen prekenene. Läs mer…

Også respektabel?

Postades denFörfattareCharlotte KroløkkeLämna en kommentar

Kroppe og kropsdele udveksles i stadig højere grad mellem den første og den tredje ­verden. Et relativt nyt og stadig mere udbredt fænomen er, at fertilitetsrejsende krydser grænser for at gøre brug af rugemødre – bl.a. i Indien. Når en indisk kvinde udlejer sin ­livmoder kommercielt og giver liv til et barn som hun ikke er beslægtet med i genetisk forstand, med henblik på at eksportere det til en familie i en anden del af verden, ud­fordres traditionelle forestillinger om slægtskab og familiedannelse, og det er derfor en overskridende kropslig og kulturel praksis i mere end en forstand. Artiklen undersøger hvordan respektabilitet etableres for henholdsvis fertilitetsrejsende og rugemoderen og argumenterer for, hvordan den komplekse problematik kan begribeliggøres ved hjælp af en feministisk retorisk analyse Läs mer…

”Attitude matters”

Postades denFörfattareBrigitte MralLämna en kommentar

Studiet av retoriska yttringar och övertygande medel, det vi kallar för retorikanalys eller ”rhetorical criticism”, syftar i första hand till att undersöka och kritiskt granska explicita yttringar hos aktörer i retoriska situationer: ar­gument, stilistiska grepp, visuella budskap etc. Det kan också syfta till att därutöver kartlägga en mera implicit, outtalad och svår­åtkomlig nivå av t.ex. underförståddheter, och underliggande värderingar och pre­misser.1 Jag vill här diskutera ytterligare en svårgripbar men ofta av­görande kommunikationsnivå som sällan har berörts inom retorik­veten­skapen, näm­ligen kommunikationsattityder och hur de yttrar sig, verbalt och icke-verbalt. Kommunikation sker som bekant sällan enbart på ett rationellt plan utan det försiggår emotionella processer av t.ex. sym­pati/antipati, aggressivitet/vänlighet, entusiasm/likgiltighet etc. Det handlar i grunden om attityder till både situationen, ämnet och publiken respektive mot­parten Läs mer…

Topisk reproduksjon. Tre pressemeldinger om funksjonshemming

Postades denFörfattareJan GrueLämna en kommentar

Artikkelen er en casestudie av pressemeldinger fra tre norske aktører i statlig og sivil sektor i forbindelse med forslag til ny diskriminerings- og tilgjengelighetslov: Barne- og likestillingsdepartementet (BLD), Funksjonshemmedes Fellesorganisasjon (FFO) og Norges Handikapforbund (NHF). Analysen fokuserer på delte topoi som indikator på delt doxa og underliggende konsensus. De to organisasjonene i sivil sektor benytter i stor grad de samme topoi som den statlige aktøren, men differensierer seg ved å benytte den personlige stemme som fortolkningsramme. De etablerer dermed autonome retoriske posisjoner uten å måtte produsere store mengder tekst, men endrer heller ikke premissene for den videre debatten i vesentlig grad Läs mer…