Start » Svensk retorik » Svenska ledare » Tystnadens retorik

Tystnadens retorik

av Peter Ström-Søeberg

Ledare RetorikMagasinet 49.

Tystnadens retorik

Medan Håkan Juholt snabbt gjorde sig omöjlig i rollen som socialdemokraternas statsministerkandidat på grund av sina många – och ibland ganska disparata – förslag och utspel, har Stefan Löfven valt en helt annan stil. En stil som nu – efter hans fyra månader som partiledare – fortfarande präglas av brist på praktiska och konkreta signaler. Även i debatter och intervjuer är skillanden mellan Löfven och föregångaren enorm: den utåtriktade och oförutsägbara Juholt har ersatts av en lugnare och – jo – förutsägbar pragmatiker.

Det intressanta med Löfvens nertonade stil är att den har fått bedömare att tala om att han skulle vara oretorisk.

Sådant tal får såklart alla retoriker att dra efter andan; att tänka sig ett oretoriskt språk bryter ju fullkomligt mot all förnuft. Allt språk är retorik – men kan även vara mer eller mindre konstfullt. Och här handlar det alltså, suck, om en ihopblandning av begreppen.

Den stora risken med att kalla en stil för oretorisk är dock allt annat än en intern fråga för retoriker. Det är även att förespegla en verklighet där det nertonade – i sin extrema form: tystnaden – inte söker tillslutning, inte har effekt och inte påverkar någon publik. Istället visar väl de många väljarbarometrarna sedan Löfvens tillträde att det s k ‘icke-retoriska’ har en oerhörd retorisk kraft. Ibland i sig självt, ibland som ren kontrast till en verbal cirkusartist, som i fallet Juholt. Mer än något var det Juholts artisteri som blev hans fall, och mer än något är det Löfvens antiartisteri som är nyckeln till social­demokraternas framgångar. För att det passar med en socialdemokratisk självbild: inte det spektakulära, inte de stora armrörelsernas ideologi, utan den pragmatiska poli­tiken, där resultaten talar högre än programförklaringarna. Eller som Hans Magnus Enzensberger sa om socialdemokratins hegemoniska roll i Sverige: att Socialdemo­kraterna mer har uppfattat sig som ett statsbärande organ än som ett politisk parti. Och då är det tjänstemannens retorik mer än agitatorns som skapar trovärdighet och till­slutning. I alla fall internt. Men retorik är det fortfarande i allra högsta grad.

Annonce

 


Läs mer om RetorikMagasinet 49.

 

Peter Ström-Søeberg

Förlagschef, ägare Retorikförlaget
Redaktör för RetorikMagasinet
Peter Ström-Søeberg

Latest posts by Peter Ström-Søeberg (see all)

You may also like

Kommentera

This website uses cookies to improve your experience. We'll assume you're ok with this, but you can opt-out if you wish. OK Læs mere