sedan 1997
Slampor utmanar fördomar om kvinnor. Bar mage och strumpbyxor som politisk argumentation? I feministiska rörelser är det en känd retorisk strategi att använda kroppen för att skapa uppmärksamhet om politiska frågor. Det skapar engagemang och utmanar samtidigt traditionella former för offentlig debatt Läs mer…
På valdagskvällen den 14 september 2014 stod det klart att Nya Moderaterna och Allians för Sverige hade gjort ett förlustval. Valet 2014 blev den tredje och sista valrörelsen för Fredrik Reinfeldt som ledare för Nya Moderaterna och för Alliansen. Det stod också klart att Sverigedemokraterna hade blivit Sveriges tredje största parti, med stor parlamentarisk osäkerhet som följd. Två centrala frågor för svensk politik var dock obesvarade: ”Hur blev det såhär?” och ”Vad ska göras nu?”. Retorik är en central dimension både när vi vill förstå vad som har skett och när vi vill söka vägar framåt. Läs mer…
Det handlar om berättelser. Om det goda mot det onda, lugnet mot stressen, ordning mot kaos. Det är på de premisserna IKEA bygger sin argumentation, sin berättelse. I deras katalog ligger fokus bortom produktpresentationer och enskilda varor. Det handlar istället om känslor, identifikation och om att låta kunderna själva stiga in i berättelsens värld. Låta dem se att det går att leva lyckliga i alla sina dagar. Läs mer…
Retoriklärare har i alla tider våndats över exempelmaterial till sina studerande: Vad är bra, vad är värt att imitera? Ny dansk forskning har skapat en lika enkel som genialisk lösning på problemet: Låt de studerande själva hitta och reflektera över lämpliga förebilder. Läs mer…
Vi ger makt till den vi tror har makt. Och när politiska opinionsbildare och -makthavare ger medierna makt över sina budskap – är det då inte medierna som egentligen har makten? Lennart Hast gräver i medieanpassningar och en modern konflikt mellan ideologi och marknad Läs mer…
Hur gör man Europeiska Unionen populär och vidkommande för medborgarna? Med en berättelse! Men det reser såklart frågor om vem som berättar för vem – och om vems berättelse det egentligen är Läs mer…
Ledare i RetorikMagasinet 54/55: Den känsliga politikern Läs mer…
Kan man sätta betyg på retorik? Vad är det i så fall man betygsätter – sin egen eller en tänkt mottagares upplevelse? Och gör det retorikstuderande till bättre retoriker och/eller duktigare retorikstuderande att de får betyg? Läs mer…
Det finns en föreställning om att vissa frågor är tabu i svensk politisk debatt. Det är en klar överdrift, men bara misstanken om censur är förstås politiskt sprängstoff som gynnar missnöjespartier och högerextrema krafter. Det finns inte desto mindre en retorisk ordning i debatten som tycks skakas om när vissa hegemoniska ståndpunkter utmanas, något som kommer till uttryck genom att reaktionerna i debatten präglas av attityder och affekter, snarare av en än mera sakinriktad debatt. Vad är det för en hegemoni, och hur kommer den till uttryck? Läs mer…
Ledare RetorikMagasinet 53 Läs mer…
En provocerande, könsstereotyp reklam vann priset som “Årets sexist 2013”. Var målet att provocera eller sälja – eller att sälja genom att provocera? Emelie Bröms tittar närmare på könens roller i reklamens bilder – och ser kanske en viss förtröstan i annars tröstlösa schabloner. Läs mer…
Vi vill att retorikundervisningen ska vara ett praktiskt ”verktyg” för alla stadier och alla ämnen. Även om boken främst riktar sig till grundskolan, kan den användas också på gymnasiet som en inkörsport till arbetet med retorik. Den är så enkel att använda att man, även om man aldrig tidigare har arbetat med retorik, tillsammans med eleverna kan arbeta sig fram genom boken – samtidigt som man lär sig ha riktigt roligt tillsammans. Läs mer…